Nedan följer en transkribering gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann, kan innehålla fel eller konstigheter. Men den ger ändå en tillräckligt bra översikt för dig som inte vill titta eller lyssna på avsnittet.
Visa transkriberingen
Introduktion
Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens bonusavsnitt om 3:12-reglerna. För dig som är företagare och har ett aktiebolag handlar detta om förändringen 2025 som kommer att klubbas av politikerna. Den kommer förändra hur man räknar ut de belopp man kan ta ut till lägre skatt - 20% kapitalbeskattning på utdelning.
Detta avsnitt är en inspelning från en digital fika tillsammans vi hade 10 november live med Anders Fridlund som är skattejurist på Forvis Mazars. Han hade en genomgång med 200 personer som en måndagkväll tyckte att detta var det roligaste vi kunde göra. Vi lyssnade och ställde massor av frågor kring hur detta kommer förändra situationen för en själv som har bolag.
Vilka blir vinnarna? Vilka blir förlorarna? Vilka saker ska man göra innan årsskiftet 2025? Vilka saker kan man göra efter årsskiftet 2025? Han delade många nördiga detaljer som jag hade missat med förslaget - till exempel hur ett bolag kan vara dotterbolag till två mödrar, vilket tidigare inte gått för att tillgodogöra sig det lönebaserade utrymmet. Och vad man behöver göra nu för att inte gå miste om utdelningsutrymme inför nästa år.
Detta är inte reklam - varken jag eller Anders har fått betalt. Detta var ett intressant ämne som efterfrågades av er i communityn som undrade om vi kunde bjuda in någon som kan 3:12-reglerna. Fortsätt komma med förslag på vilka gäster vi borde bjuda in till live-träffar!
Ljudkvaliteten är lite sämre eftersom det är en live-inspelning, men det är absolut fullt fungerbart. Varsågod!
Varför har vi 3:12-regler?
Jan: Jag tänkte höra med dig Anders om du känner till varför vi har de här reglerna. Varför har vi 3:12-regler?
Jan: För att vi företagare ska ha något att svära över och tycka att det är bökigt att försöka vara smartare än staten?
Anders: I Sverige har vi något som kallas dualistiskt skattesystem. Det innebär att kapitalinkomster beskattas med en platt skatt normalt på 30%, medan tjänstinkomster beskattas progressivt - ju mer man tjänar desto mer skatt betalar man på lön och pension.
Man var rädd när reglerna infördes att företagare skulle ta ut hela vinsten som utdelning istället för att ta ut lön. Därför har man begränsat hur mycket man kan få ut från ett fåmansföretag till lågbeskattning. Tar man ut mer än det lågbeskattade gränsbeloppet som beräknas varje år blir det tjänstebeskattning upp till vissa nivåer. Det är grunden till att vi har reglerna.
Dagens regelverk
Anders: Enligt dagens regelverk har vi två olika metoder för att beräkna det lågbeskattade gränsbeloppet. Antingen väljer vi förenklingsregeln där gränsbeloppet beräknas schablonmässigt. Äger man 100% i ett bolag får man tillgodoräkna sig 2,75 inkomstbasbelopp - vid årets ingång 2026 skulle det vara ungefär 221 000 kronor. Den här beräkningsmetoden får man använda för ett bolagsinnehav.
Har man flera bolag får man använda huvudregeln för resterande innehav. Med huvudregeln kan man ta löner i beaktande när man beräknar det lågbeskattade gränsbeloppet. Man får också en uppräkning på omkostnadsbeloppet.
Många fåmansföretagare idag som har optimerat har ett bolag där man använder löneunderlaget - beräknat lönebaserat utrymme. Sen har man ett annat bolag där man tillämpar förenklingsregeln för att få det optimalt. Det kommer man inte kunna göra på samma sätt med de nya reglerna som har föreslagits.
Det jag kommer gå igenom nu är ett förslag som ligger i budgetpropositionen. Det är inte beslutat än, men mycket talar för att de här nya reglerna kommer tillämpas från första januari 2026.
Jan: När ska de klubbas?
Anders: Antingen slutet av november eller början på december. Det är väldigt troligt att de kommer genomföras.
Den nya beräkningsregeln
Anders: Det lågbeskattade gränsbeloppet kan användas för utdelning - att ta emot lågbeskattad utdelning. Det kan också användas om man säljer aktierna och gör en vinst.
Enligt dagens system har vi två olika beräkningsmetoder, men i de nya reglerna slås de ihop och blir en och samma regel. Man ska beräkna ett grundbelopp varje år som är ungefär som schablonbeloppet man kan beräkna enligt förenklingsregeln idag, med skillnaden att det är fyra inkomstbasbelopp istället för 2,75. Detta är mer fördelaktigt.
