Har själv som 40+ gått ner från 87kg till 75 kg med 16/8 metoden på väldigt kort tid. Dvs inte äta efter 20:00 och ha lunchen som första målet. Eftersom jag jobbar centralt blir första målet oftast en sallad av något slag.
Har slutat med godis/läsk och alkohol i princip vilket blir superlätt då 16/8 tar död på allt vad sötsug heter.
Kan verkligen rekommendera denna metod då den är så lätt att följa.
Kan du förklara mer varför? Om Livsmedelsverket rekommenderar 25-40% fett per dag, vad ska resten av det komma från?
Rapsolja är rikt på omega 3 och Livsmedelsverket rekommenderar 2 matskedar per dag om du inte äter t.ex. fisk.
Om man kollar på Livsmedelsverkets tallriksmodell så rekommenderas mer fett bland äldre då det kan vara svårt att få tillräckligt med kalorier. Var ska man få det ifrån?
Så länge man inte är fet och äter någorlunda normal hemlagad mat så är min uppfattning att man inte behöver bry sig.
Det som gör allra störst skillnad för hälsan är att gå ned i vikt om man är fet. Om man sen offrar gräddsåsen är det frågan om det ens är statistiskt signifikant? Kanske syns litegrann i någon metaanalys.
Jag har det inte i huvudet, men skillnaden i förbränning som beror på muskelmassa är oerhört liten, speciellt i vila. Majoriteten av alla kalorier går åt till basala funktioner. Att bygga muskler för att öka förbränningen har nog lägst ROI av allt man kan göra.
Att träna bort kalorier är inte så lätt heller. Det krävs väldigt mycket för att springa bort en bulle, och om man väl gör det så kompenserar kroppen genom att minska energibehovet under resten av dagen. Både omedvetna saker som att minska rastlöshet så att man rör sig mindre, sänka kroppstemperaturen, men folk som tränat är även mer benägna att t.ex skippa att rensa trädgårdslandet efter passet.
Ännu tråkigare är det att kroppen väldigt snabbt blir mycket mer effektiv på att utföra den träning som man utför, t.ex löpning. Helt plötsligt måste man springa längre eller hårdare för att förbränna lika mycket som man gjorde i början.
Det finns också lite studier som visar att väldigt aktiva människor som t.ex samlar eller jagar sin föda har ungefär samma kaloribehov som snittamerikan. Detta då jagarnas/samlarnas kroppar är mycket mindre slösaktiga, men även för att dom tar det lugnt när dagens arbete är avklarat.
Oavsett hur man går ner i vikt så kommer energibehovet att minska. Bygger man muskler kommer musklerna att öka energibehovet något, men netto blir troligtvis negativt iallafall.
Om man behåller vikten genom att dom 10kg muskler man lagt på sig bränner 150 kalorier om dagen eller om man byter ut glaset med apelsinjuice på morgonen mot vatten eller te spelar nog inte så stor roll.
Högre proteinintag och styrketräning gör att du förlorar mer fett kontra muskler vid viktnedgång (vilket oftast är det man vill åt, ju). Det är inget magiskt med 16WOH för att uppnå detta och du behöver inga tidiga morgonpromenader, chili, eller betala dyra “gurus”
Mycket möjligt. Men det spelar väl mindre roll om alla sedan återfår fetman?
Jag läste om jojobantning för ett tag sedan. Tydligen så leder bantning till sämre kroppssammansättning och ämnesomsättning. Därför studsar 80-90% tillbaka.
Väldigt effektiv och relevant jämförelse! Snyggt. Jag läste din länk.
Musklerna i sig bränner kanske inte mycket energi, men kroppen konsumerar mycket mindre energi i vila efter hård bantning. Skillnaden i energikonsumtion efter bantning verkar vara över 2000 kcal per dag, enligt Minnesota Semi-Starvation Study (i din länk). Sedan blir det en jojoeffekt.
Då borde det väl vara bättre att ersätta fett med muskler, men behålla ungefär samma vikt? Ta dina 150 kcal och jämför med -2000 kcal för nettoskillnaden i energikonsumtion.
Det finns ju grader i helvetet också.
En del ”bantar”. Andra ”äter nyttigare och lite mindre”. Vissa lyckas fortsätta med det konsekvent. Många inte.
Själv har jag en historia som elitidrottare i bagaget, i en fysiskt tung sport med benhårda viktklasser. Att justera vikten några kilon nedåt snabbt är ganska enkelt. Att göra det hållbart, utan att tappa prestationsförmåga, är något helt annat och tar längre tid.
Jag kan bara svara för mig själv. Allt över 25 i BMI räknas ju som övervikt. Själv har jag 26,5. Men när jag mätte med BIA-sensor på gym så var det bara 12% fett. Och jag är verkligen inte elitidrottare. Jag blev positivt överraskad och det kanske många andra också blir.
Man ser ju hur stora de är i t.ex. Tyskland. Men de är säkert ganska biffiga, under det ytligaste fettlagret. Kanske är hela måttet för övervikt, BMI, missvisande och behöver justeras för kroppssammansättning?
Lyssnade på en podd där dom tog upp väldigt stora kroppsbyggare. Organen var inte särskilt imponerade av att hålla en människa på 130kg muskler vid liv.
Det fanns väldigt stora likheter med fetma även om vissa hälsomarkörer var klart bättre.
Övervikten består av muskelmassa, som man lagt på sig över tid.
Det kanske inte är ett vedertaget begrepp. Men en talande beskrivning.
BMI är bara vikt (kg) / längd (m) / längd igen (m). Allt över 25 räknas som övervikt.
Även om det är muskler.
Men har du inte över 30% fett som kvinna eller 20% som man så är det inga problem. Har du då tränat som ung, jobbat som hantverkare eller bara har ett hyfsat träningsschema så är det mycket möjligt att “övervikten” inte består av fett.