Det förklaras att man menar att om USD faller 15% i värde så betyder det 15% i globalt genomsnittlig köpkraft (sant realt värde).
1 gillning
Ja, att det förklaras betvivlar jag inte en sekund. Men baserat på några av inläggen är frågan om det når hela vägen fram.
Resonemangen bygger på att det finns ett tänkt realvärde som vi inte kan mäta direkt. Det kan alltså vara så att realvärdet sjunker 15% om USD sjunker 15% mot SEK eller EUR, men det behöver inte vara så. Årets dollarförsvagning är förmodligen ett exempel på motsatsen. Dollarn har försvagats mot EUR och SEK, men aktierna har gått upp minst lika mycket nominellt i USD. Amerikanska aktier har alltså behållit sitt reala värde i år.
Med en svensk indexfond får du tillräckligt många innehav för att undvika för hög koncentrerad företagsrisk. Det kan ändå vara bra att ha med sig att du i så fall tar ett rejält steg från en marknadsviktad portfölj vilket innebär förväntad sämre riskjusterad avkastning eftersom du enbart blir exponerad mot 1 % av det totala globala börsvärdet.
1 gillning
Hur mycket har dollarn sjunkit i år om man ser till genomsnittlig global köpkraft?
Vet inte. Tveksamt om det ens är mätbart.
Nu hinner jag inte läsa tidigare kommentarer ikväll. Men jag har lyssnat genom hela poddavsnittet och det du Jan går genom till exempel att två olika valutor i Astrazeneca eller Boliden är ju självklart att det inte har någon betydelse i slutändan förutom valutaväxlingskostnad. Men det finns ju mer än valutarisk att ha så stor del av portföljen i ett land. Allt fler oroar sig över USA’s ansträngda ekonomi, att det kan bli en ekonomisk kollaps i landet. Vad händer om USA gör en devalvering för att minska sina skulder, eller om de har högre inflation än Sverige, kommer vi svenskar förlora en del av globala indexfondens värde? Vad händer om maktgalna Trump sitter kvar vid makten vid nästa val också och gör om landet till en diktatur? Vad hade du känt om du hade haft 70% av din portfölj i Ryssland och alla dessa fonder stängs? Nu är dessa tankar avlägsna, men det är risker med ett koncentrerat innehav i ett land som jag vill ge exempel på. Intressant för mig att lyssna på det här avsnittet och någon dag innan lyssna på AuAg live-sändning på Youtube. Tack för att du intervjuat Eric Strand några gånger, Jan! Ni är båda intressanta att lyssna på och jag har dragit mycket lärdom av er båda, men i det här avsnittet tyckte jag att det körde fast.
En dum fråga, har inte hunnit läsa alla kommentarer men valutarisken är väl ingen illusion som gemene man tänker på?
Om jag köper tex AstraZeneca sverige och usa. köper detta 1 januari 2025 och nu 4 november 2025 måste jag sälja. (bor i sverige köper dessa på Avanza, använder valutan SEK)
AstraZeneca sverige = 6,60%
AstraZeneca usa = 24,73%
Det kan väl inte bli tydligare att detta är en valutarisk. 18,13% skillnad.
I detta fall borde man väl ägt 50 % sverige och 50% usa för att dra ner på valuta risken?
Eller 33.3% i vardera av dessa sverige, usa och storbritaninen för att sprida valutarisken?
Så valutarisken är väldigt central tycker jag då man oftast har en “hemma” valuta som man använder och man vet aldrig när man måste sälja.
är det samma aktie så går den likadant i SEK.
Detta är en illusion. 6,6% i SEK är lika mycket som 24,73% i USD denna period.
Hade du kunnat köpa Astra Zeneca för USD hos Avanza hade du då fått lika många kronor avkastning för dessa.
2 gillningar
Vi leker med tanken att det inte finns courtage avgift eller växlingsavgift.
Avkastning 1 jan 2025 till 3 nov 2025 (stängning)
AstraZeneca sverige = 6,60%
AstraZeneca usa = 24,73%
AstraZeneca Sverige
1000 kr i AstraZeneca Sverige 1 jan 2025 till 3 nov 2025 (kurs efter stängning):
1000 kr * 6,60% = 66kr vinst dvs totalt 1066 kr
AstraZeneca Usa
1000 kr i AstraZeneca Usa 1 jan 2025 till 3 nov 2025 (kurs efter stängning):
Växla till usd (1 sek = 0,0902): 1000 kr = 90,2 usd 1 jan 2025
90,2 usd * 24,73% =22,30646 usd vinst dvs totalt 112,50646 usd
Växla tillbaka till sek (1 usd = 9,4873 sek): 112,50646 usd =1067 sek 3 nov 2025 (avrundat till närmsta heltal)
Skillnad om man köpt AstraZeneca Sverige eller usa:
Sverige: 1066 kr
Usa: 1067 kr
Diff 1067-1066 = 1 kr
Är det rätt räknat eller har jag tänkt fel någonstanns?
