15 eller 30 procent i insats vilket är bäst?

Vardagsekonomi
1

Hej!

Hur tycker ni man ska resonera kring % insats på ett bostadsköp?

Det spelar inte någon stor roll för oss i vardagen. Antingen har vi mer pengar på börsen vid köpet, eller så sparar vi mindre löpande eftersom vi amorterar mer.

Vi kommer skaffa barn i detta boende, så lönerna kommer vara lägre under perioder de kommande åren. Vi har dock bra förmåner och får behålla ca 90% av lönen utan tak, så förhoppningsvis blir minskningen inte så stor. Dessutom kanske man kan begära amorteringsfritt under en period.

Vi har höga löner och sparar idag ca 40–50% av vår nettolön.

Om vi lägger 30% i insats skulle vi ha ungefär 1/4 av vårt kapital kvar på börsen.

Om vi istället lägger 15% i insats skulle vi ha mer kapital på börsen än i bostaden.

Boendekostnad (ränta + amortering + avgift):

  • Med 30% insats: 24% av vår nettolön (20% med ränteavdrag)

  • Med 15% insats: 35% av vår nettolön (30% med ränteavdrag)

Som jämförelse ligger vi idag på 17% av nettolönen (14% med ränteavdrag), så det är en tydlig ökning oavsett, men särskilt med 15%.

Lånet skulle öka med ca 50% jämfört med vårt nuvarande lån om vi lägger 30% i insats.

Med 15% insats skulle lånet istället öka med ca 80% jämfört med idag. Det är framför allt den psykologiska skillnaden som känns stor.

Om jag räknar på ränta-på-ränta och antar 7% årlig avkastning tar det ca 9 år att spara ihop motsvarande 15% insats om vi istället låter mellanskillnaden ligga kvar på börsen. På 9 år har de pengarna nästan dubblerats vid den avkastningen.

Så vad är det “logiska” valet?

När jag skriver ner allt lutar jag mot 15% insats, alltså högre belåning och mer kapital investerat. Men hur är det i praktiken, särskilt med barn och något lägre inkomster under perioder?

Någon som har resonerat på liknande sätt?

1 gillning
2

Tycker i princip du besvarar din egen fråga. Vi körde med 15 % insats av exakt det här skälet. Börsens långsiktiga avkastning är betydligt högre än den subventionerade bolåneräntan. Vad som är rätt för oss behöver inte vara rätt för alla dock. Vi sover gott om natten och oroar oss inte över eventuella perioder med lägre inkomster eller börskrascher.

1 gillning
3

Upplever du att risken ökar? Hur långsiktig är du med din bostad? Vi är nog inte överdrivet långsiktiga, kanske 5 år ungefär.

4

Frågan är nog mer om ni klarar er med bara 15% insättning. Även om någon eller båda blir arbetslös.

Klarar ni ert hushåll på 2 a kassör så satsa 15%. Skulle det vara nästan omöjligt på a kassa. Även vid 30%. Får ner lånet så mycket som möjligt.

Detta är om man vill vara riktigt säker om det värsta Skulle hända.

Annars så är det sagt man tjänar mer i längden på att investera än amortera. Har själv gått plus de sista 6 åren med och ej amortera.

5

Nej, tvärtom så upplever jag att risken minskar. Nu sitter jag inte i knät på banken när jag behöver kapital. Istället förvaltar jag över det själv och kan plocka som jag vill.

Vi har inga planer på att flytta och skulle i princip kunna bo i samma hus även när barnen flyttar ut i framtiden. Vi är med andra ord väldigt långsiktiga och därav inte särskilt känsliga för fall på börsen.

Jag förutsätter att du inte missat den här forumtråden?

1 gillning
6

Bra fråga, jag tror det inte är några problem, vi har fortfarande marginal och jag har lätt att hitta motsvarande jobb.

Intressant, jag tycker det känns ganska läskigt att jag ska ha så mycket i lån, men rent matematiskt är det ju bättre med stor sannolikhet.. Nej men jag upplever att tråden du länkar handlar inte om 15 vs 30% insats - känns snarare som 0 eller 50% belåning? Har alltid haft 30% insats och inser nu att det varit dumt beslut. Men kanske inte haft råd att göra annat tills nu.

7

Så är det, men det finns vissa liknelser i hur jag tänker i den tråden.

Du skriver att du inte haft råd att göra något annat? Antar att du menar att amorteringarna då blir såpass höga att ekonomin blir ansträngd? Det är väl här skon klämmer för de flesta. Signaturen Tjocke skrev i en annan tråd:

Så är det ju. Man stoppar in hela 15 % extra av bostadens värde för att amortera mindre. Det är ett högt pris att betala men i vissa situationer är det ett bättre val. Det beror ju på hur ekonomin ser ut i övrigt och vilken bolåneränta man får i slutändan.

2 gillningar
8

På lång sikt tror jag det allra bästa är att komma under 50% och sluta amortera.

