Halmgubbe var en väl magstark beskrivning tycker jag. Jag menade bara att du skrev om 4% SWR utan att samtidigt tydligt definiera vilken portföljsammansättning som uppfyller densamma.
Men då vi är överens om att det handlar om en portfölj med 50-75% aktier för 4% SWR.
Kan man verkligen anta att det historiska sämsta utfallet är fixt och inte förvärras när man samtidigt säger att förväntade framtida snittavkastning blir lägre?
Visst rent matematiskt kan man självklart få en lägre snittavkastning utan att passera ett historiskt worst case.
Det rimmar bara lite illa för mig när man säger att:
Å ena sidan tror man att framtida snittet blir sämre än historiken.
Å andra sidan säger man att historiska worst case inte kommer att passeras
Jag tänker att om man tar höjd för det ena så kanske man proportionellt ska ta höjd för det andra också. Åtminstone om mönstret hur börsen beter sig repeteras i framtiden, om än dock på en lägre nivå.
Det är väl helt naturligt. Att förvänta sig att understiga genomsnittet inte påverkar tron om man underpresterar worst case. Ju större utfallsrymd desto längre ifrån varandra är dessa två dessutom.
Det borde man nog snarare inte göra. För om man förväntar sig att vi nu ligger på högre värdering/multiplar än historiskt genomsnitt (lägre framtida förväntad “snitt” avkastning). Då förväntar man ju sig indirekt att multiplarna/värderingarna kommer bli låga nån gång i framtiden igen. Annars har vi ju bara nått permanent högre multiplar och därmed har vi snittavkastning från nuvarande multiplar.
Alltså när man säger att nuvarande läge ge lägre genomsnittlig framtida avkastning så säger man även att kommande investeringar efter en tid av dålig avkastning kommer vara mer lönsamma än snittet (multipelkontraktion är nödvändigt för att avkastning ska bli lägre från nuvarande läge och framåt).
Bra avsnitt, men jag tror din huvudräkning gick fel. Utväxlingen är inte 250 gånger pengarna, det är 300 gånger pengarna. (12*25) så vill du att ditt privata kapital ska generera 1000 kr i månaden då behöver du 300 000 i kapital. @janbolmeson
Edit.
Kan ju nämna att jag och min fru gjort precis det här, vi har räknat ut hur mycket vi villhöver som pensionärer och räknat ut hur mycket vi måste spara varje månad tills vi är 66 för att nå dit. Sen kör vi in det i passivahinken, allt annat är lekhinken
Jag har väl inte ignorerat det. I så fall skulle jag lika gärna kunna säga att du medvetet inte vill förstå min synpunkt
Så här menar jag.
Bakgrund
Historisk nominell avkastning drygt 10% för 100% aktier (baserat på S&P500 som har bra lång historik)
Historisk reell avkastning ca 7% för 100% aktier (samma källa som ovan)
4% SWR är enligt Bengen lämpligt för portföljer med 50-75% aktier. (Bengen räknar även i sitt dataset med ca 5% avkastning på räntedelen, vilket åtminstone jag känner tveksamhet inför. Men låt oss lämna det därhän.)
Worst Case startåret, alltså sekvensrisken, var i Bengens dataset en uttagsstart 1966 (dvs. inte som kanske många förväntar sig en start 1929). Med start 1966 så räckte kapitalet 33 år dvs. runt 10% marginal för Worst Case.
För de som inte var födda då, så var 1966 starten på en period fram till 1982 där börsen stod och slog mellan 600-1000 på S&P index. Problemet var alltså inte en krasch utan en långdragen period utan avkastning och med hög inflation. Man kan läsa lite mer om det tex här
1966 var börsen inte speciellt högt värderad, och ändå stod just det startåret för Worst Case.
1966 var Shiller P/E ca 20 jämfört med ca 17 som historiskt snitt.
2022 är börsen värderad till Shiller P/E på 36 vilket bara överträffats år 2000 (inte ens 1929). Data för Shiller P/E. En hel del drar också paralleller mellan perioden på slutet av 60-talet och 70-talet mot nuläget m.h.t. förväntad framtida inflation och risk för stagnerande ekonomi, stagflation.
