Ungefär 60% av oss drömmer om att någon gång prova starta eget. 2022 bad Monika Molander oss om våra bästa tips och råd, då hon själv hade en önskan att starta eget jämte sitt eget jobb och bakgrund från Handels i Stockholm. Idag 1.5 år senare följer vi upp hur det gick och pratar om insikter, lärdomar, tips och erfarenheter.
Jag vet ju att jag är lite part i målet eftersom jag startade en enskild firma redan 2003 och mitt första AB 2008. Mina kompisar till och med skojar med mig att det är tur att jag driver eget eftersom jag aldrig skulle fungera på en normal arbetsplats.. Men jag vill ändå påstå att alla borde någon gång i livet prova starta eget. Det ger väldigt mycket erfarenheter, kunskap och kompetens även om det aldrig blir något – saker man har nytta av även på det vanliga jobbet.
Vi pratar även om att företag kan vara något man gör litet vid sidan av sitt jobb, precis så som Monika har gjort. Naturligtvis en sanning med modifikation (då man t.ex. inte får bedriva konkurrerande verksamhet) men min poäng är att ambitionen inte behöver vara nästa Spotify, utan det kan vara att få utlopp för saker som gör livet rikare.
Monika beskriver det som att hon fått mer energi, väljer aktivt vad hon vill och inte vill göra och att livet är i allmänhet rikare. Vi pratar också om att det många gånger handlar om energi och inte tid som många tror. Att många av oss lever i en (felaktig) sanning att jobbet måste ta energi och göra en trött, men tänk om det inte är sant? Tänk om det är som att det kan ge energi istället?
Ja, det här och många fler saker pratar vi om i avsnittet. Ett stort tack till dig Monika som generöst delar med dig och visar att det är möjligt.
Vi hoppas att du gillar avsnittet!
Jan, Caroline och Monika
De två tidigare avsnitten
Om du också är intresserad av eget livstilsföretag, se gärna våra två tidigare avsnitt från 2022, de är fortfarande aktuella än idag skulle jag påstå.
- Att starta, driva och utveckla ett eget företag som gör livet rikare
- Företagande som livsstil – att starta och driva ett eget litet företag
Har du frågor eller funderingar efter avsnitten, ställ dem gärna i forumet.
Sammanfattning av intervjun
Visa sammanfattning av intervjun
Nedan följer ett referat och sammanfattning av avsnittet gjord med hjälp av en virtuell AI-assitent.
Över 1,5 år sedan kontaktade Monika oss för att ställa frågor om hur man startar eget företag. Hon kände en längtan efter att göra något mer meningsfullt med sitt liv och utforska sin outnyttjade potential. Efter inspirerande samtal med Jan och uppmuntrande meddelanden från lyssnare, började Monika utbilda sig inom livscoaching och hälsa med en bestämd övertygelse om att starta eget.
Trots rädslor och osäkerheter, såg Monika möjligheten att förverkliga drömmen. Hon insåg att starta eget inte var ouppnåeligt och började ta betalt för övningsklienter redan från start – det vill säga ”att sälja skinnet innan björnen är skjuten” som vi pratade för 1.5 år sedan. Detta steg var utmanande men också tillfredsställande för Monika, som var van att sälja andras produkter men nu var själv produkten.
De första motgångarna på Monikas resa som företagare var prissättning och marknadsföring av sig själv. Att få nej från potentiella kunder fick Monika att vilja ge upp, men med uthållighet lärde hon sig hantera det. Genom små steg som att synas på sociala medier kunde hon övervinna rädslorna. Monika insåg att hennes trygghet inte låg i externa faktorer utan inom henne själv.
I våren 2022, innan hon kontaktat podden, började Monika visa symptom på utmattning trots att hon inte ansåg sig särskilt stressad. En coach kallade det ”sjukdomen av att vara oförverkligad” och kopplade det till Maslows behovstrappa – om självförverkligandet inte uppnås kan det visa sig i fysiska symptom. Genom att starta eget kunde Monika bli kreativ och självständig, vilket gav henne mycket tillbaka i form av att bidra med något till världen.
Jan betonade vikten av att organisera sitt liv efter energi snarare än tid. Aktiviteter som dränerar energi måste vägas mot de som ger energi för att bryta den negativa spiralen. Monika började prioritera om och minska tv-tid för att skapa utrymme för företaget och andra intressen. Paradoxalt fick hon mer tid genom att skära ner på passiv vila.
