I mina dagar har jag träffat många förmögna människor (oftast äldre) och jag minns några ganska tydligt. En dam bodde i en stor våning i Stockholm (ca 200 kvm) men hon använde bara ett rum på ca 10 kvadrat, resten var fyllda med flyttkartonger och en massa “gamla arv”. Pengar fanns och vid ett tillfälle skulle jag hjälpa henne med ett ärende som krävde att vi skulle till banken som låg ca 300 meter från hennes hem, då hon inte kunde gå särskilt bra var vi tvungna att beställa en taxi dit.
En annan man var väldigt förmögen efter att han sålt sitt familjeföretag och han hade bostäder i många delar av världen men satt mestadels i ett rum i lägenheten med börsen på datorskärmen och en tv brevid med nyheter. Jag minns tydligt sista gången jag träffade honom då han visade mig hur han “slagit börsen” de senaste åren och hade gjort diverse avkastningstabeller och kurvor i Excel. Han var stor och rund och ca ett halvår efter att jag träffade honom senaste gången avled han i en hjärtinfarkt.
Båda personerna jag beskriver ovan var i 80-års åldern när vi hade kontakt.
På den andra sidan av myntet har jag träffat många vitala människor som är över 90 år. De hänger med mentalt och kropparna fungerar till den mån att de faktiskt kan göra andra aktiviteter än att sitta inne i en lägenhet.
En hel del beror på gener men en stor del lär bestå av livsstil. I Sverige har vi ju “gratis” sjukvård och skillnaden på att vara vital i äldre dar kontra sjuk kanske inte har de ekonomiska konsekvenserna som i t ex USA. Egentligen är det ju kanske galet att jobba några extra timmar i veckan för att få in några tusenlappar kontra att lägga den tiden på träning, laga måltider för grunden, göra aktviteter som minskar stressnivåerna etc.
Kanske borde man på något vis värdera träning idag som en slags avkastning? Att varje träningspass är som att sätta in 300 kr i en fond? Hur tänker ni kring träning?
Jo, samtidigt finns det väl de som tränar som jag själv gjorde när jag var yngre… lyfte tungt och kunde sedan inte röra mig på typ 2 veckor osv lite som att handla med högriskaktier
Precis. Att ta 10 000 steg varje dag är som att investera i en indexfond. Löpning mer som att gå all i krypto. Åtminstone om man kommer igång som 40+ åring. Jag har snart betat av alla skador i boken.
Vet inte om jag slirar bort från frågeställningen nu, men att implementera bara några av de här principerna tror jag skulle ta de flesta mycket långt, utan större uppoffringar i tid. Hur man ser på sin hälsa tror jag i hög utsträckning handlar om kunskap och inställning.
Vi har idag en bild av att bekvämlighet är lyx, för så har det historiskt alltid varit. Men idag är bekvämlighet skadligt för oss. Kan på temat även rekommendera denna bok: https://www.amazon.se/-/en/Michael-Easter/dp/0593138767
Träning är främst en investering i tid och det är där kostnaden märks av. Många prioriterar ner träning till förmån för familjen men det är egentligen en paradox. Familjen prioriterar man på riktigt när man sätter sin egen hälsa först. Jag misstänker att “sätta familjen före sin träning” egentligen är ett uttryck för att man inte orkar träna. Vilket i förlängningen handlar om sin bild av vad träning är. För många är träning 3-4 gympass i veckan á 90 minuter eller lika länge i löparspåret. Ja, då kan det vara svårt ibland. Men träningen kan också vara daglig styrketräning hemma med kettlebells, eller 200 benböj/200 armhävningar varannan dag. Jag menar nu inte att förespråka en metod, det finns ett brett spektrum av träning. Jag hävdar bara att det finns en osjälvisk logik i att sätta sin egen hälsa framför familjen.
Var och en måste ju hitta sin variant som fungerar för dem. För egen del är det väldigt enkelt, om jag tränar så blir jag gladare och mindre stressad. Allt blir bättre helt enkelt, att inte träna blir inte ett alternativ.
