Är jakten på ett rikare liv bara en ny form av optimering?

Ett rikare liv
1

Under många år har jag jobbat metodiskt, byggt kapital och sparat.

Litet arv, men inga genvägar, bara långsiktighet och arbete.

Idag har vi (familjen) en trygg bas.

Ekonomin är stabil, vi bor bra, de stora utgifterna i livet är avklarade och vi har ett fritt kassaflöde som ger valfrihet.

Inte perfekt, men på det stora hela väldigt bra.

Vi är fria från ekonomisk stress och behöver inte jaga nästa sak längre.

Det blev extra tydligt när jag för något år sedan köpte en exklusiv klocka från återförsäljare, något jag sett fram emot länge.

Men när jag väl bar den var känslan lugn. Ingen eufori, ingen kick.

Jag insåg att ingen pryl, oavsett prislapp, kan fylla ett tomrum som redan är helt.

Det väckte en ny tanke.

Att bygga vidare, men inte genom fler saker, utan genom något djupare. Ett rikare liv helt enkelt som @janbolmeson så ofta pratar om.

Mer tid tillsammans. Fler minnen än inköp.

Starkare relationer. Vårdad energi utan prestationstvång.

Utforska livet utan att behöva bevisa något.

Men samtidigt.

Är det också ett nytt lager av samma mönster?

Ett sätt att försöka optimera även livets mjuka värden?

Har jakten bara bytt skepnad?

Är det ett nytt tomrum jag försöker fylla, eller är det början på något verkligt?

Jag brottas lite med den tanken just nu.

Så jag är nyfiken.

Hur har ni som också nått en trygg bas tänkt vidare?

Vad blev nästa kapitel för er?

Vad ångrar ni, och vad är ni extra glada över att ni prioriterade?

Alla tankar och reflektioner välkomnas.

25 gillningar
2

Detta att inte jaga nästa sak innefattar även att inte jaga nya upplevelser, resmål och så vidare.

Låt livet komma till dig och uppskatta nuet.
Stanna upp och försök finna koltrasten som sjunger med blicken.
Ha tid och tålamod att leka med barnbarnet på dess vilkor, sitt ner och prata med äldre släktingar om deras minnen.

18 gillningar
4

Utifrån vårt vanliga sätt att uttrycka motsatser tycker jag det är intressant att fundera på de två orden “tålig” och “otålig”.

2 gillningar
5

Att jaga minnen är inte lycka. Barn är lyckliga helt utan minnen. Jag hade även en släkting med grav demens som generellt var lycklig. Värt att meditera över.

7 gillningar
6

Jag tänker att du säkert har rätt i att många kan fortsätta att optimera även mjuka värden. Speciellt om man är van vid att tävla, vinna och prestera. Tänker att det är nra att fortsätta att stanna upp och känna hur man upplever det, hur verkar min omgivning uppleva det? Och känns det sant och genuint? Vad är dina motiv till just det här eller det här? Ungefär som de som ger för att få ett tack. De ger för att känna sig bättre som människor eller för att andra skall gilla dem själva istället för att agera i en genuin omtanke om den andra. Så stanna upp och fundera på om du är genuin eller om det är en ny presstation? Den är svår men utvecklande.

1 gillning
7

Jag läste ett ord jag inte ser så ofta; Sällhet. Vad jag förstår innefattar det upplevelsen av ett rikt liv. Jag kan ju ha missuppfattat ordet, men som det användes där jag såg det var det inte bara ett överväldigande euforiskt, tillfälligt rus utan en mer ljuv långvarig lycka.

Det finns ju en slags lycka som nästan är outhärdligt vacker. Jag föreställer mig sällhet nästan där, men uthärdligt. Något som kan upplevas ett tag och vara behagligt länge. En hel sommarkväll t.ex.

Det här uppnås kanske genom att umgås med familj (på ett icke-stressigt sätt), naturupplevelser (sjörar gryning/skymning sommartid eller andra vyer med mäktiga dofter och ljud), andliga upplevelser (antar att religiösa syftar på detta med ‘salighet’).

Tror inte man kan “jaga” det, men kanske öka chanserna för att uppleva det oftare? Bo rätt och skaffa en vardag med rätt livsrytm och aktiviteter så ökar nog chanserna. Jakt/fiske handlar väl mycket om detta? Fågelskådare, löpare, vandrare, kanotister, målare, klassiska musiker, körsångare m.fl. är väl ute efter detta snarare än adrenalin, ren avkoppling eller att uppnå något konkret?

Det är speciella upplevelser man knappt kan sätta ord på. Sällhet kanske är fel? Harmoni, då? Vad ska man kalla det?

11 gillningar
8

Tack för alla kloka tankar.

Känner igen mig i mycket av det som skrivits, särskilt kring att skillnaden kanske inte handlar om vad man gör, utan från vilken plats man gör det.

Om man bygger vidare från ett lugn och en acceptans, snarare än från ett behov att fylla något.

Samtidigt märker jag att det är svårt att riktigt sätta fingret på.

Det är enklare att resonera om portföljer och konkreta beslut.

Här rör vi oss mer i ett slags inre landskap där både frihet och rastlöshet kan dyka upp, ibland samtidigt.

Jag vet inte exakt vart den här reflektionen leder för min del ännu.

3 gillningar
9

Är t.ex Zen eller Taoism något du kikat på?