För att ladda batterierna insåg Monika att hon behövde planera in aktiv vila och avkoppling. Hon satte gränser för arbetstider och upprätthöll rutiner som meditation och träning. Jan jämförde det med en busschaufför som älskar sitt jobb – den energin och glädjen sprider sig till passagerarna.
I backspegeln ser Monika att en stor insikt var att identifiera och utmana sina rädslor genom små steg. Att be om hjälp var också värdefullt. Hon insåg att starta eget inte bara handlade om det tekniska utan mer om personlig utveckling – att övervinna rädslor och hitta sitt syfte.
En ögonöppnare var alla erbjudanden om produkter och tjänster som nystartade företag bombarderas med. Jan och Monika är eniga om att man inte behöver det mesta i början utan kan vänta tills det blir relevant. Båda såg det som en bonus att ha en heltidsanställning och kunna ägna sig åt företagandet på leken.
Att blanda olika erfarenheter som ekonomi och psykologi har varit ovärderligt för Monika i företagandet. Hon kan se kopplingar och tillämpa principer från personlig utveckling på affärsvärlden. Olika perspektiv kan skapa nya insikter och göra en mer värdefull resurs.
När Jan frågade vad som skulle göra folks liv rikare drog Monika paralleller mellan coaching och företagande. Självacceptans – att visa kärlek även till de sidor vi inte gillar hos oss själva – är nyckeln till förändring. Hon understryker också vikten av att njuta av nuet och inte bara fokusera på framtida mål.
Avslutningsvis tryckte Jan på att företagande för de flesta handlar om att skapa det liv man själv vill ha snarare än yttre framgång. Det behöver inte vara stort eller imponerande för andra, bara meningsfullt utifrån den egna definitionen av framgång. Monika ser fram emot att dela sin fortsatta resa om ett år.
Sammanfattningsvis skildrar konversationen Monikas inspirerande resa från längtan efter förändring till att förverkliga drömmen om att starta eget företag inom livscoaching. Det belyser utmaningarna med att övervinna rädslor, prissätta sig själv och skapa utrymme för nya prioriteringar. Diskussionen pekar på vikten av självinsikt, energihantering och att blanda olika erfarenheter för att skapa ett rikare liv bortom pengar, där företagandet blir ett verktyg för personlig utveckling och meningsfullhet.
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.
Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 349.
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
Jan: Välkommen tillbaka, Monika. Det känns som en evighet sedan vi pratade senast, det var ju i augusti 2022. Då var du mitt i planerna på att starta eget företag och hade en massa frågor kring hur du skulle gå tillväga. Nu, 1,5 år senare, är jag nyfiken på hur det har gått för dig. För de som inte känner dig, kan du ge en kort introduktion?
Monika: Tack så mycket. Mycket har hänt sedan sist, även om det kanske inte känns så mycket när jag summerar det. För de som inte känner mig, jag heter Monika. Jag hörde av mig till er för 1,5 år sedan eftersom jag hade en stark längtan och dröm om att starta eget. Men egentligen handlade det inte bara om att starta eget, utan om att göra något mer med mitt liv. Jag kände att jag hade en outnyttjad potential och ville utforska möjligheterna att driva eget. Jag hade tidigare deltagit i en workshop om privatekonomi med dig, Jan, och fått mycket inspiration.
När jag funderade över hur ni drev ert företag och märkte att ni inte hade så mycket material om egenföretagande, bestämde jag mig för att höra av mig. Det ledde till ett avsnitt där jag ställde frågor till er. Jag visste inte exakt vad jag ville göra eller hur jag skulle gå tillväga. Jag var osäker på om det skulle bli heltid eller bara vara en sidoverksamhet. Det första steget för mig var att skicka det där mailet till dig, även om jag kanske inte skulle rekommendera alla att börja med en podcast. Det behöver inte vara första steget för alla.
Jan: Men det blev ju fantastiskt!
Monika: Ja, det blev det verkligen. Efter det fick jag många fina meddelanden från lyssnare som blev inspirerade av vårt samtal. Vissa har även velat skapa ett community där vi kan stötta varandra och utbyta idéer. Det har varit väldigt uppmuntrande.
