Detta är ett ämne som jag funderat en del kring men inte berört i tråden. Jag betalar idag >50 % skatt på mina sista tusenlappar av min lön på 90 tkr/mån. Min tjänstepension är idag på ca 1,2 mkr och är fördelat 50 % var i trad- och fondförsäkring.
Den primära anledningen till att jag inte valt att löneväxla är;
Jag gillar inte tanken att jag behöver låsa in kapitalet i över 20 år, mycket kan hända under den tiden i min privata situation där jag kanske vill nyttja pengarna till något som tjänstepensionsskalet inte tillåter.
Det politiska klimatet pekar mot att gränsen sannolikt höjs från 55 år när jag väl nått åldern.
Måhända att detta inte är tillräcklig adekvata argument för mig att inte löneväxla då jag har breda marginaler, men det är i vart fall hur jag resonerat.
Grattis imponerande hur långt du kommit och att du helt klart har rätt strategi.
Mitt enda råd är att du ser till att sprida i olika valutor och regioner av världen. Genom att hitta starka innehav eller korgar i de större ekonomierna. Men även ha en plan när det vänder i framtiden när det gäller recession så du har en hedge. T.ex. olja senaste året om det kanske inte är mest ESG…
Om din arbetsgivare matchar växling så finns de väl ingen anledning att inte göra det för några tusenlappar med din inkomst? Svårt att se att de ändrar tjänstepension avtal för existerande.
Beror på hur länge till du verkligen kommer att arbeta med lön och speciellt med lön i nivån du har.
Är det 3-5 år till tycker jag du kan löneväxla åtminstone 5k per månad.
Tänker du arbeta med lön i 15-20 år till behöver du inte löneväxla. Den tjänstepension som betalas in av AG lär räcka.
Kan du utveckla hur du kommer fram till den slutsatsen? Genuint intresserad då just inlåsningen är det som hindrat mig, dvs att jag inte har fri tillgång till kapitalet förrän tidigast om ca 20 år.
Du märker inte av ett bruttobelopp 5000 kr som går till tjp i dagsläget pga av skatten men på 3-5 år blir det ändå 200-300k som kommer växa fram till du får använda dem.
Fördelar jag ser är följande:
-att jag tror och hoppas att jag tjänar på det skattemässigt
-känner att det är bra med ett belopp som är öronmärkt och inte går att slösa bort
-tjp är skyddad mot saker som kan gå fel i livet. Till exempel personlig konkurs pga av uppdrag man haft i styrelser eller att man skiljer sig och inte har äktenskapsförord
-skulle man haft pengarna tillgängliga tror jag ändå inte att man skulle behöva dem förrän 55-70 årsålder då man antagligen planerar uttag av befintliga medel fram till 70-80 årsålder vid FIRE eller liknande
Jag var orolig för detta också och ringde därför till Avanza där jag har min tjänstepensionen och fick svaret att det står 55 i avtalet och att det kommer stå fast. Låter ju logiskt också att staten inte ska kunna komma och ändra villkor i existerande avtal mellan två företag.
Två saker helt spontant; det ena är ädelmetaller med någon mix mellan miners/förädlare och en bar-backed ETC. Det andra är att se över skattesituationen. Det finns mycket att rädda med ett bra upplägg här.
I första läget kanske löneväxling men överväg också ett upplägg där du konsultar mot din arbetsgivare istället. Då kan du kapitalbeskatta en del samt jobba med kapitalet före skatt och arbetsgivaravgift. Vidare kanske ni skall tala om annat än löneförhöjning nästa gång. Man kan tänka sig andra former av ersättning. Två förmånsbilar et cetera.
Om du redan kör eget så kanske det går att göra något på det upplägget också (oren koncern med ett konsultbolag och ett för kapitalförvaltning osv).
Din tjänstepension tror jag inte att staten kan ändra villkoren för.
Värt att kolla upp beroende på vilken tjänstepension du har, men är tämligen säker.
Och stämmer det, så vet jag inte varför du inte kan tänka dig att ha en 20 års tidshorisont på visst sparande… Det vore för dig enormt fördelaktigt, och du är nästan praktexemplet där det är optimalt.
Du får också tänka på att varje 1000 sek du sätter av, är bara 500 kr i handen för dig.
Så jag tror du har “råd” att vara så pass långsiktigt med rätt mycket av ditt kapital.
