Börspsykologi med Cristofer Andersson
Intervju och samtal om mentala verktyg för att lyckas som investerare | Och en del om Ukraina
Dagens artikel är en introduktion till börspsykologi tillsammans med författaren till boken ”Börspsykologi – mentala verktyg för att överlista aktiemarknaden”, Cristofer Andersson. Vi går genom klassiska fällor och misstag som man gör och det viktiga i att ge sig själv andrum.
Men först, ett par ord om Ukraina. Den här konflikten kryper mig kanske lite mer in på skinnet än andra. Min pappa flydde 1968 från Prag då Tjeckoslovakien skulle ”befrias” på samma sätt som Ukraina nu invaderas. Vår f.d. au pair Masha, är just nu i Lviv i västra Ukraina och Pavel min programmerare har nyligen flytt från Kiev med sin familj. Många andra saker – som att släppa ett avsnitt om börspsykologi – känns just nu futtiga.
Enligt mig så är den bästa källan i Sverige för den som vill följa vad som händer Lars Wilderängs blogg – Cornucopia. Han postar dagligen uppdateringar och har även ett svenskt säkerhetspolitiskt perspektiv på det hela.
- 220301 – Kyjiv håller ut – få ryska framgångar – fortsatta dokumenterade ryska deserteringar
- 220228 – Fortsatt mycket hårda strider – runt 70 ryska bataljonsstridsgrupper ur stridbart skick eller utplånade sedan anfallets start
- 220227 – Ukrainska städer håller emot – fortsatt mycket hårda strider
Även följande artiklar är läsvärda hos Lars:
- Så låter den ryska propagandan – rubriker från ryska statskontrollerade nyhetsmedia
- Ria Novosti publicerade av misstag en segerartikel – finns kvar på Internet Archive – målet var att ta över hela Ukraina – landet skulle kapitulerat på fredagen
På forumet har vi följande två trådar som är läsvärda. De innehåller även förslag på Twitter-konton att följa:
- Ukraina – förslag på hur man kan stödja och källor att följa
- Hur kommer börsen reagera vid konfliktupptrappning i Ukraina?
Även dessa artiklar är läsvärda:
- Molly McKay – Fulcrum, Abyss and Salvation
- Khamil Galeev – Twitter-tråd om att de flesta missförstår Ryssland
- Khamil Galeev – Om informationskrigföring
Vill man se över sin egen situation rekommenderar jag MSB:s skrift som är en bra startpunkt.
Avslutningsvis, när det gäller hur man ska spara, om man ska göra något annorlunda – så är gäller samma rekommendationer som vanligt. Fortsätt månadsspara, köpa hela höstacken i form av alla aktier ii alla länder (utom Ryssland) i alla storlekar och alla branscher i form av en fondrobot eller en billig indexfond.
Världen kommer inte gå under, börsen kommer inte gå under och vi kommer ta oss genom det här också. Har du en bra båt, sitt still i den. Krama även om dina nära och kära, för jag vet på nära håll nu att saker vi tog som självklart i förra veckan kan vara helt annorlunda ett par dagar senare. 😢
Hälsningar,
Jan
PS. Cristofers bok finns att köpa här på rea här. Ingen sponsrad länk.
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Transkribering
I dagens avsnitt har vi med oss Cristofer Andersson, han är gymnasielärare i svenska och historia i Motala. Han är även en investerare och författare till tre böcker som heter börspsykologi, mer börspsykologi och Gaius Marius som är en historisk spänningsroman om Romarriket. Han håller kurser på Motala Folkuniversitet och bloggar om psykologins roll på marknaden och hur man blir en bättre investerare.
Jag gillar ämnet börspsykologi och därför handlar avsnitt 244 främst om Cristofers första bok som heter just börspsykologi. Jag brukar alltid säga att när det gäller investeringar så är vi alla lite dumma i huvudet. Det svåra är sällan marknaden utan i stället vårt emotionella förhållningsätt till den.
Cristofer var känd som MVG-Cristofer, det var prestationen inom bland annat fotbollen som spelade roll. När han blev skadad hamnade han i en djup depression vilket ledde honom till att börja utforska psykologi vilket följaktligen ledde honom till att skriva böcker.