Jan: Vilken härlig överraskning! Det visste jag inte.
Monika: Ja, det var verkligen roligt. Efter samtalet kände jag en stark övertygelse om att det här var något jag verkligen ville göra. Rädslorna och osäkerheterna fanns fortfarande där, men det blev mer konkret. Jag insåg att att starta eget inte var något ouppnåeligt. En stor blockering för mig var att jag inte såg mig själv som någon som drev företag.
Idag jobbar jag inom livscoaching och hälsa, och det första jag gjorde var att gå en ettårig utbildning inom området. Jag arbetar heltid med försäljning och marknadsföring, så att starta ett aktiebolag var ett stort steg för mig. När utbildningen började ta emot övningsklienter efter tre månader, bestämde jag mig för att ta betalt direkt, precis som du sa, Jan – sälj skinnet innan björnen är skjuten.
Jan: Exakt. Det är en klok strategi.
Monika: Så jag kände att jag ville behandla min verksamhet som om jag redan hade examen och var redo att ta emot klienter på heltid från dag ett.
Att sälja in sig själv som egen företagare
Jan: Jag blir verkligen glad när du säger det. Hur kändes det för dig? Det måste ha varit utmanande, speciellt när alla andra gjorde tvärtom.
Monika: Ja, verkligen. Det första steget var prissättningen. Jag säljer ju varje dag på jobbet, men det är en helt annan sak att sälja sig själv. I grund och botten är jag produkten i min tjänst som coach. Det handlar om min tid och min uppmärksamhet gentemot klienterna. Det är en stor skillnad jämfört med att sälja någon annans produkt som jag gjort tidigare, där jag inte var personligt involverad.
Jan: Precis. Jag brukar likna det vid att sälja sin bebis. Man blir så personligt engagerad i det. Om någon inte är nöjd känns det inte bara som att produkten behöver förbättras, utan man tar det personligt. ”Min bebis är dålig, jag är dålig.” Det kan få en att tänka att man borde lägga ner alltihop. Man kopplar sig helt och hållet till sitt projekt.
Monika: Absolut. Jag har känt den känslan flera gånger. När jag fick mitt första nej, kändes det som att jag skulle ge upp direkt. Det var som att jag mailade kursledaren och sa att jag kanske inte borde fortsätta, att det här inte var för mig. Det har varit en lärorik resa. I början hade jag svårt att marknadsföra mig själv och sätta ett värde på min tjänst. När jag sålde någon annans produkt kunde jag distansera mig om det uppstod klagomål, men nu är det jag som tar fullt ansvar. Det var skrämmande men också tillfredsställande att skicka min första faktura. Jag minns att jag inte ens numrerade den första fakturan som 1, utan något i stil med 1001. Det var en speciell känsla.
Nu har jag avslutat mina utbildningar inom hälso- och livscoaching och är redo att ta bort rabatterna och jobba fullt ut med min verksamhet. Jag har balanserat min coaching med min heltidsanställning under det senaste året, vilket har varit utmanande. Jag hade en tendens att överarbeta och bli för försjunken i mina arbetsuppgifter. Men jag läste en bok som heter ”The Big Leap” som handlar om att uppfylla sin potential. Författaren påminde mig om att tid inte är något du har, utan något du skapar.
Det fick mig att omvärdera min syn på tid och jag började prioritera annorlunda. Jag minskade min tv-tid, spenderade mindre tid på Netflix och valde noggrant vilka sociala aktiviteter jag deltog i. Det filtrerades bort naturligt och jag fick mer tid inte bara för företaget utan också för mina andra intressen, som träning och skrivande. Trots att jag har mer att göra, känns det som att jag har mycket mer tid på något vis.
Schemalägg tid för att vila
Caroline: Monika, får jag fråga dig vad det var som fick dig att stanna kvar? Jag menar, när man slappar framför Netflix eller tv tänker man att det är avslappning. Men kanske behövde du det inte så mycket som du trodde. Men fanns det ändå några aktiviteter som du kände var viktiga för dig? Typ som avkoppling eller något annat liknande? Det är lätt att tro att man bara ska rensa sitt liv och få saker gjorda hela tiden. Men så fungerar det ju inte riktigt, eller hur? Man behöver också tid för avslappning.
