Detta är OT men ger ett kort svar, jag har inte ärvt en enda krona utan hela min nettoförmögenhet har jag förvärvat själv.
Har alltid varit extremt tävlingsinriktad och målmedveten och har arbetat hårt och systematiskt hela mitt liv med fokus på karriär och att bygga upp kapital. För närvarande sitter jag i ledningsgruppen för ett stort bolag. FIRE var ett mål genom hela min uppväxt, ett mål som jag numera börjat ompröva och mer fokusera på FI-delen, dvs en tidig pensionering är inte ett självändamål längre.
Tack för svaret! Blev bara nyfiken då du med en förvärvsinkomst nått de nivåerna i så tidig ålder parallellt med att du varit utbränd. Har du sparat i snitt 30 000 kr/månad sedan du var 18? Eller hur fasen har du gjort? Frågar till följd av att jag är imponerad!
Det här med valutan är en aspekt. Det är dock också en aspekt att Stockholmsbörsen har riktigt många tunga företag inom ett brett spektra av branscher. Alla de andra nordiska börserna är väsentligt mindre än Stockholmsbörsen och de riktigt stora bolagen från respektive land hör alla till en eller ett fåtal branscher. Man kan så klart uppfatta dem som ”bra” ändå men sett utifrån perspektivet riskspridning spelar Stockholmsbörsen i en egen division.
Det är bara till att Gratulera till en storslagen framgång. Du verkar vara en klok kvinna som vet precis vad du vill och du lyckas med det du gör.
Glöm bara inte att stanna upp och andas och njut även av livet medans du kan.
Pengar är inte allt och livet går snabbare än du tror. Så njut medans du har möjlighet i morgon kan det vara för sent och då spelar pengarna ingen större roll.
Lycka till.
Att jag blev utarbetad påverkade inte min förmögenhetsutveckling då jag inte sjukskrev mig.
Jag fick ihop min första miljon när jag var 22 år gammal. Sen har tid, avkastning i kombination med väldigt hög sparkvot av en hög lön tidigt i karriären skapat utväxlingen, som varit exponentiell i förmögenhetstillväxt, där lejonparten (>50 %) av tillgångarna har skapats senaste 5 åren. Med ganska konservativa antagen om avkastning bygger jag nu en ny miljon varje år. Dvs snöbollen rullar snabbare vartefter åren går.
Tack Pareto, precis som ditt namn med 80/20-regeln och Pareto-principen har jag fokuserat på det som ger effekt. jag har svart bälte att leva med vad jag bedömer god livskvalitet till halva priset. Sparsamhet och gnetande har kommit naturligt för mig.
Märk väl att jag i min lägesuppdatering idag justerat min burn-rate till 120 tkr/år. Vilket var den nivå jag stängde 2022 på.
Nu upplever jag att vi hamnat väldigt mycket off-topic.
Tråden handlar inte på något sätt om spartips eller livsstilsval kring burn-rate. Så för gärna vidare resonemang kring nedan framåt och övrig input som tillför i diskussionen kring ämnet, tack!
Okej, jag tycker du har extremt mycket räntor med tanke på ålder och sparhorisont. Men trivs du med hängslen och livrem eftersom du ju kan så är det såklart en väg att gå. 3,3M på sparkonto känns extremt om du inte har kommande större inköp på gång.
Allokeringen är det väl i övrigt inga större fel på. Alla tweakar efter sin tro och övertygelse.
Sedan beror allt ju på vad man är bekväm med, men med hög månadslön och låg ålder så hade jag kört 100% aktier utan att blinka. Själv är jag en halv generation före dig och tjänar knappt hälften, men jag kör enbart aktiefonder. 90/10 i ditt fall känns väl hur rimligt som helst?
Även om jag förstår din poäng så håller jag inte riktigt med. Exempelvis skulle jag säga att du angående månadssparandets allokering helt enkelt kan sluta spara. Du har redan nått de mål du satt upp.
För att kunna rådge dig i framtida allokering behöver du justera dina mål. Du behöver inte förvärvsarbeta mer och du kan redan fördubbla din månadskostnad utan problem.
