Instämmer, inget är riskfritt. Men har svårt att se SEK risken innan köp i just huspris när jag bor i Sverige och har lön i Sverige och SEK.
Va ett väldigt vanligt problem för bara några år sedan att huspriser steg snabbare än vad folk hann med att spara. Denna effekt får du vid tillgångsinflation kopplad till SEK.
Det vanligaste rådet verkar dock vara att spara till husköp på sparkonto, även med ett inflationsmål.
Efter husköp är deflation ett mycket större problem.
2 gillningar
En grej jag inte fattar är om dollarn går ner 15% då borde prisökningarna och inflationen i USA ligga i samma härad. Men inflationen är bara runt 3%.
1 gillning
Inflationen är mycket långsammare än världsmarknadspriset på dollar. Butiker korrigeras inte sina priser på sekundbas. Löner justeras inte heller så snabbt.
Reala värdet på löner, konsumtionsvaror o.s.v. svänger hela tiden med värdet på valutan. Mycket snabbare än allmänna prisläget i ett land.
3 gillningar
Du har 1 miljon sek på banken, bor i hyresrätt och vill köpa ett hus för 2 miljoner. Sverige gör en Turkiet, sek tappar 90% av sitt värde (köpkraft). Du har fortfarande 1 miljon men bostaden, samma reala tillgång, kostar nu 20 miljoner. Att köpa aktier har också blivit 10 gånger dyrare. Genom att äga sek tog du risken att valutans reala värde kan sjunka eller stiga.
Din kollega som har hela sin förmögenhet i sin villa har inte haft valutarisk. Istället har han sett sin förmögenhet skjuta i höjden mätt i sek, eller stå stilla i reell köpkraft.
Ersätt 90% och 10 gånger med 5% och 1.053 gånger så får du vad som typiskt kan hända under ett år.
9 gillningar
I teorin så japp absolut.
Och i praktiken också. 
3 gillningar
Min frus kollegor i Turkiet råkade ut för precis detta. De som satt på cash blev rätt whiped out. De som hade investeringar och bostäder klarade sig OK även om de också led av inflationen i samhället. En del lokalanställda var de tvungna att ge bostadsbidrag från företaget för att de skulle klara sig.
Att tro att man är säker för man håller sin lokala valuta som SEK är en farlig chimär om det går illa för landet.
5 gillningar
Bra avsnitt förutom lite snurriga exempel med termometrar.
Misstänker att man pratar förbi varandra när man använder uttryck som valutarisk. Dubbelregistrerade aktier blir ett dåligt exempel på vad du försöker visa i och med arbitragehandel som du själv nämner i meningen innan.
Blir också lite förenklat när man pratar om multinationella företag som handlas i en viss valuta.
Tycker ändå att det kom fram lite bra poänger.
1 gillning
Kan du utveckla? 
Försökte göra denna kalkylator som visar på principen:
Absolut men ser risken obefintlig att det händer i Sverige. Isf lika stor risk att alla tillgångar i USA konfiskeras av Trump. Allt kan hända men sannolikhet för devalvering 90% SEK är försvinnande.
Eller så läser du hela inläggen innan du svarar:
1 gillning
Hej alla smarta människor
Det här att valutarisk för aktiefonder inte finns innebär väl att man inte behöver oroa sig för att stockholmsbörsens aktier skulle falla mot andra börsers aktier. Tror jag. 
Dessutom verkar de allra flesta större bolag internationellt
Kanske är detta argument för att satsa på att ha billigast möjliga fondavgift även om det blir på en börs bara, dvs köra på med t ex Nordnet Sverige med noll avgift och inga växlingskostnader??
Väldigt lång tråd att gå igenom, så jag frågar en simpel fråga ändå
Hur är det en illusion att ha valutarisk?
När jag köper och sen säljer globalfond så går 70% enligt detta:
SEK → USD → aktier → USD → SEK
Då kan man ju rätt så lätt se att beroende på hur USD/SEK ser ut vid köp och sälj så kan det påverka min avkastning.
I många har har starkare USD gett portföljen en medvind. I år har svagare USD gett portföljen en motvind.
Detta ser man ju på daglig basis också
- Går innehaven upp, då går portföljen upp
- Går USD upp, då går portföljen upp
Så när vissa säger att allt är en illusion, är det bara semantik?
Jag förstår att för dubbelnoterade innehav så verkar de att ha samma värdering. Men nästan alla bolag är inte dubbelnoterade. Vill man ha Apple så köper man AAPL i USD. Det finns liksom ingen dubbelnotering i Schweiz. Vilket betyder att värdet av AAPL är beroende av både aktiekursen men också USD.
Detta förklaras grundligt i avsnittet.
