Hej!
Gud vilken resa. Otroligt imponerande! Grattis och bra jobbat!
Finns det något annat än pengar som gör ditt liv rikt? Kanske satsa lite mer energi på att hitta den där partnern (om det inte redan är avklarat)? Resor? Skaffa trädgård att ta hand om?
Har läst flera exempel där personer har örnkoll på ekonomin, som du verkar ha, men saknar andra delar som gör livet till just det, livet.
Lycka till!
Kul att du uppdaterade! Har inga kommentarer på det ekonomiska. Detta kanske låter flummigt, men:
“Låt oss betänka hur få våra dagar är så vi får kloka hjärtan”
Du kanske behöver fokusera på en plan för livet, snarare än karriären?
Jag är t.ex tacksam för en rad saker jag aldrig skulle kunna köpa för pengar. Min fästmö och barn, samt att jag kan njuta av naturen här hemma. Kajakpaddling, vandringar, enkla utflykter med ettåringen m.m. Börjat umgås med random pensionärer, mer än dubbelt så gamla.
Klämmer gärna in långa pratstunder med mina få men goda vänner. Går i kyrkan emellanåt och kontaktar avlägsna släktingar och gamla vänner då och då. Passar på att träna när det är lugnt. Ogillar att trängas med folk. Att få pula med en rad kreativa projekt utöver det. Och läsa/ lyssna på böcker.
Det jag saknar är något slags “frihetsfordon” inför sommaren. Mc, moped, UL-flyg, segelflyg, segelbåt, långfärdscykel eller liknande. Bara för frihetskänslan och naturupplevelser, alltså.
Det jag räknade upp är mina exempel, för jag har ofta saknat exempel när jag frågat andra om meningsfulla aktiviteter. Alla är olika, så testa att lista egna saker som verkligen är värda att offra oåterkallelig livstid på. Sedan är det bara att ta ett steg i sänder mot det livet.
Det behöver inte helt utesluta karriär på bostads- och arbetsmarknaden, men kanske ge mer tyngd och fokus åt vad du gör med dina mest begränsade resurser; tid, energi och hälsa.
Du har onekligen en bra situation i det stora hela. Och jag skulle inte vara orolig över din burn rate om du kan vidhålla sparkvoten.
Men du behöver nog fundera över vilken fas du är i. Är det Get Rich eller Stay Rich?
Köp av bostad kommer ju minska tillgängliga medel men om du vid en kris kan tänka dig sälja och flytta till hyreslägenhet så är det inte något stort problem. Problemet här är väl mest risken att du gör som många andra och köper ett hus för 10-15 miljoner.
Vad jag dock är mest orolig över är sista punkten “tomhet och meningslöshet”. Detta måste du adressera. Är det detta som gör att din burn rate går upp?
Fantastiskt. Har en kollega i lite samma läge och ålder. Han har hela tiden tänkt att han ska passa på att dra in pengar medan han kunde men hans uppdrag kommer sluta till nyår.
Han har funderat på om han ska leta nytt uppdrag eller om han går i pension. Som det låter just nu tänker han gå i pension, flytta utomlands och prova leva där ett tag bara för att lära sig språket och se hur det känns.
Så mina tankar är du har vunnit redan. Känner du att du vill göra något annat gör det. Vet inte om din bransch är hopplös att komma tillbaka till men du lever bara en gång det går inte komma tillbaka till.
Om du inte valt bort det eller redan har tillräckligt många - skaffa barn. För många känns det tomt när föräldragenerationen dött av och vännerna firar jul med sina familjer. De flesta människor mår bra av att multiplicera sig. Sen är det ju bara en viss tid i livet man funkar bra som förälder så det gäller att passa på även om det är kul att göra karriär.
Sen det där med tomhet - genomför något projekt varje år, typ skaffa MC-kort, dykcert, jägarexamen, en stuga i en skog vid en sjö eller vad det nu kan vara som kittlar just dig. Nu jobbar ju du fortfarande så det kanske inte är brist på projekt men jag upplever i varje fall att man kan hålla undan tomheten genom att sätta nya mål hela tiden. Dessa skall ju då vara helt väsensskilda från att jaga kontosaldon.
Sen om du går i tankar på att sluta jobba. Se till att du har tillräckligt med kapital för att sluta för gott. Man blir rätt snart lat och hittar nya intressen dessutom blir ens en gång eftertraktade yrkeskunskaper obsoleta i samma takt som man glömmer bort det man en gång var bra på.
Jag tror att det är svårt att göra en comeback efter en fem år eller så.
Jobb med sådana löner i Sverige handlar ofta om positioner där man får ett förtroende. Det bygger på ens rykte, vad man åstadkommit och ens kontaktnät.
