I detta avsnitt har vi besök av Charlie Söderberg, en vän och f.d. kollega till mig som har haft mycket påverkan på mitt rikare liv. Han delar öppenhjärtigt med sig av sin livsresa och lite annorlunda perspektiv på vad som verkligen utgör ett rikt och meningsfullt liv - både för honom och andra.
Avsnittet är sponsrat av Charlies arbetsgivare Savelend AB, men avsnittet handlar om vårt samtal om ett rikt liv.
Vi konstaterar snabbt att ett rikt liv är helt och hållet unikt för var och en och att man måste ha modet att utforska och testa sig fram för att hitta sin egen väg. Lite som @Jonathan.S också har varit inne på att vissa typer av problem måste man interagera med för att kunna lösa, det går inte att tänka ut svaret till dem.
Charlie delar med sig att tre viktiga delar i hans syn på vad ett rikt liv är för honom är att:
ständigt våga ta risker,
se livet som en helhet snarare än separata delar, och
sträva efter att göra skillnad för andra.
En central del i Charlies resonemang är vikten av att omfamna misslyckanden som en naturlig del av lärprocessen. Genom att se motgångar som möjligheter till utveckling snarare än personliga tillkortakommanden, kan man bygga motståndskraft och handlingskraft. Charlie delar öppenhjärtigt med sig av sina egna erfarenheter av att ha blivit mobbad som ung, och hur detta har format hans syn på framgång och självkänsla.
Ett annat viktigt tema är balansen mellan att vara helhjärtat engagerad i nuet, samtidigt som man behåller perspektiv på att resultatet inte definierar ens värde som människa. Charlie uppmanar till att vara försiktig med vad man väljer att mäta och fokusera på i livet, då detta har en stark påverkan på ens prioriteringar och känsla av tillfredsställelse.
Några punkter från avsnittet:
Ett rikt liv är individuellt, men handlar för Charlie om att vara på risk, ha ihop olika delar av livet och göra skillnad för andra.
Man kan inte lista ut vad ett rikt liv är, utan man måste testa sig fram och våga misslyckas. Charlie är inte rädd för att misslyckas vilket han lärt sig från att ha blivit mobbad som ung. En nyckel i Charlies liv har varit att varken framgång eller misslyckande är kopplat till en själv som person.
Att vara totalt engagerad men samtidigt inte ta sig själv på så stort allvar är en viktig balans.
Man bör snabbt avsluta saker som inte fungerar, vare sig det gäller jobb eller relationer, typ “fail fast and fail cheap” t.ex. när han insåg att “digital nomad”-grejen inte alls var något för honom. Se möjligheter även i motgångar och kriser. Låt inte en bra kris gå till spillo.
Var försiktig med vad du mäter i livet - det du mäter blir gjort men riskerar att ta fokus från andra viktiga saker.
Lita på din inre känsla och agera på den, även om det kan ta tid att komma fram till vad man verkligen vill. Våga testa nya saker och utmana dig själv kontinuerligt för ett rikare liv. Undvik passivitet och bekvämlighet.
Jag tror att Charlie sammanfattar det bra i meningen:
“Jag tror att man ska prata i formen av: “jag tror att det här är ett rikt liv för mig” och sen har man f-n är skyldig gå ut och gå ut och testa det.”
Vi hoppas att du gillar detta avsnitt!
Jan och Charlie
Läs, titta eller lyssna på hela avsnittet
Nedan har du länken till hela artikeln på hemsidan med tillhörande transkribering.
Tänker att fokusera på mål jag har med mitt sparande och investerande kan vara positivt. Men såklart med balans, lever inte för att kurvorna ska gå upp, men samtidigt är det kul att se att mina prioriteringar ger nya möjligheter.
När vet man att man fokuserar för mycket på mätande?
Tror att det är svårt att lista ut själv, utan det är en sådan sak man behöver feedback från utifrån. Finns ju många som t.ex. lever för siffrorna och sedan inte t.ex. använder pengarna för att leva. Sedan upplever jag ju dig mer balanserad än de flesta, så lite att du har frågan är kanske ett tecken att det inte är en fara.
Kloka råd! Och jag håller i stora drag med, även om jag absolut tycker att det går att lista ut det mesta som gör livet bättre utan att ha provat. Till exempel trodde jag för ett årtionde sedan att jag skulle vara lyckligare om jag hade mer pengar. Det stämde. Jag trodde att jag skulle vara lyckligare om jag var i ett förhållande. Det stämde. Jag trodde jag skulle vara lyckligare om jag var mindre stressad. Det stämde. Jag trodde jag skulle vara lyckligare om jag hade större kontroll över min tid. Det stämde.
Därför blev FIRE det självklara svaret på de flesta av mitt livs problem. Dock inte allt. Och jag upptäckte efter FIRE att jag inte trivdes med att inte jobba alls, utan att livet är bättre om jag jobbar lite. Någonstans mellan 10% och 20% av en heltid verkar vara den magiska gränsen. Och när jag säger jobba så menar jag att byta min tid mot pengar. När jag skriver, vilket antagligen kommer leda till en inkomst i framtiden, så ser jag inte det som arbete.
Men även om jag skulle inkludera det i begreppet arbete, så kommer jag väldigt sällan upp i 8 arbetade timmar på en dag. 4 till 6 timmar av jobb mot pengar, plus skrivande, tycks vara vad jag trivs bäst med. Och jag är oerhört tacksam (och försöker påminna mig om det så ofta jag kan) att jag inte behöver jobba mer än så.
Jag har för övrigt ett konto på SaveLend. Det är en väldigt liten del av min portfölj, och jag hamnade där eftersom jag från början hade ett konto på Lendify, som blev uppköpt, och till slut hamnade på SaveLend. Det positiva är att jag sedan jag började där 2018 bara har haft en enda månad där jag gått back. Det negativa är att avkastningen är låg jämfört med andra investeringar. Men det är ju priset man betalar för den låga risken.
Det räckte med dessa två påståenden direkt i starten:
min special förmåga är att slå mynt av empati
jag har munläder
… för att jag skulle byta till att läsa detta avsnitt istället för att lyssna eller titta det är annars egenskaper som gör att jag rullar ihop mig som en igelkott med taggarna utåt i försvarsposition haha.
Väldigt kul och spännande läsning, verkligen. Att våga våga misslyckas, att prova nytt och att spela för spelandets skull är fantastiska råd och bra insikter.
Alltid en njutning att lyssna på Charlie. Allt han säger låter spontant sjukt vettigt. Det enda problemet är jag inte riktigt hinner med att reflektera och ta till mig. Det är lite typiskt sådana där peppföreläsningar som känns jättebra när man lyssnar och precis efter men dagen efter har man glömt allt. Vet inte riktigt hur man ska ta till sig saker. Kanske behöver tempot bara mycket långsammare, med mer repetition och inte så mycket på en gång