Jag önskar att du hade rätt på denna punkten men dessvärre är det mig veterligen fackförbunden i samråd med arbetsgivarorganisationerna som förhandlar fram villkoren, det är m.a.a inte staten som sätter spelreglerna.
Hypotetiskt skulle åldern kunna höjas. Inom kommun & region har man nyligen förhandlat fram en höjning från 55 år till tidigast uttagsåldern 60 år som börjar gälla från 2023. Villkorsändringarna gäller både retroaktivt och försäkringar som tecknas efter 2023.
Det är just dessa delar jag inte gillar med tjänstepensionsskalet, att graden av självbestämmande över mitt kapital minskar.
Tack för tipset. Jag har börjat botanisera i tråden och är imponerad av höjden i analyserna. Här är det verkligen någon som tänkt till, det uppskattas och är en förutsättning för att en sk. allvädersportfölj ska lyckas framgent givet alla år av QE som dopat marknaden. Det går helt enkelt inte längre att lita på att tillgångsslag som räntor och guld handlas upp enligt den förväntan man har i en allvädersportfölj.
Det har inte varit en del av min strategi att medvetet sträva mot en sådan allokering men kanske något jag borde överväga för en del av kapitalet. Givet att mitt mål snarare är värdebevaring än maximal tillväxt. Så kanske det vore klokt att avvara en del av kapitalet till en strategi som mer skjuter emot att minska volatilitet och fokusera mer på den riskjusterade avkastningen.
Det är också värt att fundera på om spelplanen ändrats i och med att allt fler yngre väljer Bitcoin som långsiktig inflationshedge, med argumentet att det är ”digital gold”. Det går argumentera både för och emot ett framtidsscenario där Bitcoin tar andelar av guldmarknaden. Det enda som går att säga säkert är att det inte går att förlita sig på hur det sett ut historiskt.
Vill poängtera att ovan inte ska tolkas som ett förslag om att investera i Bitcoin.
Najs, men varför ligger du så mycket i räntor? Du är ju inte gammal direkt, eller är det för att marknaden känns lite osäker just nu? Jag sitter nästan i exakt samma sits som dig (samma inkomst, några år yngre, lite mindre kapital på aktiemarknaden men investerat mer i min bostad för att få ner månadskostnaden) och jag kör med 100% i aktiefonder vilket jag tänkt göra tills jag är 40-50 år beroende på min livssituation då.
Det låter bra att köpa in dig lite i taget så du sprider ut risken, jag hade fortfarande satsat på väldigt billiga indexfonder 0.20-0.40 i avgift - strunta i bankmännen då de kommer försöka sälja på dig massa onödiga rådgivningstjänster eller få dig att köpa deras dyrare och underpresterande skitfonder (Det är alltid lika kul att ställa frågan “varför ska jag köpa er fond som är dyrare och underpresterar jämfört med index?” på rådgivningsmöten då det alltid blir lika tyst i luren efteråt).
Det där med FIRE beror helt och hållet på vad du vill göra, jag har som plan att köpa ett stort hus utomlands vid 40 och pensionera mig i förtid, men om det ploppar ut ett eller två barn innan så kanske den planen ändras… Det viktigaste är väl ändå att vara konsistent och investera efter en långsiktig plan (så bra/långt det går) vilket du verkar ha gjort.
Har alltid varit intresserad i FIRE och blivit alltmer nyfiken på hur det funkar. Hur lång tid tar det att FIREa och när bör man börja?
När det gäller aktier är jag intresserad i mataktier. De är mindre volatila och behåller sig bättre i värde i recessioner och finanskriser. Exempelvis har jag kollat på Axfood AB inom detta kategori.
janbolmeson
(Jan Bolmeson)
delade upp denna diskussion i ett nytt ämne
78
Tiden går fort och ett år har redan passerat sedan jag startade tråden, därmed tänkte jag att det kunde vara på sin plats att ge en årlig uppdatering på hur det har gått. Jag väljer att behålla tidigare struktur för att ge en överblick och skickar även med några funderingar som jag för närvarande reflekterar över – där jag gärna tar emot klok input kring
Nuvarande situation ekonomi
Jag är 34 år gammal.
Jag har ett totalt privat sparkapital exkl tjänstepension på 8,2 MSEK.
Jag taxerar ca 1,1 MSEK per år inom tjänst, månadslön ca 92 tkr/mån.