Risken med att man är borta länge är att man inte anses ligga på topp och färre/inga möjligheter dyker upp. Man får kanske gå till jobb med 70k-80k i lön istället. Så det är ingen katastrof, speciellt om man redan har så att man klarar sig men vill jobba igen.
Oj vad jag känner igen mig i detta. Nu har jag inte de kapitalen du har men känslan är det densamma. Sen, sen när jag nått till × kr då är jag nöjd och trygg. Pyttsan, när jag väl når dit har plötsligt mitt trygghetstaket höjts 
.
Min fråga, känner du att du i dagsläget gör avkall på något, dvs att du inte unnar dig köpa det du vill pga ditt sparande?
Jag lever hela tiden med att sen kan jag, sen får jag, bara lite till innan….
Det tänket har jag nu börjat ifrågasätta, när är egentligen sen ?
Enligt min hjärna är sen elastiskt och grymt töjbart till just sen…
Skärmdumpar jag skrivit 
. Känns min beskrivning till viss del bekant för dig en @Saga_1988 
?
Det låter som att vi är ganska lika och jag har en snarlik utgångspunkt som ditt första inlägg: 32, ~8.5M investerat, dock med fru, tvillingar och hus i en mindre stad och liknande inkomst. Jobbar på distans.
Det som känns meningsfullt framöver är framförallt barnen, att resa och uppleva saker med familjen. Friheten att spela golf en solig dag utan att behöva bry sig om jobbet.
Jobb känns generellt lite meh och har landat i att antingen köra eget och sikta mot 50-100M eller större bets i tidiga startups för en större upside.
Det handlar inte så mycket om pengarna i slutändan, utan snarare något som känns meningsfullt.
Du har 7.3 MSEK idag.
Du lever på ca 100 tkr/år.
Du vill ha fire på 2x 100 tkr/år
200 tkr/7.3 MSEK = 2.8%
Safe-withdrawal-rate i storleksgraden ca 2.9%/år enligt RR-podcasten.
Grattis, du är framme på ditt mål FIRE om du så önskar.
Du får läsa uppdateringen från igår. Det du läste var två år gammalt. Nu ligger utgifterna på uppåt 350k 
Det ser superfint ut. Om jag var du skulle jag fundera lite över vad som är viktigt för dig; resor, status, partner, boende, fritid, prylar, sovmorgon osv.
Som @Fredrik_841 skrev:
Ingen stoppar dig från att jobba vidare och ingen stoppar dig från att sluta helt, eller något mittemellan. Men tittar vi tillbaka till trådstarten så verkar något saknas. Hur går det på den fronten?
Jag menar att även med 350k om året i förbränningstakt så är du tryggt i FIRE-fåran. Så slappna av, är väl något jag känner att jag lugnt kan säga. Det doftar lite gyllene bur nu så försök se genom spjälorna vad som finns på andra sidan.
Grattis till en fin ekonomisk situation.
Det enda jag vill tillägga är en tanke kring att du skriver att du känner dig trött och orkeslös efter jobbet. I din ålder gjorde jag också det efter många år av mycket arbete. Då kraschade jag och blev utbränd. Nu har det gått 7 år och jag är inte återställd än.
Vill med det säga att jag gladeligen hade betalat 11 miljoner idag för att få vara frisk. Så var försiktig så du inte blir utmattad.
Något som kan vara väldigt meningsfullt är att engagera sig i välgörenhet. Tex så går många katt- och hundhem på knäna och ekomiska bidrag eller samarbeten med dem kanske skulle kunna vara givande 
Insåg detta efter jag postade. 
Bra fråga som jag själv är ambivalent kring. I takt med att förmögenheten ökat blir det lätt att man jämför sig uppåt, ser nya nivåer som man inte tänkt på tidigare. Därmed ökar kapitalbehovet när ”drömmarna blir större” så jag skulle säga att jag på ett sätt är i Get Rich då jag strävar mot 15-20 mkr i EK. Men jag vill ändå vara försiktig kring det jag byggt upp och värdebevara, även fast jag inte behöver kapitalet för att leva på.
Här kanske jag hamnat i någon form av livsstilsinflation i takt med att kapitalet ökat och att jag mer ofta rört mig i kretsar med människor med mer kapital. För några år sedan när jag startade tråden hade ett boende för säg 3 mkr känts dyrt. Idag har den mentala bilden flyttats mot 10 mkr för bostad. Jag har dock valt att hyra tillsvidare då jag inte landat i hur klokt det skulle vara att binda upp en inte obetydlig del av mitt EK i en bostad.