Frågan uppkommer (inte av mig) om man istället bör räkna med 5% reell avkastning framgent på 100% aktieportföljen under insparande åren för att världen ser ut som den gör.
Min syn är att man i så fall ocksåbör revidera ner SWR från 4% till tex. 3% för portfölljen i pension/FIRE. Detta baserat på
Att avkastningen ska komma ifrån i huvudsak någon %andel av aktier (50-75% enligt Bengen) där man i detta scenariot tror på lägre reell avkastning, vilket såklart direkt påverkar “pensions portföljen” förmåga att underhålla kapitalet.
Att det inte finns något som säger att vi inte skulle kunna få ett värre Worst Case än det historiska startåret 1966. Jag har åtminstone inte sett någon forskning som säger att det aldrig blir värre än 1966 som startår.
Det värsta som kan hända i FIRE/pension är att pengarna tar slut. Man är ute från arbetsmarknaden och humankapitalet är bra mycket lägre, eventuellt helt borta (inte välkommen tillbaka på arbetsmarknaden).
Jag tänker att @janbolmeson i denna beräkningsmodellen skulle kunna ge alternativ till användarna. Hur man kan tänka kring både avkastningen under insparande åren och även hur man kan tänka kring hur mycket kapital man kan ta ut från sin “pensions portfölj” med låg risk att pengarna tar slut.
Jag ser alltså två huvud alternativ, ,men såklart kan alla blanda och ge som de vill:
Tron på att historiken håller
Insparande portföljen, 100% aktier med 7% reell avkastning
Pensionsportföljen, 50-75% akter med 4% SWR
Tron på sämre avkastning än historiken och med risk för ett värre Worst Case
Insparande portföljen, 100% aktier med 5% reell avkastning
Pensionsportföljen, 50-75% akter med tex. 3% SWR
Sorry, långt svar, men så tänker jag. Om min synvinkel kanske blir lite mer lättförståelig?
Jag tror vi har olika tidsperspektiv. Vi som är en bra bit över 50 ska snart leva på pengarna och har brottats länge med SWR.
Sekvensrisken är alltså väldigt reell för oss med de värderingar som gäller och hur omvärlden ser ut.
Om man tänker pensionering om 10+ år så tror jag absolut att man kan tänka 4% SWR och 7% reell avkastning. Alltså alt 1 ovan.
Om man ska som vi ”pensionera” oss inom 3 år så får man kanske som vi tänka både en och två gånger. Vi har tex förlängt arbetslivet med 2-3 år just för att skapa mer kudde och klara en lägre SWR. Typ Alt 2.
Måste erkänna att jag blir mer och mer förvirrad varefter fler och fler inlägg tillkommer i denna tråd.
Tyckte avsnittet gav en fingervisning om hur man ska tänka, men jag är fortfarande osäker på hur mycket jag faktiskt behöver spara till pension.
Om jag fick önska, så vore det toppen om det fanns en app eller en kanske webbsida där man själv kunde fylla i hur mycket man vill kunna plocka ut per månad från sitt sparande som pensionär, vilken sparhorisont man har, hur många år man gissar att man lever och vilken avkastning man räknar/hoppas på. Lite som räntekalkylatorn, men med lite förklaringar invävt, gärna lite om inflationspåverkan och när och hur mycket man bör ”säkra upp” sitt sparande när man närmar sig pension.
Just nu så sparar och investerar jag det jag kan och hoppas på det bästa, men det vore tacksamt att kunna få lite bättre koll. Trots att jag varken är mattegeni, ekonom eller pensionsexpert så vill jag lära mig mer.
Det kommer absolut @Melwa. Vi behöver bara landa den här konversationen.
Om ingen protesterar så räkna som mitt exempel i avsnittet, men sätt 5 procent avkastning istället för 7. Vill du vara supersäker så räkna med faktor 33 istället för 25. Då anser jag att man har tagit i för kung och fosterland. Tror även @JFB och @Anonym samt @Monica håller med om det.
Jag skulle säga att det beror på situation/ålder mer än något annat. Jag tror inte världen går under, inte ens i närheten, men att nästa årtionde kan bli svårt.