Monika: Ja, det är verkligen bra att du tar upp det. Jag insåg att jag behöver planera min vila och min avkoppling, annars riskerar jag att bara jobba hela tiden. Det som försvann var de tillfällen då jag bara slappnade av, när jag var trött eller inte gav mig själv tillräckligt med vila. Istället började jag boka in tid för mig själv. Nu håller jag söndagar helt öppna för spontanitet och väljer att göra det som faller mig in. Jag har också satt gränser för mig själv, som att inte jobba efter klockan sju på kvällen.
Tidigare märkte jag att jag kunde få saker gjorda efter den tiden, men det tog mycket längre tid och jag blev irriterad på mig själv och arbetet. Så jag insåg att det inte var värt det. Jag försöker också att hålla rutiner som att gå och lägga mig samtidigt varje kväll, meditera, träna och äta bra.
Jan: Jag vill bara lägga till något. Jag har funderat mycket på tid och energi, speciellt efter det senaste avsnittet där vi diskuterade att ju äldre man blir, desto mer inser man att vi bara har en begränsad mängd tid. En medlem på forumet, Melva, skrev något intressant. Vi är alla tidens miljonärer, vi har ett visst antal sekunder eller timmar att leva. Men jag tror att det intressanta är att se det ur ett energiperspektiv, precis som du nämnde.
Vår energi påverkar vår uppfattning om tid. En arbetsuppgift kan ta olika lång tid beroende på vår energinivå. Jag tror det är viktigt att organisera sitt liv efter energi, inte bara tid. Många känner att de inte har tillräckligt med energi, särskilt på jobbet. De vill starta företag eller göra andra saker vid sidan av, men känner sig utmattade. Men om jobbet kan ge energi istället för att ta den, blir det en bonus istället för en kostnad.
Tecken på utmattning
Monika: Ja, det är verkligen min erfarenhet från våren 2022. Då började jag känna symptom på utmattning, även om jag inte ansåg mig vara särskilt stressad eller ha mycket att göra på jobbet. Men jag vaknade upp utan motivation att gå upp. Om någon föreslog något kände jag bara: ”Vad är poängen?” Så jag började googla symptom på utbrändhet och insåg att många av dem stämde in på mig. Jag arbetade med en coach som pratade om något hon kallade ”disease of unfulfillment” – sjukdomen av att känna sig orealiserad. Hon refererade till Maslows behovstrappa, där vi når en punkt där självförverkligandet är nästa steg.
Om vi inte når dit kan det manifestera sig i fysiska symptom som brist på energi. Nu när jag gör ungefär samma sak, arbetar 9 till 5, har jag något där jag känner att jag kan vara kreativ och självständig. Jag behöver inte fråga någon om planen, jag får vara den som bestämmer. Det ger mig en känsla av att bidra med något till världen, vilket ger otroligt mycket tillbaka. Jag förstår nu att när man känner att man vill något annat men är för trött och upptagen för att göra det, kan det låta irrationellt, men det är min upplevelse.
Jan: Det är något jag skulle vilja förmedla till fler människor. Att det handlar om att titta på sitt liv och identifiera vilka aktiviteter som dränerar ens energi, vilka som är neutrala och vilka som ger energi. Många aktiviteter, som jobbet för många, kan kosta energi, och när man kommer hem är man trött. Då väljer man neutrala aktiviteter som att titta på Netflix. Det ger inte energi men dränerar inte heller. Sen finns det aktiviteter som ger energi, och genom att investera den energin kan man göra fler sådana aktiviteter eller eliminera de som tar energi. Det blir en positiv spiral av energi.
Caroline: Kan jag fråga dig, Monika, när började du känna av tecken på utmattning? Var det när du hade ditt jobb och utbildningen samtidigt och inte hade kontroll över din tid? Eller när märkte du att symptomen började?
Monika: Det var innan, det var våren 2022. Det var innan jag hörde av mig till er, innan jag ens hade tänkt på att starta eget.
Caroline: Jag förstår. Det förklarar också Maslows.
Monika: Ja, kanske inte så mycket Maslows. Tror man pendlar upp och ner i den. Den är inte statisk.
Caroline: Det du sa om ”disease of unfulfillment”, att man kan bli sjuk av att inte förverkliga sig, är väldigt intressant.
