Wow! Vad roligt att du lyssnat på podden. Det värmer att höra
Eventuellt kommer jag dra igång podden till hösten igen. Tack för att du skrev.
Yes. Jag har 100 lat och oengagerad, och kanske 10 disciplinerad kort. Kan man trejda med nån?
Det pratas ofta om att det är viktigt att ta hand om sin hälsa men det är sällan eller aldrig detta definieras. Hade varit spännande att borra life djupare i detta som verkar vara så självklart. Vad menar man egentligen? Jag tolkar det som att man typ ska motionera och gå på gym. Själv motionerar jag ingenting alls och har aldrig känt något behov förutom i form av externa påtryckningar att man “ska” göra det. De gånger jag har tränat för att testa så har det inte gett någon positiv effekt alls utan snarare tvärtom. Visst, det kanske är långsiktig effekt man eftersträvar i form av att man skulle leva ett längre och kanske friskare liv. Frågan är ju dock hur stor roll detta motionerande faktiskt innebär och om det är värt att lägga så mycket tid på det i förhållande till hur mycket tid, energi och plåga det innebär. Istället för att känna dåligt samvete har jag mer börjat tänka att jag gör det jag känner att jag mår bra på kortare sikt istället för att tänka decennier/halvsekel framåt.
Utöver just motion kan ju hälsa också innebära andra saker som man kanske inte tänker på i första hand. Tex balans mellan arbete och vila, frihet, goda sociala relationer osv, dvs det mer psykosociala. Där tycker jag det blir lite mer intressant då många verkar hetsa med motionerande på bekostnad av den mer psykiska hälsa.
Sammanfattningsvis: Ett avsnitt om hälsa vore intressant!
Håller med om att det är ett vagt begrepp. Vidare kan man undra om t ex bodybuilding är hälsosamt eller inte. Massvis med träning iallafall.
I avsaknad av en bra defintion är nog den bästa jag hört är huruvida man kan leva sitt liv enkelt och smidigt. Kanske lite väl grundläggande i dagens samhälle…
T ex, om man är beroende av att cykla så är man hälsosam ifall man klarar av att cykla. Men är man inte beroende av att cykla så är det ju inget bra mått att mäta hälsa i.
För mig handlar det nog mest om att inte bli en svag orörlig gamling som inte klarar av att gå i berg eller lyfta ett barnbarn.
Man tappar x % muskelmassa per decennium och den processen accelererar.
Om du trivs med att promenera så är ju det toppen, du kanske kan komplettera med styrketräning 2 grr per vecka, kör maskinparken och börja lätt? ![]()
Ja, jag brukar fundera varför det är så många som ska ha så mycket muskler eller sådan ofantligt att de kan springa maraton utan att bli andfådd. Vad ska de med all denna fysik till som de arbetat så hårt för? Jag kan förstå kondis till en viss nivå eller “stärka sin ryggmuskler” för att man har problem med ryggen men annars kvittar det ju för de flesta om man kan lyfta 30 kilo i bänk eller 130 kg. Det är ju nästan mer besvärligt med mycket muskler då det är tyngre för kroppen att förflytta sig när man väger så mycket. Ofta brukar ju muskelknuttar bli andfådd ganska fort när de rör sig. Man får inte heller glömma de risker som kommer med träning för ibland kan det ju faktiskt stjälpa mer än det hjälper. Jag gillar definitionen att man ska ha så pass bra hälsa att man mår bra och har en kropp som klarar det liv man lever.
Kan man inte bara börja träna när man väl känner att man det brister någonstans?
Jag har aldrig känt att mina muskler inte räckt till i det jag gör till vardags, snarare tvärtom trots att jag inte ens tränat styrketräning någonsin.
Är det verkligen värt besväret att göra det i ett preventivt syfte för en eventuell framtid där fysisk aktivitet idag kommer vara viktigt?
Mycket skador också i allt från bollsporter, styrketräning och konditionsträning.
Var finns balansen? Jag har för egen del landat i:
Ta hand om vardagsbestyren antingen till fots eller med cykel. Detta kan bli upp mot 10000 steg och 1 mil om dagen.
Tjugo armhävningar på kvällen.
Har jag missat gång/cykling under dagen så kör jag 20 minuter med crosstrainern.
Vet inte. Tror de flesta är betjänta av att tänka mer prehab än rehab och spela det långa spelet (likt med investeringar). Själv har jag testat cykla 1000 mil ett år, jag klarade målet men gillar cykling lite mindre och blev inte permanent friskare av den stora insättningen på kontot. Så nu försöker jag balansera träningen. Jag får träna max varannan dag.
Och en del har ju bara bra gener. Det är inte jag välsignad med iaf. ![]()
Den som lever får se
Men säg att generna påverkar livslängd och hälsa på ålderns höst till 95% (helt påhittat så klart) medan det där prehab kan påverka 5%. Jag under sådana premisser inte valt att tvinga mig till vedervärdig träning bara för de där fem procenten bättre hälsa de sista åren i livet. Nu vet man ju dock inte hur mycket det man gör idag påverkar i framtiden så det blir ju lite gambling men jag tror de flesta forskare iaf är överens om att generna har den absolut största påverkan. Jag tror man har lite övertro till möjligheten att påverka själv… på gott och ont.
Jag vet inte ens vad “swishförfrågan” är så är väl lyckligt ovetande där ![]()
Mmm, jag tror kost och träning påverkar healthspan mer än lifespan… men jag har inga belägg för påståendet.
Nej, jag tror vissa kommer in i sammanhang där de har lite väl hög övertro i sin förmåga och inte förstår helheten och tror därför alla andra är idioter eller känner sig motarbetat om andra inte fäller på knä inför en. Dock inte sagt att alla naiva idéer är dåliga ![]()
Det kanske är svårt för en prestationsdriven person som Jan att förstå att alla inte spelar spel och att det kan finnas andra drivkrafter än att spela spel. Jag håller med dig helt om att det kan finnas andra drivkrafter, sen om det ibland innebär att det också ger status behöver ju inte betyda att det är drivkraften för en själv. Man kan ju faktiskt vara volontär för en god sak utan att det ska handla om att få ryggdunkar av andra.
Ska man göra en procent bättre varje dag kommer det krävas mer och mer för varje dag tills det kommer till en punkt man kraschar ned till 0.
Det är alltid mycket mer effektivt att förebygga än att försöka laga i efterhand. Borde väl vara ganska uppenbart tänker jag?
Mmm, frågan är hur mycket det förebygger (om något) och hur mycket uppoffring det innebär.
Tvinga sig till träning är nog en dålig idé, bättre att hitta nån motionsform man verkligen gillar då, om det är cykling, innebandy med nåt gubbgäng, friskis och svettis, gå på gym eller nåt annat är inte så viktigt.
Nästan alla kan nog komma på nån aktivitet där man rör på sig som är rolig.
Ja, det finns men då är det problem med att få tiden att räcka till, dvs att prioritera aktiviteten på bekostnad av annat. Där får man fundera på vilken hälsa man prioriterar. Den fysiska eller den psykiska ![]()
Absolut. Personligen känner jag dock att den psykiska hälsan förbättras med fysisk träning med, även om det kanske inte alltid ter sig att så skulle bli fallet innan.