Då kan ni lägga amorteringspengen på börsen istället och även den lägre räntekostnaden. Då går det fort att spara ihop ett nytt kapital. Det ökar även tryggheten såklart och när pensionen kommer och man kanske vill flytta så har inflationen ätit upp en del av lånet och kanske har det blivit värdeökning.

Med låg belåning finns även utrymme att öka lånet vid behov.

9

Vad skulle hjälpa er bäst att sova gott om nätterna? Många i andra trådar säger att så låg kontantinsats som möjligt är bäst och att du har pengarna i reserv i t.ex. fonder. Om det då dyker upp en period med väldigt hög ränta så kan du ju bara sälja fonderna och amortera en klumpsumma, då har du både fått börsuppgången och får en lägre ränta därefter. Men sannolikheten är väl samtidigt hög för att om vi någonsin hamnar i en period med snabbt uppåtgående räntor att börsen samtidigt går ner om vi pratar om oroliga tider. Å andra sidan, om det är något som är specifikt för Sverige som händer så skyddas du av att du sannolikt har en stor del av dina fondmedel i internationella fonder. Vi lever dock i en väldigt globaliserad värld. Så det är svårt att förutspå någonting och just det här aktuella ämnet är något som vi också funderar på nu i samband med “uppgradering” av lån/bostad. Hög belåningsgrad/hög potentiell avkastning på börsen/mer vinst av att inflationen äter upp lånet/högre risk vid känsliga perioder (har du t.ex. vissa yrken inom vissa branscher så kan du åka på trippelsmockan arbetslös+hög ränta+dålig avkastning på börsen), eller låg belåningsgrad/lägre potentiell avkastning på börsen/lägre möjligheter för inflationen att äta upp lånet men något tryggare.

2 gillningar
10

Viktigt att tänka på är att det brukar vara så att arbetsgivaren skjuter till mellanskillnaden från taket på föräldrapenningen upp till 90% av lönen. Det innebär att om ni inte tar ut full föräldrapenning så har ni inte 90% av er inkomst. De flesta tar ju inte ut full föräldrapenning, i alla fall inte första året, eftersom man vill spara på föräldradagarna. Det är fortfarande väldigt bra att få de pengarna av er AG men räkna inte med att ni kommer ha 90% av er normala inkomst.

5 gillningar
11

Eftersom ni får låna 85% av värdet så köper ni inget jättedyrt sett till inkomst. Förutsatt att det är ett långsiktigt boende skulle jag låna så mycket jag får givet att jag har pengar kvar i ISK (i mitt fall ganska långt från 85% då våra inkomster inte räcker för att få så högt lån). Skulle ni ångra er kan ni väl göra en extraamortering så ni kommer under 70%? Troligtvis händer det inte månad 1 så ni kan räkna av det ni redan hunnit amortera.

12

Tack för alla svaren!

Just nu är jag ganska velig. Vi har idag redan 20% belåning extra på börsen. Kanske får skala ner den belåningen då om vi endast ska köra 15% i insats. tack @Heggemony med din reflektion kring hur vi kommer sova. Ska ta oss en funderare!

13

Bara en till reflektion på samma spår med anledning av den senaste veckans händelser i mellanöstern. Säg att du hade haft 15% kontantinsats och att nuvarande konflikt håller i sig. Börsen går ner, man pratar om att eventuella räntesänkningar uteblir eller till och med kanske blir höjningar, elpriserna och bensinpriset går upp, bostadspriserna riskerar att falla, man kanske har ett jobb som på något sätt är kopplat till dessa priser där man riskerar att varslas. Säljer du av fonderna nu för att amortera och få en lägre löpande utgift så får du ut mindre. Hade du istället amorterat mer i början (alltså lagt en större kontantinsats) så hade du antagligen sovit bättre om nätterna.

1 gillning
14

Rimlig reflektion. Det gäller ju att vara långsiktig.

15

Eller likaså om du istället amorterat mindre i början (alltså lagt en mindre kontantinsats) och sparat mellanskillnaden på sparkonto med högre sparränta än din låneränta.

16

Låter som ni har god marginal i er ekonomi så tror att 15% insats skulle vara lugnt. Men några 90% av lönen går ni nog bet på (i vart fall om ni inte har fantastiska avtal). Utfyllnadslön brukar skala mot föräldradagar på sjukpenningnivå, för 90% krävs 7/7 per vecka vilket snabbt äter upp dem. Vill ni att barnet börjar förskolan ~ 1,5år (obs i storstadsregionerna anses detta “tidigt”, vi körde på det men många börjar snarare vid 2år) tror jag max ni kan ta ut 5 dagar per vecka. Således blir det 90%×5/7=64%. Barn skaffar man inte för ekonomi :wink: (de är fantastiska dock)

17

Mitt jobb har inga krav på antalet dagar för att få 90%. Så jag får basen från fk baserat på antal dagar jag tar ut och resten är fullt. Tror frugan har så som du beskriver iaf att man behöver ta ut 5/7 för att få fulla potten.

1 gillning