Jag gillar boken börspsykologi där det är mycket fokus på investeringar och aktier.
I boken skriver Cristofer om skillnaden mellan ett dynamiskt och ett statiskt tankesätt. Personer med ett statiskt tankesätt har en tendens till att vara väldigt beskyddande om de kunskaper de har medan de har svårt att ta till sig ny kunskap. En person med ett dynamiskt tankesätt är nyfiken och vill lära sig mer, det är där vi ska vara. Man kan inte allt om investeringar men man kan lära sig att bli en bättre investerare genom att läsa på och vara ödmjuk för de misstag man har begått.
När jag hade förlorat alla mina pengar på börsen en andra gång i och med It-bubblan så kommer jag ihåg att jag hade några äldre personer runt mig som sa grattis nu har du världens lärotillfälle framför dig. Man sätter en annan ram och dissocierar sig till det som har hänt och ser det som något man ska lära sig av.
Att acceptera och sedan kunna förhålla sig till sina misstag är viktigt. Jag har träffat hur många människor som helst som har bestämt sig för att börsen inte är för dem efter att en stor nedgång har skett.
Vi har en vän Lennart som brukar säga att vi gör så gott vi kan och vi fattar så fort vi hinner. En annan vän Claes-Erik sa till mig att när en person med pengar träffar en person med erfarenhet så händer alltid samma sak. Personen med erfarenhet får pengar och personen med pengar får erfarenhet. Vi kan inte påverka marknaden, det gäller att inse vad man kan påverka och vad man behöver förhålla sig till.
Ibland kan det vara klurigt att parera mellan ett dynamiskt och statiskt tankesätt. Ett dynamiskt tankesätt kräver att man tar ansvar, att man står kvar i det jobbiga och undersöker det. Man kan behöva öva sig på att på ett dynamiskt sätt angripa ett problem. Cristofer menar på att det statiska tankesättet är det vi naturligt sätt tyr oss till, hjärnan är programmerad så för att spara energi, vilket gör det svårt att tänka dynamiskt.
Genvägar leder långsiktigt till sämre resultat.
När börsen rasar och det är röda siffror i portföljen så mår många dåligt och säljer. Är det långsiktigt hållbart? Nej. Vissa säljer och känner att börsen inte är för dem, vissa får ångest och loggar ut.
När vi spelade in detta avsnitt hade börsen gått ned ca 10% i år, jag fick frågan hur vi kan sitta och vara lugna. Många känner kanske att de har tagit fel beslut, att de kanske inte borde ha lyssnat på oss som pratar om indexfonder, det är ett statiskt tankesätt och ett så kallat system 1 tänkande. Det dynamiska tankesättet eller det så kallade system 2 tänkandet är mer långsiktigt.
Sparar jag med 10 års sparhorisont har jag över 90% sannolikhet att gå plus. Tittar man på de senaste 100 åren med undantag för 2021 så har varje börsår haft en nedgång inom året på 10% eller mer.
När man har ett system 2 tänkande tar man bort känslorna och hämtar information som gör att man kan fatta ett rationellt beslut baserat på fakta. Daniel Nilsson i RikaTillsammans forum har en regel om att göra max 5% förändring i portföljen per dag vilket jag tycker är brilliant. Det gör att man kan sätta i gång system 2 i stället för system 1.
Man behöver inte tro på allt som hjärnan tänker utan ibland kör den sitt eget race. Ibland kan man hjälpa sig själv med struktur. Cristofer tipsar om att skriva ut sina tankar på papper för att de ska få mindre makt över oss. Det handlar om att dissociera sig ifrån tankarna, att ta ut dem, titta på dem och se det för vad det är. Han poängterar också vikten av att prata med andra och lyssna på deras åsikter och reflektioner.
Under 2020 när vi hade corona-kraschen fick jag tipset att skriva en investeringsdagbok. Är man ny så vill jag verkligen rekommendera att göra det. Inte bara på affärerna man gör eller inte gör utan i stället på hur man känner. Med erfarenhet från tidigare krascher kunde vi verkligen hålla våra investeringar och till och med öka månadssparandet under corona-kraschen.