Investera inte i sådant du har kunskap om? Tror att om man kastar sig in på “löpar-marknaden” utan att öva på teknik och utvärdera vad man sysslar med så är det klart att man lättare skadar sig, men om man går in på den marknaden sakta och inte jagar snabb avkastning så blir man väldigt rik på sikt!
Kan man säga att vollan är högre på löpar-marknaden vs promenad-marknaden?
Ungefär dit jag har kommit med. När jag var i 20-års åldern var det mer mål att springa på en viss tid eller lyfta en viss vikt. Nu kan jag ibland som 35-åring gå ner till hemmagymmet och köra lite chins innan jag typ ska göra deklaration eller någonting annat som jag anser extremt tråkigt
Den bästa investeringen är förmodligen stretching… typ 5 minuter per löppass lär ge betydligt mindre “nedtid” i skadetid man inte kan träna osv, men tyvärr så sjukt tråkigt! Kan liknas med spara på bankkonto
Precis så är det. Jag har samma filosofi kring träning som på börsen. Först spenderar man ett par år av att göra alla tänkbara misstag, därefter börjar det gå bra.
Eftersom träning är ett av mina största intressen så är det något jag värderar högt. Har tidigare lagt 10-15h i veckan på träning (främst mtb) men nu är det betydligt mindre pga småbarn. Men jag jobbar på att hitta lösningar i vardagen som ska ge lite mer tid för träning igen
Ja, även det, men i första hand har det en alternativkostnad i att det tar tid från riktig träning.
In 2016, Behm et al. expanded on the largest systematic review done on the topic by including an additional 19 studies that had been published since. They found 119 performance measures in the literature where stretching had made performance significantly worse; 145 measures where the impact was equivocal; and 6 where performance had significantly improved after stretching. Not an inspiring portrait.
Har aldrig tränat i tränandets form… Aldrig varit inne på ett gym, inte heller sprungit i motionsspår…
Har man ett fysiskt jobb, dvs man rör sig hela dagen, så har man typ ett träningspass i 8 timmar…
Även på fritiden att man gör olika saker… Trädgård å hus medför aktiviteter året runt… Har man barn så leker man me dom istället för att sitta å titta på, som exempel spela fotboll, leka kull osv…
Mycke handlar om hur mycke man gillar å röra på sig…
Jag motsäger inte att träning är viktig men om det handlar om ett långt och friskt liv är nog generna och slumpen än viktigare.
Min egen far som var aktiv, rörde sig dagligen - var vad vi kallar “fit” dog strax efter 60-års dagen i cancer. Min morbror, en korpulent soffliggare med smak på livets goda och inte särskilt intresserad av boklig bildning blev 92 utan ett ens av senilitet. Detta är anekdoter men det finns inget entydigt svar på individnivå på hur man ska leva för att hålla sig frisk under ett långt liv. Det är kanske därför det kommer så många braskande rubriker baserade på studier som sedan oftast inte håller på indivinivå.
Jag tränade jättemycket i unga år. Kampsport i första hand i vuxen ålder, och innan det diverse lagsporter.
Sen blev jag kär, fick familj och träning hanns liksom inte med. Jag saknade det, men jag rörde mig fortfarande i vardagen och såg till att hålla vikten.
Mitt jobb körde slut på mig sen och det är inte omöjligt jag har besvär av lång-covid.
Jag saknar den hälsa och fysik jag en gång hade.
Jag vet att jag fortfarande har bättre hälsa än många, men att inte kunna träna och ta ut sig utan att kroppen numera säger ifrån rejält under lång tid är mentalt påfrestande.
Jag kämpar fortfarande med att hitta rätt nivå på träningen så att kroppen accepterar att bli trött, men sen inte säger att nu ska du ta det lugnt i en vecka eller två.
Jag är fullt bestämd att hitta den nivån och komma tillbaka i bra form för jag vill leva länge och framförallt ha hög kvalitet på den tiden jag har kvar, vilket förhoppningsvis är mycket.
För det är det just en fråga om kvalitet. Många lever ett rätt tufft liv på slutet. Jag vill kunna leva på riktigt så länge som möjligt. Att bara vara vid liv och inte kunna njuta av det känns lite meningslöst.