Jag lever på ca 120 tkr/år totalt för samtliga utgifter. Bor själv, har ingen partner eller barn.
Jag har en sparkvot på >80 % per månad och kan lägga undan >40 tkr/mån i sparande exkl kapitalinkomster.
Jag har passiva inkomster inom inkomstlag kapital på ca 200 tkr/år (aktieutdelningar, ränteintäkter, bostadsuthyrning).
Nuvarande situation tillgångsallokering
Jag har 60 % aktieexponering och 40 % räntor.
Räntorna består för närvarande enbart av bankkonton med insättningsgaranti. Binder bankkontona på ca 6–12 månaders löptider för att få bättre ränta med en förfallostruktur uppdelat under året.
Jag har varit något försiktigare i min köptakt för att öka aktieexponeringen än jag först planerat och senaste året månadssparat för 40 000 kr/mån enligt nedan fördelning:
Jag börjar ifrågasätta om jag verkligen långsiktigt ska ta en större vikt mot aktier, jag har en mycket lång sparhorisont + 10 år, men givet att räntorna gått upp går jag i funderingar på om jag ska behålla en större andel i räntor för att minska risken i portföljen nu när räntor ändå bör kunna ge ett vettigt bidrag till avkastningen kommande år? Generellt är det viktigare för mig med värdebevaring än att maximera avkastningen då jag finansiellt egentligen redan är i mål.
För närvarande har jag ca 3,3 MSEK i räntor på vanliga bankkonton, dessa pengar är jag inte i behov av utan jag har byggt torrt krut i syfte att aktivera i en större börssättning – men det är här jag börjar bli ambivalent kring valet och jag verkligen ska öka aktieexponeringen.
Räntor är på många sätt nytt för mig då det inte varit aktuellt under större delen av min investeringskarriär, ju mer jag sätter mig in i ränteinvesteringar desto mer förstår jag resonemanget att räntor är svårare än aktier och jag uppleverar inte att jag funnit något konsensus hur en räntedel ska komponeras.
Frågor
Jag tar gärna emot feedback på min fördelning av månadssparandet för aktieexponeringen under rubriken ”Nuvarande situation tillgångsallokering”, reflektioner och input kring valen?
Vad är era reflektioner givet min situation kring vikten mot räntor vs aktier. Tidigare har jag lutat åt att målvikt är 90/10 men jag börjar alltmer fundera kring om målet snarare ska ligga kring 70/30 långsiktigt. Reflektioner?
Förutsatt att jag ska behålla min allokering i räntor mellan 30-40 %. Hur stor andel bör då skiftas över från vanliga bankkonton där jag idag har en förräntningstakt på 3,5-4 % brutto till räntefonder/obligationer/krediter?
Tycker du har en sund inställning till risken då du vill värdebevara. Själv ligger jag just nu på 46% räntor och 54% på börsen.
Jag vill öka min andel på börsen men har en mjuk gräns vid 40% räntor och en hård gräns på 30% räntor som jag inte tänker gå under via köp på börsen. Skulle jag gå ner under 30% pga av att börsen går upp kraftigt kommer jag antagligen inte sälja av då det jag har i likvida medel är tillräckligt stort i nuläget.
Gällande räntepapper, är svårt som du skriver. Jag kör på konton på samma sätt som du gör.
Bra jobbat sett till vad du åstadkommit! Är i 6-8 år yngre än dig och kommer inom en tid att kunna spara 40 000 kr/månad. Just personligen har jag nu 300 000 kr. Kämpat hårt för nå hit och tjänat dåligt, tills om några månader.
Du nämner att du gått igenom en utbrändhet och trots det har du ändå snart 10Mkr i din ägo i 34-års åldern. Kanske OT men kan du inte berätta lite om hur din väg till idag sett ut? När började du spara? Har du ärvt pengar? Hur har din löneutveckling sett ut?
Ja bankkonto (med ev bindningstid) är den enkla och riskfria vägen att gå, jag börjar dock fundera på om det kan finnas skäl att ompröva den strategin. I vart fall för en del av räntebenet.
Vi har högre ränteläge nu och närmar oss sannolikt en räntetopp, borde det då inte finnas goda skäl till att taktiskt allokera en del till långa obligationer och/eller företagskrediter för att öka potentialen till avkastning i räntedelen över den riskfria räntan på 3,5-4 % på bankkonton?
