Spontant efter att lyssnat på dagens avsnitt (som jag för övrigt tyckte var väldigt bra) så tänker jag att Jans inställning ibland kan bli en självuppfyllande profetia om man är rädd för att göra fel eller haka på “skönhetstävlingen” utan att man själv ser det uppkomna värdet genom egen analys av just den aktien/fonden vid tidpunkten (då det lägger ett enormt ansvar på den individuella spararen) och därför aktar sig för att investera då man själv är rädd för att köpa till “övervärde” medans den bittra realiteten är att få själva som lekmän kan göra fullständiga analyser (och att det alltid finns de som kan göra dem bättre/mera ingående/etc) och att man då i förlängningen blir något handlingsförlamad i jämförelse med den stora massan som inte kräver lika ingående analyser?
Såklart också psykologi. Men tänker att man riskerar att göra sig själv en otjänst om man ställer mycket högre krav på sig själv medans marknaden i sig agerar efter andra premisser? 