20 000 / mån från indexfond eller 50 000 kr i månaden från lön?

Vardagsekonomi
1

Ämnet är egentligen bara ett exempel men jag skulle vilja se på hur ni ser på avkastning av kapital från en bra diversifierad portfölj (t ex en indexfond) kontra en lön.

Jag skulle nämligen vilja hävda att avkastningen från kapital är betydligt mer värt än lönen.

Jag börjar med Danny Devitos tal från den underskattade 90-tals filmen Other peoples money:

I love money. I love money more than the things it can buy. Does that surprise you? Money doesn’t care whether I’m good or not. It doesn’t care whether I snore or not. It doesn’t care which god I pray to. There are only three things in this world with that kind of unconditional acceptance: dogs, doughnuts, and money. Only money is better. You know why? Because it doesn’t make you fat and it doesn’t poop all over the living room floor. There’s only one thing I like better: other people’s money.

På samma vis är pengar från avkastning inte beroende av att du ska vara en god medmänniska, du ska hålla dig sams med chefer eller att du ska göra arbetsuppgifter du inte gillar.

För att få en månadslön på 50 000 kr krävs det ofta utbildning och det finns också en stor risk med högre utbildning, att satsa på fel häst. Med tanke på utvecklingen som sker med exempelvis AI är det aboslut inte självklarhet att t ex en utbildning inom juridik kommer kunna ge bra avkastning genom ett helt arbetsliv. Om man däremot investerar i en indexfond får man kompetensen av en jurist, läkare, programmerare, statsvetare eller egentligen alla framtida yrkeskategori.

Dessutom om man inte arbetar kan man såklart göra mycket själv och man har mer tid att ta hand om sig själv och hålla sig frisk både mentalt och fysiskt. Man kan dessutom anpassa sin livsstil på ett helt annat sätt, resa när det är billigt, cykla istället för att ha bil (då man har mer tid osv)

Men de två största styrkorna med en avkastning från kapital tycker jag är att det är plats- samt personoberoende. När man väl fått upp avkastningen kan man välja att bo precis var som helst och därför även ha väldigt låga boendekostnader. Det är personoberoende i den mån att du egentligen inte behöver göra någonting och kan i princip ligga på sjukhus och avkastningen kommer ändå. Du behöver inte heller vårda några relationer eller liknande för att “få ut pengarna”.

En avkastning från en diversifierad portfölj fortsätter tills man ligger i graven medan en lön hela tiden är beroende av den egna arbetsinsatsen.

För min egen del hade jag hellre valt en avkastning på 20 000 kr än att arbeta för en lön på 50 000 kr. Mestadels för det senare är ganska svårt att uppnå utan att göra kompromisser på att man t ex måste bo nära en arbetsplats, man får ökade transportkostnader och man förlorar framförallt mycket tid!

Vad skulle ni andra välja, ett jobb som ger 50 000 kr i månaden eller en avkastning på 20 000 kr i månaden (livet ut)?

7 gillningar
2

Det är en fråga om tidsperspektiv.
Arbetet ger 50000 varje månad direkt.
Det tar tid att spara ihop till en förmögenhet som avkastar 20000 per månad

3 gillningar
3

Jo absolut. Känns dock som att ganska många fastnar väldigt snabbt i höga bostadslån och levnadskostnader.

1 gillning
4

Skulle valt 20 000, men pengar kräver faktiskt en del. Du behöver vara disciplinerad, känslokall och ska inte vara impulsiv eller lättlurad. Det kräver en hel del för att hantera stora mängder pengar utan att göra bort sig.

7 gillningar
5

Absolut, därför jag tog en indexfond som exempel…

Min poäng är väl lite att de flesta skulle nog “fnysa” åt att arbeta för 20 000 kr i månaden samtidigt menar jag att man kan leva väldigt bra för det om man förutsätter att man inte behöver arbeta och de merkostnader ett arbete innebär. Att generera en lön kräver en massa indirekta kostnader som jag tror många inte tänker på typ kläder, för kvinnor kanske en massa extra smink, en del uteluncher mm

6

Ehm 20 000 i avkastning från en hobby som dessutom lämnar massor av fri tid att göra annat och potentiellt tjäna mer eller lön från jobb som kräver daglig hård prestation och tar upp minst en tredjedel av min vakna tid? Klart jag väljer avkastning från kapital! 50 000 före skatt ger endast 35 000 efter skatt, men även om summan var netto skulle jag fortfarande välja kapitalinkomster pga mer fritid och större uppsida.

6 gillningar
7

Sant, 20.000kr per månad når man vid dryga 4 millar i en väldiversierad global aktieindexfond :money_mouth_face:

1 gillning
8

Eller 6 miljoner med 4%-regeln

3 gillningar
9

Om man ser på hur många som faktiskt skulle ha möjligheten att t ex sälja ett hus i Stockholm och göra just detta, dvs. sluta jobba och leva på avkastning är jag extremt förvånad över hur få som gör det.