Jan: Kommer du ihåg intervjun eller dokumentären om Leif GW Persson och hans mamma? Hon fick aldrig bli något för det förväntades inte av kvinnor på den tiden. Hon blev bitter av det. Det är något jag tror på. Om vi inte får göra det vi vill, hamnar vi i en negativ energispiral.
Monika: Jag tänker ibland på bussresan. En busschaufför som älskar sitt jobb gör hela resan trevligare. Hen sprider glädje och energi till passagerarna. Det påverkar hela atmosfären. Även små interaktioner kan göra stor skillnad.
Jan: Jag träffade en person som var ekonomiskt fri. Trots det körde han nattbuss för att han älskade känslan av att hjälpa människor och njöt av de små stunderna på vägen. Det påminde mig om det du sa om vissa som älskar sitt jobb, som busschaufförer.
Vilka råd skulle du ge dig dig själv för 1,5 år sen?
Jan: Om du tittar tillbaka på de senaste 1,5 åren, så skulle jag vilja fråga dig, vad skulle du ha velat veta i förväg eller vilket råd skulle du ge till någon som var i din situation för 1,5 år sedan? Jag tänker speciellt på att starta eget vid sidan av eller liknande.
Monika: En stor insikt för mig var att bli medveten om mina rädslor och begränsande tankar. Jag insåg det efter att vi hade gjort podcastinspelningarna. Jag var taggad men ändå tveksam då tog jag inte direkt steget att registrera bolaget eller starta sociala medier-konton. Samtidigt var jag rädd för att synas och misslyckas. När jag identifierade mina rädslor kunde jag börja utmana dem genom små steg. Precis som att hoppa från en låg höjd för att inte känna så mycket rädsla. Mod för mig är att agera trots rädslan.
Jag började smått på sociala medier och med att ta emot klienter. Genom att förstå mina rädslor och agera mot dem, kunde jag komma in i ett kreativt flöde. Jag insåg också att min trygghet inte låg i externa faktorer som jobb eller pengar, utan inom mig själv. Att starta eget handlar om att vara kreativ och lösningsorienterad, inte att agera från rädsla eller brist. Jag lade också märke till att när jag registrerade mitt bolag, fick jag massor av erbjudanden som jag egentligen inte behövde. Det var en ögonöppnare.
Jan: Ja, det är så typiskt. När man är ny, tar man åt sig av allt. Men när man väl har erfarenhet, sorterar man bort det mesta.
Monika: Exakt, när man precis startat företag behöver man inte 99 % av de erbjudanden man får.
Jan: Exakt, precis. Jag har en försäkringsförmedlare här i forumet, Rickard. Ibland rekommenderar jag folk till honom och säger: ”Här är en lista med rådgivare vi brukar rekommendera.” Jag brukar säga till dem: ”Du behöver inte hälften av det folk tror att man måste ha när man startar. Kom tillbaka om sex månader när det blir relevant att börja tjäna pengar.”
Monika: I princip behöver man ingenting. Vänta 2-3 månader och spara tid.
Jan: Helt med dig. Jag tror att vi, du och jag, är trygghetsmänniskor som gör det här lite vid sidan av våra vanliga jobb för att slippa pressen. När jag startade företag bredvid min heltidsanställning, så såg jag alla pengar som bonus. Nu kunde jag spara ännu mer än innan.
Monika: Det ger en annan känsla av trygghet och möjlighet till lek. Att ha olika roller som egen företagare ger också nya perspektiv. Jag har blivit bättre på att vara anställd också.
Jan: Precis. Att prova på att driva företag ger en massa lärdomar och perspektiv som gör en bättre på sitt vanliga jobb.
Monika: Jag har fått en mer lekfull inställning till allt jag gör nu. Det blir inte lika allvarligt längre.
Jan: Det kan vara provocerande för andra, men för mig är det ett sätt att göra allvar till lek och lek till allvar.
Från hobby till företagande
Jan: Många säger att när de börjar ta betalt för sin hobby, som snickeri till exempel, förlorar de glädjen i det. Har du känt så?
