Det är en av de sakerna som jag har tagit med mig mest från Charlie själv nämligen. Att inte vara så himla snabb på att avdöma eller ha ett svar till frågor jag får. Dvs. att “våga hänga kvar i frågan” att låta en fråga hänga med mig i en vecka, en månad eller till och med ett år. Jag upplever att det ofta är frågorna utan ett initialt svar som är de riktigt intressanta.
Konkret exempel från 2008 när jag träffade Charlie första gången, där min fråga var:
Jag vill ha A och B, men jag har bara råd till A eller B, vilken ska jag välja?
Varpå Charlies motfråga var:
Men Jan, om du vill ha både och, då är väl den intressanta frågan: "Vad behöver du göra för att kunna välja A och B och inte behöva välja antingen eller.
Det har hängt med mig sedan dess. Idiotgrej kan tyckes, men för mig var det snudd på livsförändrande då. Än idag är det något som jag försöker ger bort till våra barn. Nöj dig inte med som du får, se till att få det som du vill ha. Vill du ha både och, se till att skapa förutsättningarna för det. Nöj dig inte med antingen eller.
Vänder man på det kan man se det som brist på fokusering eller prioritering med. Hakar man upp sig på att man måste få båda så står man där lätt utan någon eller att man får det för sent. Att veta vad som är viktigast och se till att faktiskt få det i rätt tid har en poäng.
Detta är ett vanligt fel i mjukvaruprojekt och kallas där t ex feature creep eller scope creep.
Jag reflekterade över att Charlie både verkar ha funnit vad som är viktigt för honom men också KOMMUNICERAR det till andra. (Sin fru, i podden, etc).
Ett hinder för många att skapa ett rikare liv tror jag är obehaget att andra ska bli besvikna eller liknande. Genom att tydligt berätta vad man faktiskt vill så tas nog en stor del av en rädslan bort.
Borde lyssna om och skriva mer genomtänkt, men så här på luren vid frukosten:
Efter att man når viss mental mognad i livet inser man att frågor tyder på nyfikenhet och svar på visshet. Frågor är sällan dumma, nyfikenhet likaså. Däremot är bestämda svar och visshet inte sällan livsfarligt.
Eller så tvingar det en att tänka utanför boxen för att hitta andra lösningar på helheten som man missar annars. Behöver inte bli dyrare, svårare eller ta längre tid. Bara att prova att tänka ”både och”.
Om det sen visar sig att detta inte går så kan man ju alltid gå tillbaka till valsituationen när man utforskat möjligheten lite.
Håller med om detta ovan @JFB. Men det kräver att man är öppen för att man inte har hela bilden eller är mottaglig för den än; för då hade man redan tänkt tanken/agerat i linje med det man vet. Här så fyller coaching, att ta inspiration från andra och att våga ta risker (eller upplevda risker) en väldigt viktig funktion.
I början så möts nog alla typer av förändringar med motstånd och ”förklaringar”. Det går ju inte för att men då kanske personen egentligen inte vill eller är redo. Sedan stannar processen innan man lyckas motbevisa sina egna tvivel.
Det fenomenet gör mig ledsen. Det är så många som vingklipper sin egen potential innan de vågat pröva sina vingar. 🪽✂️
Det där med frågor utan svar, “jag har bara råd med A eller B”… Det är klassiskt i problemlösning generellt.
Jag är mekanikutvecklare, och så ofta kommer det upp frågor i stil med “vet du något material som tål X” eller “finns det någon skruvmejsel som är exakt dessa dimensioner för jag vet inre hur jag ska designa mitt skruvmönster annars”. Det är väldigt specifika frågor, med väldigt smala svar. Brukar alltid försöka backa med frågeställaren - “nu frågar du efter en lösning. Beskriv problemet istället - kanske kan vi ändra hela problemet istället för en väldigt komplicerad lösning på problemet du har nu”.
Väldigt ofta kan man backa och göra saker väldigt mycket enklare, men vi har en tendens att inte vilja backa utan “köra på” i våra spår. När du kör fel någon gång, visst brukar du oftare försöka hitta rätt genom att chansa på lite nya vägar istället för att backa?
På samma sätt har vi lättare att “lägga till” snarare än “ta bort”. Lägg till ett dyrt material som tål höga temperaturer, lägg till en komplicerad skruvmejsel… Har du svårt att få plats med dina prylar i köket? Lägg till en hylla - istället för att ta bort prylar.
Jag vill nog tro att tankarna är nära varandra. Det finns mycket att säga om problemlösning och frågeställningar. Man tjänar ofta tid på att ta lite tid från problemlösningen, och lägga tiden på problemställningen, är väl det jag försöker få fram.
Kunde man ana att Charlie tyckte att rensa ogräs är inget riktigt jobb det krävs mer än så för att jag ska bli kränkt:sweat_smile:.
Detta är mitt jobb, trädgårdsskötsel o plantera o sälja växter. Annars brukar man mest få höra hur fantastisk man har det som får vara ute de soliga härliga dagarna, men det är inte så många som säger ngt när det är +0,5grader o kräksnöar blötsnö:rofl:
Tack för ett bra avsnitt och bästa podden lyssnar på alla avsnitt 2ggr alltså både på Patreon o som vanlig podd även snabbavsnitten. Tack för ert arbete
Ett av de bättre avsnitten på länge. Just det där med att våga testa dig fram. Så lätt att sitta och fundera vad man vill och borde göra, inget händer, man sparar på och räknar pengarna på avanza…men samtidigt lättare sagt än gjort.
Jag minns inte exakt men jag tyckte det där var super konstigt.
Han ville prova att vara digital nomad. MEN, han ville ha sin egen gaffel eller nått sånt när han åt. Det lät faktiskt som ett överkomligt problem… men alla är olika och det är ju bra de flesta jag känner som jobbar på digital nomad visa / beskattning har eget kontor de hyr i ett Co working space (ink möjlighet att spara en egen gaffel eller andra saker ), och antingen egen (ägd) lägenhet eller hyr på längre tid.
Gafflar väger ju inte så jättemycket om man har en riktig favorit man vill ta med hemifrån.
Magiskt att välja att inte välja
det krävs mer än så för att jag ska bli kränkt:sweat_smile:.
de flesta jag känner som jobbar på digital nomad visa / beskattning har eget kontor de hyr i ett Co working space (ink möjlighet att spara en egen gaffel eller andra saker 