Du kan ju i modellen låta folk välja vad de känner sig bekväma med. Alla har olika risktolerans så det är väl ok att skräddarsy modellen. Mina typfall är
Pension/FIRE inom närmaste åren, 5% reell avkastning för 100% aktier under insparande åren. 3% SWR = 33 X årsbehovet för pensionportfölj med 50-75% aktier (där jag personligen hellre ser 50% efter att ha gjort en massa montecarlo simuleringar mha @axr tråd).
Pension om 10+ år, 7% reell avkastning för 100% aktier under insparande åren. 4% SWR / 25 X årsbehovet med 50-75% aktier (ingen åsikt om spannet med denna tidshorisonten). Jag ser ingen orsak på lång sikt varför inte historiken skulle upprepa sig. Det finns så många transformationer som världen står inför, på ett positivt sätt.
Mest vanligt här på RT är nog sista fallet, så kanske ha det som huvudscenario (7% / 25 X), och ”snart pension/FIRE” scenariot som ett ”att tänka på” för oss som är i den sitsen och kanske vill ha lite hängslen och livrem.
Övriga kommentarer enl tidigare
Årsbehov = nettolön - sparande
Skatt på pensioner 25% vilket är upp till 400 kkr i brutto pension. Få har mer än så. Har man lägre pension så blir där en kudde för framtida skattehöjningar och ev ändrade skatteregler.
Allt räknat i dagens prisnivå (lön, årsbehov) som är det enda man kan ha en relation till. Förrutom sparandet där man räknar in framtida reell avkastning som ju är hela syftet med att spara/investera tänker jag.
Förutsättning: att man spar 50% av framtida löneökningar där resten ger viss årsbehovs ”creep” men som uppvägs av gradvis sänkta kostnader i pension (förenkling, kanske måste räknas på för att validera)
Förutsättning: Revidera planen åtminstone vart 2-3 år med lång tid till pension. Revidera årligen sista 10 åren före tänkt FIRE/pension. Ger möjlighet att anpassa. Så har vi gjort och det har varit helt nödvändigt. Livet och de behov man har ändras lite över tid.
Förutsättning: Omställning av portföljen sista tex 3-5 åren från insparande fasen (90-100% aktier) till pensions/FIRE portföljen (50-75% aktier)
Har precis dessa tankar oxå då vi lever i tvåsamhet idag och tänker då specifikt på det här med efterlevandeskydd. Många tycker ju att man skall ta bort det om man anser att man klarar sig på en lön men som jag ser det blir det en j:a skillnad i kalkylen om man skall leva på en eller två pensioner!
Utgifterna blir ju inte direkt halverade om den ena parten faller bort…
Hej, och tack för ett bra avsnitt om pension. Gjorde ungefär samma uträkningar för några år sedan och utgick ifrån mina behov. Mina förutsättningar är ganska lika som i exemplet och jag behöver ca 23000 efter skatt o leva på för att kunna äga en bil. Personligen landar jag på att jag behöver 1.5 miljoner i dagens penningvärde så 3.75 känns på tok för mycket och skrämmer mest upp folk. Dels har jag utgått ifrån kortare levnadslängd. Den är för män 82 år o kvinnor 85 om jag minns rätt samt att i realiteten efter 80 så kommer konsumtionen minskas kraftigt. Främst pga av sjukdom men även att de flesta i den åldern är rätt nöjda med det som de har. Utgifter för trygghetsbehovet lär väl öka dock men hittills så går sånt på det offentliga kassan. Sedan för de som vill lämna över ett arv ja då blir ju uträkningarna annorlunda.
Det beror förstås på hur utgifterna ser ut. Jag skulle kunna välja ett billigare boende och nästan komma ner i halva totalkostnaden. Utgifter för mat och dryck skulle också minska drastiskt om jag bodde själv.
Jag kan kanske inte komma ner i hälften av utgifterna men ganska nära och jag är säker på att många skulle kunna halvera de totala kostnaderna utan att leva väldigt fattigt.