I boken skriver Cristofer att det finns en stor styrka i att kunna säga att ”Jag kan inte det här men det är intressant och jag vill lära mig mer. Kan du hjälpa mig?” Det är svårt och nästan omöjligt att tänka en ny tanke själv. Jag får mycket hjälp ifrån RikaTillsammans forumet, där finns det andra människor som antingen garvar åt en eller hjälper en, ens tankar eller oron man känner kanske inte är så allvarlig som man själv tror.
Med en ökad kunskap kommer du bli mer ödmjuk. Dunning-Kruiger effekten innebär att ju mindre man vet ju mer burkar man tro sig veta, man har en övertro på sin egen förmåga. Ju mer du läser och sätter dig in i saker ju mer inser du hur lite du kan. När man är ny på börsen kanske man genom slump snabbt får en stor vinst, då är man störst, bäst och vackrast. Ju mer man läser på så inser man att det i det långa loppet som vinsten ligger, man inser att det som händer ett enskilt år är irrelevant.
Är du inte psykiskt stabil så ökar risken för att du kommer begå kostsamma beslut på börsen. Min upplevelse ifrån att ha varit nära människor i många år som investerar är att vi är större fiender till våra pengar själva än vad marknaden är. Det betyder att vi har mer kontroll än vad vi tror.
Vi människor har en ”psykisk blind fläck” vilket innebär att vi ser det vi tror på, vi tror inte det vi ser. På förhand har vi redan våra värderingar och förutfattade meningar och det är också vad vi ser. Vi letar alltid efter fakta som stärker vår tes, vi letar efter bevis.
Det man egentligen ska sträva efter är att prata med de som tycker och tänker annorlunda ifrån hur vi gör för det tvingar oss att argumentera emot.
Kan inte jag argumentera för varför jag ska investera i ett visst bolag då håller inte mitt case och då ska jag inte investera i det. Problemet är ofta att vi hamnar i en argumentation där man ska bevisa sin egen sanning. Ifrågasätt dig själv, prata med andra, sök aktivt upp de som inte håller med dig och fråga hur de ser på det här. Du är din största konkurrent.
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
Här kommer veckans avsnitt. Något försenat tyvärr av tidigare nämnda anledningar.
Hälsningar,
Jan
Som tillägg så har Dunning-Kruger effekten fått sig lite törnar.
Gignac, G. E., & Zajenkowski, M. (2020). The Dunning-Kruger effect is (mostly) a statistical artefact: Valid approaches to testing the hypothesis with individual differences data. Intelligence, 80, 101449.
Länk
Länk till PDF
Sammanfattningsvis är den överskattad. Med risk för feltolkning av mig då jag inte är erfaren med dessa statistiska metoder. Detta är dock den enda artikeln jag sett “emot”. Har inte efterforskat utan snubblade bara över den så se det inte som något konsensus utan mer som curiosa
Min erfarenhet av åberopandet av denna effekt är mest att folk använder det som slagträ i en diskussion där man inte kommer på någon bättre argumentation, eller vill göra sig viktig för de som inte vet vad den går ut på. En form av nidbild. Visst finns effekten men det är nog rimligare att ha den i åtanke för sin egen del än att använda den för att göra ner andra, det får oftast helt motsatt effekt.
Från Wikipedia, bra skrivet tycker jag:
Så, bra att ha det i åtanke för egen del men inte för att påpeka möjliga brister hos andra. Då är det bättre att gå på sakargumenten om man anser att någon har fel.
Jan, det du sa i början att du hade läst på twitter att folk hade börjat skriva att det är dags att köpa ryska bolag osv och att du var emot det.
Det blir ju som en motvalls/rebalanserings strategi.
Dvs den strategin vi på bloggen själv använder oss av ofta.
Hur gör en fond i vanliga fall vid stor volatilitet? För de ska väl också rebalansera i normalfallet?
Säg att Ryssland (eller vilket land som helst) var 2-3% av tex en tillväxtmarknadsfond och innehaven i Ryssland sjunker med 99% samtidigt som fonden har inflöden.