Monika: Nej, faktiskt inte. Jag är också yogalärare som en sidoverksamhet. När jag började undervisa märkte jag att min egen praktik försvann. Jag var konstant i research mode för att förbättra min undervisning. Jag insåg att jag inte vill göra yogan till en karriär, utan hålla den som en hobby. Med coaching är det annorlunda, där känner jag mig energifylld och vill fortsätta. Jag tror att om du pressar ditt passionsprojekt till att tjäna pengar kan det strypa kreativiteten. Jag blev medveten om vad jag verkligen vill göra och hur jag vill dela det med världen.
Jan: Jag testade och insåg att vissa aktiviteter passar som hobby medan andra, som coaching, vill jag göra mer av. Prova och ändra om det inte känns rätt. Ta steget, för du vet aldrig vilka möjligheter det kan öppna upp. Det är värt att prova och ta steg framåt.
Monika: En anledning till att vi inte vågar prova är för att vi är rädda för konsekvenserna. Det kan finnas en uppsida i att inget förändras, men också en risk.
Caroline: Hur skiljer du på rädslorna du haft med coaching och att synas, från det som får dig att växa? Kan de inte påverka varandra?
Monika: Jo, delvis. Att synas kan vara både skrämmande och givande. Det handlar om att förstå varför vi är rädda att synas. Kanske har vi negativa erfarenheter från tidigare. Det är viktigt att inte ignorera rädslan, utan att hantera den och ta steg framåt.
Jan: Precis, det är som jantelagen. Att inte synas för att undvika skam och osäkerhet.
Monika: Men det är farligt att hålla sig liten. Att våga synas och dela med sig av sina åsikter är viktigt.
Jan: När du vågar synas inspirerar du andra att göra detsamma. Mod handlar inte om att vara rädd, utan om att våga tro att det är värt det.
Monika: Jag accepterar min rädsla och tar steg framåt ändå. Ofta är det inte så skrämmande som vi tror.
Jan: Rädsla och spänning är nära besläktade. Att utmana rädslan kan leda till tillväxt och kreativitet.
Caroline: Utmanar vi våra rädslor kan vi växa och upptäcka nya möjligheter.
Monika: Alla bär på en unik potential att göra något fantastiskt. Genom att följa våra sanna passioner kan vi inspirera andra och göra världen till en bättre plats.
Jan: I Sverige är risken att prova oftast ganska liten jämfört med många andra länder. Vi borde våga mer, för vad är det värsta som kan hända?
Vi är dåliga på att be om hjälp
Monika: Att be om hjälp är viktigt när man känner sig fast eller osäker. Det är något jag skulle ha gjort tidigare i min egen resa.
Jan: Vi är bra på att hjälpa andra, men dåliga på att be om hjälp själva.
Monika: Genom att be om hjälp och dela med sig av sina utmaningar kan man bygga ett nätverk av stöd och inspiration.
Jan: Företagande handlar mer om personlig utveckling än bara att lära sig det tekniska. Det handlar om att övervinna rädslor och hitta sitt sanna syfte.
Monika: Att starta ett företag är en personlig resa som kräver självinsikt och integritet. Det handlar om att våga ta betalt för sitt arbete och stå fast vid sina beslut även när det är svårt.
Jan: Att bestämma priser för vänner är knepigt. Jag brukade ge rabatter till vänner, men jag inser nu att det kanske inte är bäst.
Caroline: Ja, vi kallar det ”kompispris” när de betalar fullt pris.
Jan: Ja, eller till och med mer än fullt pris.
Caroline: För att stödja vännen. Men vi har kommit överens om att det är bäst att betala det ordinarie priset.
Jan: Ja, precis. Vi har båda gjort samma misstag. Vad tycker du? Skulle du fortfarande ge rabatt till vänner?
Monika: Nej, jag tror faktiskt att jag skulle föreslå en annan typ av utbyte. Kanske att man hjälper varandra på olika sätt. För mig kanske coaching inte är rätt för vänner.
Jan: Det kan bli klurigt med vänner. Jag har märkt att när jag tog låga priser, var klienterna mindre engagerade.
Monika: Precis, när man betalar för något, lägger man oftast mer engagemang i det.
Jan: Att sätta pris är en utmaning. Jag minns när min mentor sa till mig att om jag inte tar betalt, är mitt arbete inget värt.
Monika: Ja, priset är en stor grej. Jag går ibland runt och undrar om jag tar för mycket betalt.
