Just det där med emotionell dissonans är så vanligt. Den uppstår speciellt för den som ännu inte tagit beslut om en egen policy/ förhållningsätt/ förhållningsregler. Frågor som gör jag rätt? Är jag san mot mig själv/ andra? Nästan som en känsla av att man ljuger. Det kan också gå mycket onödig energi och tanke verksamhet vid olika beslut. Tillexempel talade jag nyligen med Maja som hade sett ut en vacker handväska men sedan valt en annan modell och fabrikatör eftersom hon var rädd för reaktionerna hos familj/ vänner och kollegor. För henne var det svårt att ens uppfatta vad hon själv ville egentligen eftersom det fanns så många olika både önskade och oönskade “bi-resultat” av att välja en handväska.
Stelath Wealth är ett populärt förhållningsätt och stil som passar många då den är diskret men såklart har sina egna signal värden.
Hur tänker du att Stealth Wealth har sitt egna signalvärde? Saken med SW är väl att inte låta sitt välstånd ge någon signal? Eller tänker du att alla skall veta om att någon är tät samtidigt som man ser att denne inte gör något med detta som syns utåt?
Att inte statussignalera är också att statussignalera. 
Att någon utläser status signaler från någon som inte signalerar status är inte samma sak som att status signalera.
The Devil is in the detail 
Korslänkar här:
Precis som inom vilken stil som helst (här talar vi klädstil) blir det förstås vissa varumärken som är mer populära än andra och då blir det en markör i sig. De som vet de vet liksom.
”The devil is in the details.” 
Saken är att man anonymt inte kan stötta lokala verksamheter. har någon en bra lösning på det är det välkommet av många.
Kanske att organisationerna kan starta en “Buy me a coffee” sida?
Jag har fått flera anonyma donationer via min sida. Jag ser deras e-postadress, men tänker att man kan starta ett anonymt e-postkonto, så de som tar emot donationen inte vet namnet på avsändaren. Men om man jobbar lite, så kan säkert Buy me a coffee ägarna se vilken person som donerat, i och med att bankkort registreras.
Sen tar Buy me a coffee sidan en % i avgift, men kanske att det finns fler liknande sidor?
The Devil is in the typos. 
Okej, cool. Kollar vidare på detta och skall tipsa dem som längtar efter en liknande lösning.
I mitt inlägg kring Stealth Wealth så innefattar det ett vidare begrepp än enbart klädstil. Där kläder är ett sätt att statussignalera, men mitt inspel handlade om att flyga under radarn ur fler dimensioner, dvs inte statussignalera inom något annat område i livet heller och aktivt dölja sin starka finansiella status.
Sant Saga. Känner att jag kapade ditt inlägg lite där 
Ibland är det lättare att exemplifiera med kläder/ produkter/ fordon ect men såklart är det ett bredare begrepp och livsstil.
Det bästa med ett fungerande Stealth Wealth mindset är klarheten och strategin i att gå från att enbart spendera pengar till att medvetet cirkulera sin ekonomi på ett medvetet sätt med intention.
Jag har funderat en del på detta på sistone. På ett vis är det enklare för jag har inga stora summor pengar, kan inte köpa ett privatjet osv.
Men det jag märkt är att suget efter det mesta har försvunnit när jag faktiskt har råd med det, så livet överlag har inte ändrats så radikalt. Bor kvar i samma lägenhet, flyger fortfarande ekonomi om det är korta flygresor för det är ändå samma kassa säten oavsett osv.
Suget har för mig tydligen mycket kommit från att det var onåbart.
Bara en liten heads-up efter detta avsnitt för den som tillkommer i efterhand angående nedan: 
Efter samtal med många av er som gjort intresseanmälan landade vi i att köra ett lunch-till-lunch-event en fredag till lördag på ett fint hotell i Stockholm. Vi begränsade det till 16 platser så att alla ska ha en rimlig chans att lära känna varandra och att vi ska kunna fokusera på att ha värdiga samtal. Alla 16 platserna är fullbokade, så det kommer bli av! 
Utifrån de personliga förmötena så kommer det bli ettt spännande att träffas. Det är en blanding i åldrar, från 30 - 65 år, vissa går som par, andra själva, vissa har sålt sitt företag med privatekonomiskt positiva konsekvenser, andra har höga (ja, högre än RT-communityns höga löner 
) löner, har varit duktiga på investera eller har fått pengar i arv. Likheterna är dock fler än olikheterna.
Så om du inte gjort en intresseanmälan enligt ovan, unna dig det. Blir det bra (vilket vi tror och hoppas) kanske vi kör ett event till under 2025. Har faktiskt redan kommit in önskemål i form av t.ex. en seglingsresa i medelhavet eller liknande. 
Avsnitten med Moa har lite lågmält malt i mitt huvud de senaste månaderna, och nu såhär tre månader senare kommer så ett inlägg om ”skam”. Kanske är det någon som är där jag är i tankarna, och hjälps framåt av resonemanget:
Jag har ett överflöd som absolut inte är ekonomiskt oberoende, utan ”bara” ekonomisk trygghet. Jag har många kloka och kompetenta vänner som däremot inte har samma ekonomiska trygghet. I förhållandet med andra människor så berättar jag därför ogärna att jag tycker att ekonomi är roligt och att jag är stadd vid kassa.
Jag kände inte igen mig i diskussionen i skam, som återkommer ofta här när man diskuterar relationen till andra.
Jan säger att ”Vi kommer även in på skammen kring mycket pengar /…/ Man är rädd för de förväntningar som kommer med det eller att relationen kommer förändras. Moa beskriver det hela som att ‘våga komma ut ur garderoben’ kring sina pengar.”
För mig är rädsla och skam två helt separata känslor. Jag skäms inte över det om någon frågar, men däremot pratar jag inte så mycket om det i vissa kretsar och undviker gärna ämnet för att slippa obehag. Det handlar om det andra, grundkänslan rädsla.
Uppvuxen i en ort med stark jante har jag lärt mig att man ska undvika att sticka ut för mycket och att man inte ska berätta om man till exempel har bra betyg. Det är bättre att hålla sig lagom och smälta in i gruppen. Nyligen insåg jag hur stark jantekulturen är och hur den har varit inpräntad i mitt beteende (efter en mycket bra föreläsning från en kvinna som flyttade till en bruksort på 80-talet för att driva konferensverksamhet).
Tankemönstret som kommer är följande: Om jag berättar för mina vänner att jag har det bra ställt, så är jag rädd för att de ska vända mig ryggen.
Rädslan är helt obefogad: De vänner jag har litar jag ju på, jag är trygg med att de vill mig väl. Nu när jag har identifierat känslan har den mindre makt över mig.
Så övningen för mig i vinter (och kanske någon mer?) är att möta rädslan och gå emot den där instinkten i att dölja stora bedrifter. Och kanske våga fira öppet att ekonomin går bra.
Tack igen för bra avsnitt. 