Ska inte nya pengar då rebalanseras tillbaka in i 3% Ryssland då? Eller hur ofta räknas index om?
Gäller detta bara dag 1 och dag 2 räknas index om och nya vikten blir 0,01% Ryssland?
Jag förstår att situationen är unik nu då handel är förbjuden osv men hur funkar det under normala förhållanden?
Frågan är egentligen, bortsett från den moraliska aspekten, varför ska man inte rebalansera denna gången?
Om jag fattar rätt räknas index ofta bara om var 6:e månad och det sker därutöver någon för mig obegriplig revision var 3:månad.
Om en börs faller 99 % utan att index uppdateras, övriga marknader är oförändrade, och man fortsätter omfördela pengar borde det innebära att man har 100 gånger för hög exponering mot den faktiska marknadsandelen.
Men! Man kan nu ifråga sätta om Ryssland verkligen tillhör Emerging Markets. Den ruttna börsen gör att Ryssland snarast uppvisar ett beteende som man möjligen kan finna på Frontier Markets och Ryssland bör nog inte längre betraktas som en tillväxtmarknad.
MSCI ser det som ett naturligt nästa steg att plocka bort Ryssland från index efter som det inte går att handla på den börsen.
En del av börspsykologin är att vissa utan förbehåll hävdar att man inte kan utvärdera ett investeringsbeslut baserat på resultat eller utfall. Detta hävdas speciellt när det egna beslutet inte ger ett bra resultat. Jag tycker att man bör borra mer i det fallet.
För mig är det helt uppenbart att man absolut kan och bör utvärdera på resultatet, i absoluta och relativa termer. Det är trots allt resultatet man vill uppnå, att ha valt “rätt” metod men inte fått ett bra resultat ser jag som helt meningslöst. När man utvärderar på resultatet ingår då även att utvärdera om man valt rätt strategi kontra andra strategier man hade kunnat välja, eller byta till under resans gång snarare än att hålla fast vid en strategi som inte levererar. Tror man för mycket på “man kan inte utvärdera ett investeringsbeslut baserat på resultatet” så kan det bli en psykologisk fälla som gör att man helt enkelt lyckas mycket sämre än vad man hade kunnat gjort.
Jag vänder mig även mot det som nämndes om en strategi om att max ändra 5% av innehavet per dag. Detta är en mycket dålig strategi i många lägen då det skulle ta allt för lång tid om man behöver lämna ett innehav, säg Rysslandfonder innan stora raset kom och handelsstopp. Även omvänt om ett läge öppnar sig för att gå in i något med stark positiv trend, då tappar man på att inte tillräckligt snabbt kunna öka innehavet.
Det är skillnad på att fatta rätt beslut och att fatta ett bra beslut.
Om jag slår en tärning och säger till dig att om det blir en 1a får du 1000kr av mig och om det blir 2-6 så betalar du istället mig 1000kr. Du väljer att acceptera dealen, jag slår en 1a och måste betala dig 1000kr.
Du gjorde ju då rätt beslut, du vann ju pengarna.
Men det var inget bra beslut, fortsätter du så kommer du i längden förlora pengar, trots att du på kort sikt vinner pengar.
Därför kan du inte utvärdera ditt beslut på utfallet, trots att det var rätt beslut så behöver det inte vara ett bra beslut. Samma princip gäller för börsen, bara mycket mer komplicerat.
Om man konstruerar stereotypa och in absurdum förenklade exempel som singla slant och kasta tärning så tror jag de flesta inser att detta inte har någon praktisk koppling till börsen där man använder helt andra strategier, trender, värde och liknande skicklighetsfaktorer. Exemplen blir då nidbilder av verkligheten.
För att dra slutsatser via resultatet bör man ha en strategi som repeteras ofta, en rimligt tät ODA-loop där man applicerar sin strategi och fattar sina beslut rimligt ofta, säg dagligen, veckovis eller månadsvis. En serie utfall kan då ge en fingervisning om hur det fungerar, i jämförelse med olika index eller liknande.
