Ser verkligen fram emot att höra om den resan och tack för att du delar med dig!
Jag är ohyggligt ödmjuk i frågan om pengar. Är inte alls intresserad att uppfinna hjulet när det redan har beprövats av andra forum-kamrater.
”Gräset är inte grönare på andra sidan”
Heja lågavgiftad indexfond
Nu vet jag inte din historia. Ser fram emot att läsa den.
Men det är lätt att vara efterklok. I ditt första upplägg var risken kanske stor. Och visst nu när vi ser facit hade du klarat det.
Men det kunde likväl ha slutat illa om du haft ”otur” på börsen, med så hög risk.
Du valde en mindre riskfylld väg med ombalansering och räntefonder. Det lönade sig inte denna gång men kanske nästa gång och på sikt 
Nej, jag gjorde fantastiskt enligt alla KPIer. Riskjusterad avkastning, Sharpe, geometrisk avkastning. Jag hade mycket tur och succé med mitt ”hedged mellanrisksparande” som alla ”riktiga proffs” tydligen pratar om.
Det enda problemet är att detta geni är typ en mille fattigare än om han hade bara månadssparat i sina tre-fyra aktiefonder. Som förmodligen var inte ens bra.
Absolut den dyraste hobbyn jag nånsin haft. Och jag har tex byggt en inspelningsstudio.
Gillar din bild och uppsättning hinkar!
Jag och sambon håller precis på att strukturera upp vår ekonomi och upprätta gemensamt sparande och jag gillar strukturen med 4-hinkar-modellen. Men desto mer man grunnar på det desto mer komplicerat blir det.
Jag tänker då främst på pengar man avser använda lite mer i nutid/kort sparhorisont så som löpande utgifter, planerade utgifter kommande året, husrenoveringar som ska ske inom ett antal år osv.
Hade varit så skönt att få en struktur där hela ekonomin ingår men de saker jag nämnde ovan känns inte som de passar in i de 4 hinkarna. I din modell får de en plats 
Hur har du strukturerat upp det rent konkret?
Kul att du ser ett potentiellt värde i den.
Jag kan tyvärr inte ge dig ett faktiskt verkligt exempel då det enbart ännu är en teoretisk modell baserat på vad jag tror många skulle behöva.
Jag kommer troligtvis införa den själv, men då jag bettat på krasch och placerat enligt, så får det spela ut sig först innan jag inför en stabilare modell än att försöka maximera som nu.
Jag hade börjat med att ha en full bufferthink och sedan fortsatt med att ta reda på slutstorleken av “slutat jobba tidigare”-hinken då den är så avgörande i hur mycket sparande man kan göra i de andra.
Sedan räknat realistiskt på hur mycket sparande som behövs i Guldkant Pension och därefter arvshinken.
I alla dessa hade jag kört 100% aktiefonder om det varit lång tid kvar.
När dessa är uträknade så handlar det om vilka andra sparmål man har och när man tror sig behöva pengarna.
I allt räknande på behovet av sparande i varje hink får man också räkna med hur mycket man redan sparat när man går över till modellen. Kanske har man tillräckligt med pengar så man kan sätta av tillräckligt med pengar i en eller flera hinkar, vars ränta på ränta kommer att ha fyllt hinken vid tidsmålet utan att du behöver lägga ytterliggare månadssparande på den hinken. Det ger då utrymme att lägga mer i annan hink eller sätta direkt guldkant i närvaron.
Otroligt bra avsnitt:raised_hands:. Bra jobbat, fortsätt så:100:. Kul att ni utvecklar variationer på hink-principen med hjälp av inbitna medlemmar på forumet . För övrigt tycker jag @Daniel_Pettersson hade en bra poäng apropå Carolines kommentar om hinkarnas storlek och dess påverkan på fördelningen Aktier /Räntor. Caroline har rätt. Hur man fördelar sitt månadssparande (om man har ett sådant) påverkar också fördelningen.
Tittar jag exempelvis på hela min ekonomi (endast privat sparande) lågrisk, mellanrisk, högrisk så ligger jag 70/30 och månadsparar enligt den fördelningen (dvs 70 % av mitt månadssparande går in i “Aktier” och 30 % går in i “räntor” ) men min mellanrisk ligger ca 56/44 just nu. Tycker detta är viktigt att poängtera så att man inte tror att man ligger i en 50/50 fördelning för hela sin ekonomin bara för att man har en lågrisk hink med fördelningen 0/100 en mellanriskhink med fördelningen 50/50 och en högriskhink med fördelningen 100/0. Hur fördelningen för hela ens ekonomi ser ut beror som sagt på storleken av hinkarna.
Snyggt!! 