Min ökade burn rate kommer ifrån devisen ”don’t spend you’re best years in life in the waiting room”. Det är helt enkelt en del FOMO som drivit mig till att öka spenderandet på framförallt högre levnadsstandard och upplevelser. Jag tänker att varje dag som kommer och går är livet och jag försöker genom ett utforskade perspektiv lägga pengar på saker för att undersöka om det gör mitt liv rikare på flera plan. Än så länge har jag insett att jag uppskattar mat, finare restaurangbesök och resor till nya platser.
Med det sagt försöker jag ändå hitta en nivå där jag lever nu men samtidigt bygger vidare för framtiden och växer kapitalet.
Ja, det är ju liknande resonemang som jag själv kan hamna i, att det bäst att passa på och smida medan järnet är varmt. För att jag inte vet om jag kommer ha möjligheten till liknande inkomster via förvärvsarbete för alltid. Högre roller är av sin natur mer osäkra. Dock kan just samma resonemang landa i att man aldrig ”vågar” göra något annat just pga riskera sina position och därmed inkomst. Jag hade ex gärna velat prova på att bo utomlands något år. Dock är jag inte beredd på att ta ett break från karriären m.a.a ovan resonemang kring risken förknippat med det.
Tack för din delning och det är stärkande att höra andra som gått igenom likande upplevelser. Jag har ju satsat väldigt offensivt väldigt tidigt i mitt liv och varit extremt disciplinerad, inte minst kring sparande. Min burn rate var inte högre än ca 100 tkr/år fram till 33-34 års åldern. Men senare år har jag börjat utforska hur livet blir av att öka utgifterna. Jag inser precis som din reflektion att åren går och livet levs här och nu. Jag är inte klar med min resa, långt ifrån men jag det känns bra att efter många år av hårt arbete inte vara fullt lika rigid kring varje sparad krona.
Det hjälpte även till när EK passerade 10 mkr och det rent matematiskt inte gjorde lika stor skillnad om jag ökade burn raten med 100-200 tkr/år.
Inga råd, utan bara hatten av för den fina situationen (och kanske ännu mera det hårda slitet bakom som genererat situationen) och kul att få en uppdatering från originalinlägget! Är inte i närheten av de siffrorna för egen del än, men exempel som dessa är verkligen supermotiverande! Tack för att du delar! 
Kul med en uppdatering och det låter som du gjort flera positiva justeringar gällande sparande och kostnader.
Jag och flera andra har skrivit långt här på forumet om utmaningarna man möter när man har tillräckligt med pengar (och det HAR du). När man inser att den väg man kört på hittills leder till mer av fel sak, att det är personlig förändring som måste till för att känna tillfredsställelse, inte mer pengar.
Det märks ju också på svaren du får här i tråden, att folk försöker dra dig från att släppa det ekonomiska fokuset och fokusera mer på hur livet ska levas. Du verkar lite mer vara inne på det nu också.
När man vet hur man vill leva så kommer de ekonomiska behoven fallna på plats. Vägen dit kan tyvärr skapa en del ångest, tomhet och osäkerhet eftersom man inte är van att jobba med de aspekterna. Att släppa irrationell oro, ”borden”, kanske en del status och prestige.
Nu trivs du kanske toppen med ditt liv, och då ska inte vi stå här och komplicera saker. Jag förstår att din tävling med dig själv (och andra?) är en stark drivkraft och får dig att må bra. Leder den på lång sikt till rätt plats?
Jag bloggar lite om den här typen av frågor och tänkte bland annat på det jag skrivit här när jag reflekterar över ditt driv. Kan varmt rekommendera boken ”What happens when you get what you want?” som jag nämner där också.
För ett gott liv krävs en bredd att kompetenser. Att du är grym på den ekonomiska delen märkts tydligt. Bra jobbat!!
“When we don’t find that new place, we may feel like we’ve run out of the story, but in fact the story has run out on us. Our current Grand Narrative is too limited because it only takes us to “more.” It’s too small because it has nothing to offer us after we reach our goal but to repeat ourselves. So we use proven processes to accomplish familiar goals that give us more. The problem? The more we get what we want, the harder it is to know what we want. And when we don’t know what we want, we fall back into wanting more. Feeding the appetite of the Grand Narrative of $uccess creates hunger.”
Tack snälla! 
Även om inlägget riktar sig till dem i den situation jag var i så är ju det man hoppas på att folk som är tidigare i sin resa kan få en insikt som kan hjälpa dem att sätta “bättre mål”. Där “bättre” är att inse att pengar bara är en delkomponent och att stora mål med ett tydligt slut är mycket riskabla ur ett psykologiskt perspektiv (även om de fortfarande kan vara rätt mål att sätta).
Tack @alternativtliv, dig hade jag hittills totalt missat 
.
Vilken bra sammanfattning här .
Tack