2 gillningar
10

Det finns till och med de som har 20+ mille på börsen/sparkonto men som ändå jobbar som svin. För mig är det fullständigt omöjligt att förstå. Varför sitter Leif Gw Persson och skriver sina mediokra böcker till sin död? Varför flyttar Ronaldo till Saudiarabien för några miljarder extra för att harva på med den där hjärndöda leken med boll? Det är så svårt att förstå att jag misstänker att det är någon psykologisk diagnos som ligger bakom.

12 gillningar
11

Problemet är väl att man måste flytta till något ställe också, och då har du inte några pengar kvar att leva på…

1 gillning
12

Gissningsvis för att dessa människor får ut mer av att jobba än bara pengar. Många gillar sitt jobb; de gillar att känna sig uppskattade, känslan av att lyckas med något och att jobba mot ett mål.

Ogillar man sitt jobb är det klart att man inte förstår det, och har man inget driv/ambition förstår jag det också. Knappast ovanligt att “tyna bort” efter pensionen, helt plötsligt saknar man tydliga mål och det sociala som kommer med ett jobb.

Det gäller att man har tillräckligt med andra planer/hobby för att täcka upp all tid som annars går åt att jobba. Sitter man i soffan istället blir man lätt deprimerad.

10 gillningar
13

Först och främst behöver man inte bo i Sverige och för det andra finns det många ställen i Sverige man kan få ett bra boende för runt nån miljon. Titta t ex på senaste husdrömmar, ungt par som köpte ett stort hus på 1,7 miljoner en timme från GBG och renoverade det själva…

Fördelen som jag ser det dessutom med att leva på avkastning i Sverige är just att sjukvård mm finns över hela landet och att man inte behöver bo i en viss stad på det sättet det kan vara i många andra länder.

2 gillningar
14

Jag tycker tvärtom att avkastning från kapital är mindre värt, rent ekonomiskt. T.ex. är det beroende av att börsen går ok medan en lön är mer eller mindre garanterad. Lön kommer också generera pensionsinbetalningar och du kommer ha svårare att t.ex. ta ett banklån om du inte har en inkomst. Och så får du jobbskatteavdrag! :slight_smile:

(Sedan är den stora skillnaden så klart att du måste jobba för en lön)

1 gillning
15

Så länge man inte är tvungen att bo i Stockholms innerstad så räcker 20 000 kronor netto till både hyra, mat och fritid i de flesta svenska städer. För att inte tala om platser utanför Sveriges gränser med mycket trevligare väder. :wink: När man inte är tvungen att jobba för sitt uppehälle blir man genast mycket mer geografiskt flexibel.

1 gillning
16

Ja, det är nog en fråga om patologiskt bekräftelsebehov som ligger bakom. Jag har dock ändå väldigt svårt att tro att världens bästa fotbollsspelares högsta dröm är att flytta till Saudiarabien och spela i fotboll i en kass liga. Det kan inte ens tillfredsställa något bekräftelsebehov förutom kanske att summan pengar är hög. I övrigt kan det knappast vara kul eller ge någon status utan snarare precis tvärtom.

Att vissa pensionärer hamnar i soffan tror jag beror på att jobbet förstört deras liv. Det har varit för mycket fokus på det och för lite på det privata. Lite samma sak som de som suttit på kåken och sedan släpps ut. Där får ju också vissa en slags kris som gör att de inte kan ta hand om sig och få ordning på vardagen.

Men det är väl flera faktorer som jag bland annat nämnt i en annan tråd men kämpar mycket med att förstå detta fenomen - Ronaldo-fenomenet :slight_smile:

4 gillningar
17

Jo såklart att det finns bostäder för mindre pengar än i storstäderna. Men menar att det är ingen gratislunch. Om man bortser från att man lämnar familj och vänner så kommer ofta t.ex. bilberoende (vilket ju motsvarar avkastningen på miljonbelopp) som ett brev på posten om det ska vara “billigt” boende. Det är en annan livsstil helt enkelt.

18

Här hävdar jag motsatsen. Din lön är inte garanterat och ju “högre” upp du kommer desto mindre är din lön garanterad. Det är betydligt svårare för en börs-VD som får sparken att hitta ett nytt jobb på samma lönenivå gentemot en som jobbat på kassan på Ica. En väldiversifierad portfölj handlar ju inte om att satsa på rätt häst vilket en karriär gör, t ex lära känna rätt personer, inte bli bränd på något vis, välja vilket företag man ska jobba för…

Vad ska man med ett banklån till när man genererar avkastning som täcker ens levnadsomkostnader? Samma sak med pension, har du en portfölj som garanterat avkastar 20 000 kr per månad gör den det oavsett.

1 gillning
19

Då måste du nog bortse från de 5000 kr per månad som isk-skatten ligger på. Annars behöver man nog räkna med att man behöver 25 000 per månad

1 gillning
20

Pensionsinbetalningar har du ju dock ingen nytta av om du redan lever på kapitalavkastning…