Det verkar ju helt klart vara en illusion efter jag räknat på det 
@janbolmeson Well played! 
4 gillningar
Jag har en stark aning om att vi pratar förbi varandra helt.
Tar mig friheten att göra en liknelse:
Du har två kommunicerande kärl. De sitter ihop med en (icke läckande) slang i botten. När du häller vatten i det ena stiger vattennivån även i den andra.
Nu har du två nya kärl som på något sätt påverkar varandra, du vet dock inte riktigt hur. Du kan inte bara räkna med att det som gäller för de två kommunicerande kärlen gäller för de två nya kärlen.
Exemplet med dubbelnoterade aktier och var det ETFer? De är sammankopplade i stort sett som kommunicerande kärl. Arbitragehandel (slangen) jämnar ut priset på dubbelnoterade aktier och för ETFer värderas de utifrån underliggande värde.
Valutasäkring för företag gäller något helt annat. De har i regel avtal som påverkar inkomst och utgift fast i bestämda valutor skrivna i kontrakt. Aktier är till stor del en inflationsförsäkring men korrelationen behöver inte vara 1. Kan du visa att korrelationen är 1 så skulle jag bli riktigt glad.
Börserna stänger inte samma tid? Men du bör hitta en mycket stark korrelation.
Men är det inte då endast nördsemantik att man inte har en valutarisk?
99% av svenskar har inkomst i SEK, och efter de säljer innehav har de konsumption i SEK.
Det spelar liksom ingen roll hur portföljen gått mätt i RMB eller guld eller dogecoin.
Det som spelar roll är hur mycket man stoppat in i portföljen i SEK, och hur mycket man får ut från portföljen i SEK. Och det är beroende av både innehavens utveckling, men också 70% till hur USD går.
Det spelar inte heller någon roll hur portföljen gått i US$
Ja.
Nej!
Bara för att de amerikanska innehaven handlas i US$ behöver de inte mätas i just den valutan. För en svensk är det som du konstaterade ovan mer relevant att mäta innehavens utveckling i SEK.
1 gillning
Nej det är inte nördsemantik.
Det är det som leder till den grundläggande förståelsen för att man har samma valutarisk i sin svenska indexfond/svenska aktier som man har i sin globalfond/amerikanska aktier.
Nej, det är precis vad det inte är. Det är helt oberoende av hur USD går! Som sagt det är inte nördsemantik, det är förståelsen som visar att hur USD går är helt oberoende av hur mycket du får i avkastning.
1 gillning
Har försökt läsa en del men inte läst hela tråden.
För att se om hypotesen stämmer borde man väl kunna se hur aktier som är noterade på olika marknader (t.ex. Nokia och ABB?) rör sig?
Om en aktie Nokia i sek alltid är värd en aktie Nokia i euro så stämmer hypotesen om att det inte finns valutarisker, annars är marknaden imperfekt?
Jag gjorde denna beräkning
4 gillningar
… och insikten att allt annat man äger i SEK har ÖKAT i värde 
- Alla framtida löner
- All SEK i cash, på sparkonto och ev räntefonder i sparandet
- Allt redan intjänat i Inkomstpension, ev förmånsbaserade pensioner och räntedelen i ev Trad
ALLT detta köper mer för pengarna. Alla importvaror, alltifrån mat till telefoner blir billigare. Alla framtida semesterresor utomlands blir billigare.
Så kom igen SEK 
gör en Schweitzer Franc och bli en riktigt stark valuta … jo ok men man kan ju få drömma 
4 gillningar
Förstår jag det rätt att valutasäkrade indexfonder alltid är en dålig idé då det enbart tillför ytterligare risk och lite högre fondavgift. Dvs, även i våras när SEK stärktes kraftigt mot flertalet G10-valutor. Dvs oavsett vilken av dessa fonder jag hade lagt min SEK-lön på i januari så skulle jag fått lika många bananer på ICA/COOP om jag sålt dessa fonder idag?
- SEB USA Indexnära Valutasäkrad C H-SEK - Lux : hitintills i år 13,57%
- SEB USA Indexnära C USD - Lux : hitintills i år -0,13%