Jag tror inte ett dugg på att spara en så stor del som “torrt krut” för att kunna hiva in på marknaden vid tillfälle.
Det är att tajma marknaden, vilket är oerhört svårt att lyckas med i länden, och genom att stå utanför marknaden så går du miste om väldigt stora summor pengar.
Nej, du är ung och har hög inkomst och små utgifter, in med det på marknaden.
Och som andra sagt, har du också i min mening alldeles för mycket räntor. Du har en “mycket lång sparhorisont”, då borde målvikten snarare vara 90/10.
Jag har också svårt att förstå värdet med 3,3 mkr på ett bankkonto. Du har kostnader på årsbasis kring 120tkr vilket redan täcks av dina passiva inkomster. Din buffert uppgår därmed till 27,5 års kostnader och till det har du 12 månaders uppsägningstid/fallskärm. Din sparkvot är ca 4ggr dina kostnader på årlig basis vilket gör att du jobbar extremt låg risk i ditt investerade kapital givet din sparhorisont och dina egna kostnader.
Jag hade viktat upp aktier rejält i min portfölj givet att du tänkt fortsätta jobba då du redan i dagsläget helt kan leva på din avkastning med nuvarande investerat belopp kontra kostnader. 90/10 eller 100 % aktier hade jag siktat mot exkluderat din buffert då. Har du kvar 360tkr som buffert har du tre års kostnader lätt att tillgå. Ska du göra en större investering i form av fastigheter eller övrigt förstår jag det stora beloppet på bank, i övrigt inte.
Det enda som talar emot detta är egentligen din magkänsla rörande svängningar på börsen. Är du obekväm med den typen av volatilitet som en högre viktning aktier kan innebära så behåll en lägre räntedel. Är det också värdebevarande snarare än högre avkastning så finns det väl inte heller skäl att ändra. Men som @angaudlinn är inne på så har du hängslen, livrem och dubbla uppsättningar av det dessutom just nu. Det kan vara så att det passar din person perfekt och då ska du inte ändra. Sett utifrån känns det dock väl försiktigt.
Vill avsluta med att säga att jag är imponerad av din resa. Framför allt att kunna spara / jobba ihop din första miljon som 22 åring. Det tyder på hårt arbete tidigt i livet och dessutom stort sparande tidigt som fått växa. Känslan utifrån detta blir att du sänkt din risk väsentligt från tidigare i livet då du bör ha investerat din lön med hög risk givet relativt rätt låg lön - hur har din riskbenägenhet förändrats?
Det som imponerar mest på mig dock och gör mig gladast är att du hanterat en utbrändhets situation, landat i den och verkar ha hanterat det bra. Det tyder på att du även vuxit som person och på ett bättre sätt balanserar ditt liv. Jag hoppas din framgång fortsätter på samma sätt och att du kan njuta av det goda liv du skapat för dig själv.
Först & främst vill jag gratulera dig till din framgång, väldigt kul att läsa och du verkar som en väldigt klok person med båda fötterna på jorden.
Har egentligen inte så mycket att tillägga, rent matematiskt/historiskt kan man säkert göra en del antaganden om hur du bör placera pengarna. Men tänk också lite på dig själv som person, mår du bättre & stressar mindre av att ha 3 miljoner SEK på räntekonto istället för aktier, ja men fortsätt på den vägen.
Du är i en väldigt unik position, där du är ung & väldigt förmögen rent ekonomisk. Se nu till att njuta & skapa andra typer av förmögenheter utanför det ekonomiska.
Sen kan jag väl till en viss del hålla med, 3 miljoner “torrt krut” låter ganska mycket när du har väldigt låga omkostnader samt goda inkomster och möjlighet till att månadsspara väldigt mycket. Vad är det man brukar säga, “time in the market beats timing the market”.
Oavsett vad du väljer, önskar jag dig fortsatt lycka till och tack för att du delade med dig av din väldigt trevliga historia & uppdatering.