Jodå, det går ju alltid att spara och gneta men det tycker jag inte man skall behöva göra på ålderns höst när man slutat jobba. Min poäng var att kunna fortsätta leva i princip som tidigare. Bil, el, värme, byte av maskiner i kök, badrum, tvättstuga, övrigt underhåll och mycket annat skall ju fortsätta betalas men då bara från en inkomst. Några få högre procent pension hos den ena parten är ju en klen tröst när den totala inkomsten sjunker! Då får det isf vara en väääldigt stor skillnad på pensionen hos någon part om det skall vara motiverat. Och det är inte så jag upplever diskussionerna om efterlevandeskydd generellt utan mer som att “klarar man sig öht på den ena lönen behövs det inte”…
Behöver du 23k i månaden och tänker att 1,5M räcker som “höstack”? Jag hoppas jag missuppfattar dig för du behöver ju ta årsutgifterna x 25 (eller 33) för att få rätt höstack.
Om jag inte missuppfattar dig och du tänker 23k i månaden och 4% årsavkastning att leva på utan att tära på höstacken, då får jag det till 6,9M.
Det är egentligen kvinnor som råkar mest illa ut eftersom de oftast tar ut mer föräldraledighet, går ner i tid efter de fått barn. Vabbar mer och faktiskt blir sjuka mer efter att de fått sitt första barn (pga mer tidig vab.)
Men jag menar inte något gnetande utan bara en ganska naturlig kostnadsminskning,
Jag betalar 4000 varje månad till min hustru för halva boendekostnaden och jag skulle som ensamstående kunna ha ett bra boende för runt 6000. Alltså 2000 extra. Kostnaderna för mat och dryck skulle absolut minska med minst lika mycket om jag skulle bli änkling eftersom det är inte är lika roligt/viktigt med god mat och dryck om man är själv, tycker jag. Ikväll dricker vi en flaska vin + ett par öl och om jag hade bott själv hade jag kanske tagit en öl till Bäst i test och inget mer.
Om diskussionen gäller att partnern dör så finns också ett eventuellt arv med i beräkningen. Om jag skulle dö imorgon så skulle mitt arv täcka min lön i ganska många år och även hennes arv till mig räcker i några år.
Största skillnaden är att jag utgick ifrån 15 år levnadstid efter pension.
Det blir ca 4,2 miljoner som jag behöver ha efter skatt o leva på. dvs 23000 x 12 x 15 år. Drog av sedan det som minpension säger jag ska få o drog bort skatten summa ca 15000 x 12 x 15 år i månaden. Skillnaden o täcka upp blir ca 8000 kr i månaden x 12 x 15 år.
Sedan efter dessa 15 år så blir det ju endast pensionen från pensionsmyndigheten men förhoppningsvis så räcker det. Anledningen till att jag egentligen började titta på detta är att i mitt fall kommer väl den allmänna pensionen täcka runt 40-50 % av ens slutlön och jag är inte enormt imponerad av vad pensionsgruppen har lyckats göra.
Jag har inte tagit hänsyn till inflation, värdeutveckling osv utan ville mest ha en grund vad mitt sparmål för pension borde vara.
tänk på att 82-85 år är medellivslängd. Alltså hälften blir äldre än så. Ska du räkna med så kort tid som 80 år, trots framtida medicinska framsteg, så bör du ha en underliggande sjukdom eller indikationer i släkten att ni inte blir så gamla. Hoppas så inte är fallet
Ålderdom när man kan behöva mer hjälp och även sjukdom är inte gratis. Visst finns idag högkostnadsskydd men om man behöver hemtjänst, kanske ytterligare hjälp privat betald, färdtjänst, och kanske behöver uppgradera bostad med försämrad mobilitet … så kostar det.
Själva räknar vi med nästan samma kostnad över åren. Jag tänker det är tråkigt att leva på spagetti och ketchup som 80+ are när man kört oxfilé vid 70
Visst man åker kanske inte på safari i Afrika som 80+ (men en del gör säkert det) å andra sidan kan man behöva dra på sig andra kostnader som man inte tänker på idag (special glasögon, hörapparat, nya tänder, reservdelsbyten som höfter och knän som kanske måste tas privat)
Här är en gammal tråd som grävde i just hur gammal blir man egentligen. Inklusive ett test där man kan få en fingervisning.