Finns ju kloka människor som mediterat på dessa frågor i tusentals år… :slight_smile:

2 gillningar
10

Har provat lite olika mindfulnessövningar inkl meditation några gånger. Inte riktigt fastnat för det, även om jag förstår konceptet. Något du provat och kan rekommendera?

11

Du nämnde ju förut detta:

Om man bygger vidare från ett lugn och en acceptans, snarare än från ett behov att fylla något.

Detta är vad jag skulle kalla mindfulness/meditation. Det är egentligen inte något man “gör”, utan handlar snarare om att “bara vara” och vila i sig själv – det innersta medvetandet bortom alla tankar, känslor och upplevelser som kommer och går. Det är vad du är.

1 gillning
12

Jo precis, läst ett par Tolles Power of now ett par gånger också för typ 10+ år sedan. Verkar vara starka grejer om man lyckas applicera det i det vardagliga livet på något sätt, vilket jag tycker är lättare sagt än gjort. Har för mig satt på en parkbänk i typ ett år och bara var medveten med naturen runt omkring sig för att öva? :sweat_smile:

13

Har du inget utanför den egna familjen du brinner för eller vill förändra som du kan engagera dig i?

1 gillning
14

Tack för att du lyfter frågan.

Det är något jag funderat på en hel del.

Jag har faktiskt börjat bygga ett projekt vid sidan av jobbet som handlar om att stötta andra i personlig utveckling och reflektion.

Det är fortfarande i sin linda, men det känns som ett meningsfullt sätt att använda både mina egna erfarenheter och den frihet vi har byggt upp.

Så ja, kanske är det där nästa kapitel börjar ta form.

1 gillning
16

För något år sedan berättade en vän som jagade det mesta i livet att han körde en övning som hans chef lärt honom. Varje kväll ska man tänka efter och försöka komma på en (1) sak som gjort en glad under dagen, stort som smått. Efter att ha känt det en liten stund ska man fundera på om man vill ha det varje dag, 100 gånger etc (dvs maximera det)

Tror att övningen både går ut på att stanna upp och tänka på sin dag här & nu och att mycket att det som skänker glädje inte blir bättre om man maximerar det. Han hade två exempel det ena att han haft ett gäng småflickor bakom sig på vägen hem och de har fnissat på ett sådan smittande sätt som bara 10-årig tjejer kan. Det gjorde honom glad men nej, inte varje dag och inte flera gånger om dagen. Det andra exemplet var under hans skilsmässa som var sårig - det hade varit svårt men han hade hittat en sak varje dag som gjorde honom åtminstone lite glad. Han trodde att vanan var det som gjorde att han inte enbart drogs ner i det svarta hålet

6 gillningar
17

Det där har ju också ganska mycket fokus på det egna och det lilla. Ingen politisk fråga du brinner för? Behöver inte vara något samhällsomvälvande.

Jag kommer engagera mig inom frågor som rör familjepolitik och familjerätt när jag har tid/ork till detta. Den är gravt dysfunktionell och på helt fel spår i Sverige, vilket ger stora följdeffekter på samhället. Jag tänker att bilda familj och lämna världen lite bättre än man hittade den är ett gott liv.

2 gillningar
18

Sant. Det kanske är därför min hjärna började ladda begreppet med en viss sinnesstämning. Ljuv?

Att ha gott om plats i butiker/ trafiken är en ljuv känsla. Eller bara vara ute klockslag när man har hela kvarter/stadsdelar för sig själv. Diften av nyklippt gräs i duggregn. Ta extra lång tid på sig vid pendling eller när man är först/ sist på jobbet eller gymmet och har lokalen för sig själv.

1 gillning
20

Ja, allt är jagande efter vind, som Predikar skriver. Det kommer inte skapa mening eller alltid ge frid och glädje, men omvänd er och tro evangelium. Endast Jesus är vägen till frälsning och meningen med våra liv. Allt annat är i sann bemärkelse, världsligt, förgängligt och bedrägligt.

1 gillning
21

Är det inte bättre att söka lyckan hos andra sagofigurer, som inte skapat söndring och elende i världen de senaste millenniena likt Jesus och hens gelikar?

1 gillning
22

Beror nog på hur man ser det. Religion är folket opium har någon sagt. Det kan alltså ses som ett mer hälsosamt alternativ till t.ex. opiater.

23

Ja. Håller med. Kan ibland sakna den där “jakten” eller när man jobbade målinriktat för att köpa det man ville. Upplever att många spel numer blir lite mer påhittade för spelets skull.

Ja. Absolut.

Jag upplever att ja, vissa saker är ju ett mönster, men samtidigt så upplever jag det också som att man “skalar löken” och kommer närmare och närmare kärnan, sig själv och det som är viktigt.

Här tror jag mycket på det som Charlie säger:

Det går inte att lista ut ett rikt liv. Det är något man måste prova sig fram till.

Se avsnitt:

Jag tycker det är klurigt eftersom det är lite där jag är just nu och det känns konstigt och förvirrande. Caroline började ju plugga till sjuksköterska och gör något helt annat. Andra i communityn har t.ex. köpt husbil och ger sig ut på en sådan långresa.

Själv tycker jag att jag delvis står och stampar och skyller på barnens skolplikt. Så det jag har valt att prioritera nu är träning och hälsa, tänker att det inte är något jag kommer ångra.

Försöker också utforska vad som är viktigt på ritkgit - t.ex. hela bilgrejen just nu är ju ett sådant experiment.

4 gillningar