Jan: Men det är en viktig lärdom att andra har olika perspektiv på prissättning och engagemang.
Caroline: Det är inspirerande att se hur andra ser på priser och engagemang. Det utvidgar ens perspektiv.
Jan: Engagemangsnivåer varierar, och det är okej att ta sig an saker på olika sätt.
Dra nytta av dina olika erfarenheter
Jan: Jag tror starkt på att företagande gynnas av att dra nytta av erfarenheter från olika områden. Misstänker att inte alla i vår coachutbildning hade en bakgrund inom ekonomi. Hur har dina insikter påverkat ditt företagande, med en fot i varje värld?
Monika: Absolut, om jag kunde råda mitt 20-åriga jag skulle jag säga: ”Utforska olika områden så mycket du kan.” Jag studerade också lite psykologi parallellt med ekonomin. Att dra lärdomar från olika områden har varit ovärderligt. Många principer inom personlig utveckling är direkt tillämpbara inom affärsvärlden, både för egenföretagare och anställda.
Jan: Resultaträkning är kanske inte det mest populära inom coachning, eller hur?
Monika: Precis, men vissa grundläggande affärsprinciper är ändå viktiga. Jag överväger att gå från enstaka sessioner till att erbjuda program. Att ha en tydlig struktur är värdefullt för klienter och mig själv.
Jan: Att ha erfarenheter från olika områden underlättar att koppla ihop olika tankesätt.
Monika: Allt hänger samman på något sätt, även om det verkar olika vid första anblicken. Att ha olika erfarenheter gör en mer värdefull resurs oavsett vilket område man arbetar inom.
Jan: Kombinationen av olika erfarenheter kan vara mycket kraftfull. Jag upplever det själv inom ekonomi och coaching. Ibland handlar det inte om pengar utan om något annat som ger verklig tillfredsställelse.
Monika: Jag hade också tveksamheter kring att bli coach. Men att be om hjälp och inse värdet av olika perspektiv har varit avgörande för min utveckling.
En insikt som gjort Monikas liv rikare
Jan: Det kanske är ett annat ämne att utforska. Vad tror du? Vad skulle göra störst skillnad för människor om de förstod eller tog itu med det mer? Var sitter folk fast? Vad skulle göra deras liv rikare? Utifrån din coachutbildning och egen erfarenhet?
Monika: En viktig insikt för mig är att allt vi gör, även de saker vi inte gillar med oss själva, görs i hopp om att bli lyckliga. Om vi kan utforska varför vi agerar som vi gör med kärlek istället för självkritik, kan vi börja förändra det. Självacceptans handlar inte om att bara se de fina sidorna, utan även att omfamna de sidor vi inte gillar hos oss själva.
Jan: Ja, precis, självkärlek och självmedkänsla är också viktiga ämnen. Finns det något annat vi inte har tagit upp som du tycker är viktigt att dela?
Monika: Att inte glömma att leva livet även när man arbetar hårt. Att prioritera glädje och njutning här och nu istället för att hela tiden fokusera på framtiden. Jag insåg att jag faktiskt gör det jag vill göra nu, även om jag ännu inte nått alla mina mål. Att inte glömma att njuta av livet här och nu är viktigt.
Jan: Ja, det är verkligen viktigt att uppskatta livet i nuet. Om någon vill komma i kontakt med dig, hur gör de det enklast?
Monika: Du kan hitta mig på Instagram under namnet @mmcoach_ eller mejla mig på Monikamolandercoachning@gmail.com. En hemsida är också på väg.
Jan: Jag laddar upp det i forumet så att alla kan ta del av det. Tack Monika för att du delar med dig. Jag blir ibland trött på att allt handlar om poddar och att synas på Spotify. För de flesta av oss handlar företagande om att skapa det liv vi vill ha, att designa det enligt våra egna mått och att lyckas utifrån våra egna definitioner av framgång. Det behöver inte vara stort eller imponerande i andras ögon, bara meningsfullt för oss själva. Det är lätt att glömma bort det viktiga i jakten på synlighet och yttre framgång. Så vi säger inte hej då Monika, utan på återseende om ett år då vi får följa med på din fortsatta resa. Tack så mycket för din generositet och inspiration!
Monika: Tack själv, ni är min inspiration.
Jan: Tack.
Monika: Tack!