De som oftast påstår att detta inte är relevant är de som tillämpar passiva metoder, som att följa index i år efter år. Det finns då ingen tät ODA-loop och resultatet går inte utvärdera på motsvarande sätt. Överförenklar man och bara tänker på passiva indexfonder så förstår jag att man lätt tar till halmgubbar med singla slant etc.
Fast är inte motargumentet snarare att korrelation betyder inte kausalitet?
Med risk för att jag missförstår er
Upprepad korrelation efter många iterationer på varierande indata ger fingervisning om viss kausalitet. Fingervisning räcker om man inte kräver formella bevis och det gör inte jag.
Det beror på att jag är trött på att problemställningen överförenklas. Samma överdrivna exempel återkommer. Då man ofta slutar där tas detta som sanningen av många som inte förstår att kopplingen till verkliga investeringar är något helt annat.
Får nog säga att denna gäst inte nådde upp till lägsta nivån tyvärr. Säkert jättebra för mellanstadie-elever men det är knappast målgruppen för podden.
Kändes som att han pratade med ett barn i mellanstadiet
Det var lite smärtsamt handen på hjärtat. Men det kanske bara var jag hoppas det!
Jag har redan bemött det du skrev men du valde bort att kommentera den delen. En metod som tillämpas rimligt tätt på varierande indata över tid går att utvärdera baserat på utfall. Man får flera utfall att jämföra mot något och kan se om ev. övertag håller i sig i snitt efter många iterationer varmed man minskar slumpens inverkan på övertaget med fler iterationer. Precis som att många slantsinglingar till slut visar på motsatsen, det går inte att vinna på att singla slant annat än kortsiktigt via tur.
Jag letade själv lite hos Länsförsäkringar men hittade inget om hur ofta de räknar om.
Är det så sällan som du säger så blir det väl helt snett för fonderna?
Ja jag håller med om att det var en extremt förenklad bild av verkligheten och kanske inte alltid direkt går att applicera a på verkligheten.
Över tid kommer strategins kvalitet och utfallen på dina beslut korrelera. Om du har en bra strategi så kommer över längre tidsperioder eller desto fler gånger du applicerat strategin även utfallet vara positivt.
Därför håller jag med dig att om man har repeterat strategin nog många gånger eller över längre tid så kommer resultatet/ utfallet ge en bra fingervisning. Till och med den bästa fingervisningen som finns.
Men det är ju i slutändan bara en fingervisning på att din strategi/beslutsprocess var bra.
Bra du verkar förstå. Om resultatet är bra och fingervisning finns om att metoden och utförandet ligger bakom, ja då räcker det alldeles utmärkt för mig. Det intressanta för mig är att mitt kapital växer bra och bättre än med exempelvis breda indexfonder, uppnår jag det behöver jag inte lägga fram en vetenskaplig handling om varför det fungerar.
Problemet är väl att innan du har nog med utfall för att kunna använda utfallen som en bra indikator så måste man ju utvärdera investeringen utifrån processen som ledde fram till besluten.
Ja men det ser jag inte som ett problem. Gör du det och varför? Jag har gjort så här:
På så sätt går det faktiskt att utvärdera på resultat. Varje passerat intervall ger mer och mer konfidens kring korrelation och därmed även ökad fingervisning om kausalitet.
Därmed anser jag i alla fall att det går, under vissa förutsättningar, alldeles utmärkt att utvärdera via resultatet och påståendet om motsatsen är “debunked” som allmängiltigt. Möjligen kan det då gälla på strategier som inte kräver någon som helst skicklighet eller arbetsinsats, alltså typ breda passiva indexfonder som ägs under lång tid.
Problemet är ju att du har inte ens agerat aktivt på börsen i närheten av så länge som behövs för att utvärdera. Du har aktivt hållt på 3 år. Det är extremt kort tid givet börsenkursers varians.
Iterrationer på tider såsom veckor är ännu kortare och icke representativa. Du har inte nog med utfall att kunna använda resultatet.
Problemet jag ser med att utvärdera beslutet baserat på utfall under för korta tidsperioder är att det finns för många faktorer som kan påverka utfallet åt båda hållen som inte har med strategin att göra.