Jag gillar verkligen excel, men jag älskar grafer/visualisering
Denna kan man förklara för en 7-årig, vilket är en bra utgångspunkt i många lägen 
Har bonusavsnittet kommit ut? Hittar det inte…
Jag blev väldigt inspirerad av din hinkmodell och har funderat på den några dagar. På ett sätt kan den säkert känns omständlig med så många hinkar men jag tror att den för många gör det hela enklare och mer inspirerande eftersom även det där jag vill spara till på kort sikt finns med. Det blir liksom inte antingen lever jag nu och har roligt eller så är jag duktig och präktig och gör det man “ska” och sparar inför morgondagen utan det finns plats för allt.
Däremot tänker jag inte att man behöver prioritera i samma ordning som du skriver dvs först buffert sedan “sluta jobba tidigare” och slutligen resten. Bufferten tänker jag borde ligga först för alla. Men sedan får man sätta sig och tänka på hur man vill prioritera. Vilken av hinkarna är viktigast för mig? För någon är det viktigast att kunna sluta tidigare och de vet redan ett slutdatum som de vill förhålla sig till. För någon annan är det viktigaste att kunna åka på sin semesterresa varje år. För en tredje är guldkanten i vardagen viktigast.
Efter att hinkarna prioriterats kan man börja räkna. Så om semesterresorna är viktigast, hur mycket behöver jag lägga undan här? Är det värt att låta alla de andra hinkarna vara tomma för att denna hink ska vara så hög som möjligt? Om inte, vad är lägsta nivån där jag ändå känner att livet är värt att leva? Gå vidare till nästa hink och tänk samma där, vad är lägsta nivån som känns bra osv. Om det finns pengar över efter räkneövningen kan man gå tillbaka igen och tänka var man ska lägga dem. Är det resekontot som ska fyllas på ytterligare eller någon annan av hinkarna som man upplever att man var lite för “snål” i? Blir det inte tillräckligt mycket pengar för att kunna fylla hinkarna så som man vill får man antingen gå igenom igen och se var man kan plocka bort eller fundera på hur man kan öka intäkterna.
För egen del vill jag nog sätta prioriteringsordningen: Buffert, Guldkant pension (eller i alla fall trygg pension), Guldkant arbetsliv, Kortsiktig konsumtion (främst resor och upplevelser) och slutligen Sluta jobba tidigare. Medelsiktig konsumtion och Arv ser jag inget behov av i nuläget men det kan ju ändras längre fram.
Så först vill jag ha min buffert på plats. Sedan vill jag räkna ut hur mycket jag behöver spara för att kunna dryga ut min pension till en nivå som känns rimlig för mig. Jag tänker då att jag vill kunna få ut nästan lika mycket som jag nu har i utgifter (inklusive resor och upplevelser).
Därefter vill jag tänka ut en lägstanivå för Guldkant arbetsliv och Kortsiktig konsumtion. Slutligen tänker jag att jag vill laborera med återstående summa för att se hur tidigt jag kan sluta jobba om jag sparar X och hur mycket blir det då kvar till att portionera ut ytterligare till Guldkant arbetsliv och Kortsiktig konsumtion.
Förhoppningsvis är det precis detta jag kunnat räkna ut i slutet av året med RikaTillsammans-programmet!
Jag håller helt med, prio i hinkarna är helt upp till ens behov och för en del behövs inte alla då man inte har behovet för de delarna.
Det jag menade med att efter man kommit fram till vad slutmålet i Sluta jobba tidigare-hinken (om det är ett mål) så bör man sedan sätta målet för pensionshinken (guldkant), detta eftersom om man slutar arbeta tidigare så kommer man få lägre pension när den väl tas ut, vilket gör att du antagligen måste spara mer i pensionshinken för att det ska bli någon guldkant då du fått lägre pension. För att då sätta målet i pensionshinken bör du först veta hur mycket pension du får ut, vilket beror på hur länge du tänkt arbeta.
Väldigt bra avsnitt. Själv kör jag två hinkar.
Låg risk- Trygghetshinken
Hög risk- Framtidshinken
Fungerar bra för mig 
Tänkt på och gillar din bild 
(en bild säger ju mer än 1000 ord) men skulle vilja komplettera med att den framförallt gäller under insparande fasen. elller ger rich fasen som den också kallas.
När man närmar sig uttagsfasen eller stay rich så behöver tankegången se lite annorlunda ut. Se tex bilden nedan från Vanguards Target Retirement fonder mht aktie/ränte-allokering inför och i pension. De går aldrig under 30% aktieandel för att kapitalet ska ha någon chans att försvara sig mot inflationen.