Kruxet är att även procent är olika även om sifforna är de samma medans enheterna varierar.
T.ex. så är det lika varmt om det är 32 grader Fahrenheit och 0 grader Celsius. Detta gäller även procentuell förändring för temperatur.
Exakt samma sak händer även om man mäter i valutor som förändras. 10% upp i USD är (beroende på hur valutan rört sig) ibland -5% i EUR. Detta eftersom när du gör en affär med en annan valuta så är det inte 1 valutakurs utan 2. En vid sälj och en annan vid köp. Den skillnaden i kurs tas ut exakt av skillnaden i procentuell utveckling.
Så om du istället för att mäta i SEK mäter i t.ex. guld så är valutapåverkan inte där.
I alla välmening, har du läst Jans artikel eller lyssnat på poddavsnittet?
4 gillningar
Svårt att få till citat. Här är det jag utvecklar.
”Blir också lite förenklat när man pratar om multinationella företag som handlas i en viss valuta.”
Jag kan som glad amatör göra ett försök.
Värdet på amerikanska aktier kan inte frikopplas från övriga tillgångar som konkurrerar om samma pengar. Det som påverkar tex obligationsmarknaden kommer påverka börsen. Guld och amerikanska statspapper har använts på likartat sätt, statspappren lever dock på att man har förtroende för dem.
Uppenbarligen har de lite förtroendekris i nuläget. I och med att FED köper amerikanska statsobligationer ökar de i värde/räntan sjunker. (relativt om de inte hade köpt/ägt)
Inflation är inte helt enkelt att räkna. Räknar du hur mycket guld du får för tillfället är dollarn rekordlåg. Tillgångens (eg dollarns) kan bara värderas utifrån vad du kan byta den mot.
Dollar som i många fall skulle gått till statsobligationer köper istället aktier som då går upp i pris (i dollar). Bananpriset som var favoritexempel behöver inte påverkas så värst mycket för att tillgångar i vilka man placerar stora dollartillgångar gör det. Pensionsfonderna har (troligtvis) aldrig övervägt att käka bananer köpta för sina förvaltade dollar.
Även detta blir en grav förenkling.
Gör om detta för alla andra valutor och betänk att multinationella företag har inkomster och utgifter i alla möjliga valutor.
Man kan säga att det finns en valutarisk, man kan också säga att det inte finns eftersom aktierna prisas in utifrån värdet på dollar. Dollarns värde behöver dock inte ändras likadant gentemot aktier som allt annat man som konsument kan tänkas köpa. Eller svenska kronor.
Absolut. Och allt hanteras ju både i min artikel och i simulatorn. Kostnadsmixen hanteras som det jag satt etiketten - i brist på bättre namn - “företagsintern valutarisk”. Om du testar simulatorn och drar på den (negativ, positivt eller neutral påverkan) så är den helt fristående från valutan eftersom den påverkar det reala värdet av företaget. Helt skiljt från vilken börs och valuta den är noterad i. Ingen argumentation mot det.
Sedan att den är extrem svår att beräkna, absolut. Men det var ju inte min poäng heller och där har du dessutom @jfb:s kommentar ovan som har erfarenhet från den typen av bolag där det inte är helt klockrent att t.ex. valutasäkra.
Tråden kortfattat (om jag inte misstolkat).
Poängen är att du har ingen valutarisk i USD eftersom globalfonden köper aktier direkt för pengarna. Dessa aktier har samma reala värde, oavsett i vilken valuta du mäter. Du har alltså inte en valutarisk i USD utan en marknadsrisk i de aktier som fonden består av. Sedan kan man eventuellt hitta en korrelation (samband) mellan reala värdet på aktierna och värdet på USD, men det beror i så fall på många olika faktorer, där valutan bara är en faktor av många.
2 gillningar
Jag har kikat lite på inläggen och funderar på om en del av missförstånden bygger på en lite tokig idé kring värdeförändring.
Med risk för att sparka in öppna dörrar, men en del av de missförstånd som uppstår tror jag grundar sig i att värdet på USD inte kan minska med 15% (punkt). Man tenderar att glömma bort det helt nödvändiga efterledet: “i förhållande till”. Alla definitioner av värdeförändringar sker ju i par. Kanske är vi så vana vid att tänka “i förhållande till kronor” att man glömt bort att den typen av svans behövs för att få till ett rimligt påståendet. Om man då byter ut efterledet till guld, bananer eller annat så kan det förstås skapa komplikationer om man inte tänker till.
Det är ju fullt möjligt att värdet på USD har sjunkit 15% i förhållande till EUR men stigit 5% i förhållande till SEK vilket i sin tur ger en given förändring mellan SEK/EUR.
2 gillningar