Gällande tjänstepension och löneväxling så är den inte knuten till fackförbund eller kollektivavtal. Jag har flera medarbetare i mina bolag som löneväxlar utanför kollektivavtalet. Prata med HR eller löneavdelningen så ska det nog gå att lösa.
Gällande investeringen så är min känsla att storleken på ditt kapital begränsar möjligheterna då summan i avgift blir dramatisk. Ponera att du investerar i en robot; Jämför man lysa och Opti så är skillnaden i avgift en hel del pengar.
Sist men inte minst, glöm inte att vara rädd om dig! Att driva sig själv hårt kostar, även om det är imponerande. När man sen känner efter så spelar pengarna väldigt liten roll!
Det har passerat över 2 år sedan senast så vill passa på att uppdatera tråden och vädra en del funderingar jag brottas med, där jag gärna tar era kloka inspel och tankar kring mitt nuläge.
Nuvarande situation ekonomi
Jag är 36 år gammal.
Jag har ett totalt privat sparkapital på 11,5 MSEK.
Utöver det privata kapitalet har jag tjänstepensionen på 2,2 MSEK.
Jag taxerar ca 1,6 MSEK per år inom tjänst, månadslön ca 133 tkr/mån.
Jag lever på ca 250-350 tkr/år totalt för samtliga utgifter inräknat boende och rätt mycket resor.
Jag har en sparkvot på 60-70 % och sparar ca 40-50 tkr/mån från lön.
Nuvarande situation tillgångsallokering
Jag har 70 % aktieexponering och 30 % räntor.
Räntorna består till majoritet av bankkonton med insättningsgaranti. Binder bankkontona på ca 3-12 månaders löptider för att få bättre ränta med en förfallostruktur uppdelat under året.
Jag har fortsatt att öka aktieexponeringen genom månadssparande för 40 000 kr/mån enligt nedan fördelning:
25 % - 10 000 kr/mån, DNB Global index (global exponering, primärt USD)
Utmaningar/funderingar
Jag brottas allt oftare med tanken när det är tillräckligt, innan hade jag en målsättning att när jag når 10 MSEK så är jag ”klar” och behöver inte spara mer. Nu har den mentala bilden förflyttats till ett mer mjukt mål runt 15-20 MSEK. För att ha marginal till ett sk. ”Fat fire” om jag skulle vilja det.
Balans mellan värdebevaring och att satsa framåt kopplat till hur mycket aktierisk jag ska bära i nuvarande situationen är något jag funderar kring, ex borde jag öka andelen räntor när jag egentligen är i hamn mot mitt ”gamla mål”.
Samtidigt har jag sedan trådstarten dragit upp utgiftsnivåerna med 300-350 %. Där jag nu senaste tolv månaderna haft en burn-rate på ca 30 tkr/mån. Vilket är högt och rekord för att vara mig.
Utgiftsökningen kommer primärt ifrån fler och mer exotiska resor. Samt ett uppgraderat hyrt boende.
Det ökade utgifterna har också bidragit till viljan att ackumulera ännu mer kapital, för att dels ha råd att täcka en högre burn-rate men även på sikt köpa en bättre bostad själv istället för att hyra som nu.
Samtidigt är jag på ”toppen” av min karriär yrkesmässigt och det går väldigt bra rent objektivt men jag brottas mer och mer med känslor av tomhet och meningslöshet. Jag känner mig ofta trött och orkeslös när jag är ledig.
Jag går i tankarna om jag skulle göra något annat i livet än den bana jag är på nu och har varit på länge, men jag vet inte vad jag skulle göra istället. Sen går det inte att bortse ifrån att den goda lönen gör att jag får snöbollen att rulla på i bra takt med nuvarande set-up yrkesmässigt.
Avslutningsvis är jag tacksam för resan hittills men upplever allt oftare att de klassiska målen tickas av utan att det nödvändigtvis skapar mer glädje eller mening. Jag försöker navigera mellan fortsatt disciplin och frihet i nuet, samtidigt som jag inte vill fastna i att jaga siffror för sakens skull.
Tar gärna emot era tankar och reflektioner på min situation.