Man bör alltså inte gå till all cash vid uttag av kapitalet även om tidshorisonten är kort
Hej folket! Tack för allt stöd och att ni finns här!
Tänkte bara fråga (för jag har inte helt förstått ett koncept här). Detta med att “fylla på” från en hink till en annan, är det att man sätter ett mål och sen helt enkelt tar ut pengar till nästa hink när man går med vinst? eller menas det att man sparar till man nått målet och sen sparar i nästa hink?
Mvh/M
Hej!
Som jag har förstått det, är det framför allt det sistnämnda. Du börjar fylla på bufferthinken tills den har nått målsumman och sedan fortsätter du med mellanhinken o.s.v. Det omvända hållet gäller i uttagsfasen eller om du har behövt använda delar eller hela bufferten. Då fyller du på bufferthinken från mellanhinken och mellanhinken från högriskhinken.
Jag har bytt ut Lekhinken mot en Konsumtionshink. Sparar i bankkonton inför kommande utgifter för semester, bil, hem mm som sannolikt kommer att kosta mer än vad jag kan lägga på en enskild månad men med en relativt kort horisont.
Bufferthinken är fredad och ska i stort sett aldrig röras förrän den dag man av någon anledning inte får ut lön. Buffert används bara till oförutsedda, oönskade och ofrånkomliga utgifter. Vill jag köpa något (dyrt) får jag ta från konsumtionshinken och får på så sätt in en kontinuerlig värdering av mina prioriteringar. Nya högtalare = mindre pengar till semester…
Mitt upplägg:
Konsumtionshink: Regelbundet sparande till semester, bil, hem (möbler, elektronik osv), jul samt ospecificerat. Sporadiskt sparande av det som blir över efter månadens räkningar samt budget för mat mm. Blir denna orimligt stor, till exempel på grund av uteblivna kostnader, skvalpar det över till Högriskhinken. Sparande på bankkonto.
Bufferthink: Två månaders utgifter på bankkonto.
Mellanriskhink: 5,5 ggr bufferthinken i 50/50 fonder
Högriskhink: Resten i indexfonder
/R
Snyggt, tack för att du delar med dig av denna tanke!
Jag har justerat bufferthinkens storlek när det behövts för att hantera kommande större konsumtion och det har gjort det svårt för mig att överblicka. Att skapa en konsumptionshink är förvisso bara en extra etikett, men jag tror det är precis det jag saknat utan att förstå det!
Detta ska jag fundera vidare på, tack igen!
Jag och min fru är 31 och 30 år med 1.5åring och andra barnet kommer i augusti, vi har gemensam ekonomi med bra lön. Vi har cirka 1 miljon i huset med hög belåning och räntan låst ytterligare 2 år.
Vi är i startgroparna med den här modellen och känner inte riktigt att vi har koll på de olika delarna, vi tänker så här nu.
Jan säger att är man ung eller har (dyr) bostad så kanske man inte behöver mellanrisk-hinken.
Ska vi skippa mellanrisk-hinken eller sikta på att ha den lika stor som buffert (istället för 3-7x)?
När vi ska planera in renoveringar, var ska de pengarna komma ifrån? Scenario: vi har tillgångar i diverse hinkar för att göra en stor renovering nästa månad, var ”bör” man ta pengarna ifrån? Ska det vara helt separat från hinkarna?
Var tar ni större inköp (>15k) ifrån?
Är hela fyra-hinkar-modellen utöver bank-konto, hur mycket pengar ska man ha där? Eller flyttar man över överskottet i slutet av månaden till sina hinkar bara så det är mer självreglerande?
Tidigare har vi haft ett konto för buffert där vi tar större utgifter ifrån, men tanken med denna hinken är snarare pengar ifall man blir arbetslös eller andra faktorer som man absolut inte räknar med?
Jag tycker också att mellanriskhinken känns lite stökig. Har nog mer kört två-hinkar-princip. Buffert + långsiktigt sparande.
Vi är dock lite äldre än er. Var i er situation för ca 15 år sen. Nu har vi ordning på huset och lägre belåningsgrad.
Hej Tobias
Några grundläggande saker som jag tycker är viktiga att förstå för att få ut värde av Fyra-hinkar-modellen. Det är såhär jag använder den.
Så frågan om huset. Argumentet för att stoppa in bostaden i mellanriskhinken är att den beter sig ungefär som en sådan tillgång vad gäller förväntad värdeutveckling. Viktigare för mig är att det nog är någonstans bortom 3 år efter en större oönskad livshändelser som det är rimligt att tänka att man kan sälja bostaden, köpa något billigare och därmed frigöra kapitalet.
Här har jag en mall som jag använder. Den ger lite extra detaljer till det jag skrivit ovan.
Lycka till