Äger man 100% i ett bolag får man med de nya reglerna 322 400 kronor i lågbeskattat utrymme.
Äger man flera bolagsinnehav ska man proportionera grundbeloppet mellan innehaven. Äger jag 100% i två bolag får jag hälften till det ena bolaget och hälften till det andra. Jag kan inte välja vilket bolag jag ska hänföra grundbeloppet till - det fördelas efter innehav, procentuellt.
Jan: Om jag äger två bolag måste jag ta hälften från respektive?
Anders: Ja, det blir så. Du kan inte säga att du har ett bolag som är helt vilande utan kapital och ett bolag med mycket kapital där du skulle vilja välja att grundbeloppet endast fördelas på aktierna där det är mycket kapital. Det är inte frivilligt att fördela utan man ska fördela efter ägarandet.
Jan: Är detta varför årets julklapp för företagare kommer att bli ett holdingbolag?
Anders: Det skulle man kunna tänka sig. Har man ett bolag som bara är vilande utan kapital eller verksamhet blir det negativt. Då skulle man vilja hänföra allt till bolaget där man har verksamhet eller kapital. Vi kommer se många som antingen likviderar bolag eller säljer in sitt onödiga bolag till det bolaget där man har kapital eller verksamhet. Eller som du säger - lägger ett holdingbolag ovanpå de två bolagen man har.
Lönebaserat utrymme och förändringar
Anders: Utöver grundbeloppet får man också beräkna ett lönebaserat utrymme under vissa förutsättningar. Man tar bort 4%-spärren. Enligt dagens regler måste man äga minst 4% av andelarna i ett bolag för att få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme - den tar man bort.
När man ska beräkna det lönebaserade utrymmet enligt dagens regler, så länge man äger 4% och tagit ut en viss minsta lön - klarat löneuttagskravet - får man 50% av lönesumman multiplicerat med sin egen ägarandel. Alla aktiva delägare får lika mycket lågbeskattat utrymme per aktie, oavsett om man äger 4% eller 60%. Det gör det enkelt att besluta om utdelning eftersom alla kan ta emot lika mycket lågbeskattad utdelning per person.
Men så kommer det inte vara med de nya reglerna. När man ska beräkna lönebaserat utrymme utgår man från totala löner i bolaget eller i dotterbolag. När man har gjort det multiplicerar man med sin ägarandel - äger jag 10% multiplicerar man med 10%. Nästa steg är att ta bort åtta inkomstbasbelopp som är ungefär 645 000 kronor. När man har gjort det kvoterar man till 50%.
Oavsett hur stor ägarandel man har i bolaget ska man alltid ta bort ett löneavdrag som är lika stort för alla delägare.
Det kommer innebära att alla som äger olika stora andelar i bolaget får olika lågbeskattade utrymme per aktie. Det kommer vara lite svårare att komma överens om hur mycket utdelning bolaget ska lämna.
För makar räknar man löneavdraget på åtta inkomstbasbelopp tillsammans - det är en fördel. Äger man bolaget tillsammans med sin make eller maka har man en fördel jämfört med om man äger utanför närstående kretsen.
Man tar bort löneuttagskravet som man har idag. Om det är stora löner i bolaget måste man för att tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme ta ut drygt 700 000 i lön. Det löneuttagskravet tar man bort, däremot får man bara tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme motsvarande 50% av sin egen lön. Beräknar jag att mitt lönebaserade utrymme är 500 000 måste jag ta ut 1 000 000 kronor i lön för att få tillgodoräkna mig det lönebaserade utrymmet.
Dubbelkoncerntillhörighet
Anders: De återinför något som kallas dubbelkoncerntillhörighet. Om ett verksamhetsbolag ägs av två delägare som äger via bolag - X och Y som är privatpersoner äger via varsitt ägarbolag hälften var av aktierna i ett verksamhetsbolag där det finns löner - kan man enligt dagens regler inte tillgodoräkna sig något lönebaserat utrymme kopplat till sina aktier i ägarbolagen. Enligt dagens regler måste ägarbolaget äga mer än 50% av andelarna i verksamhetsbolaget.
Men enligt de nya reglerna går man på aktiebolagens definition av dotterbolag och moderbolag. Ett dotterbolag kan vara dotterbolag till två olika moderbolag - kan ha två mödrar. Det kan man åstadkomma genom att det ena ägarbolaget har mer än 50% av rösterna i verksamhetsbolaget och att det andra bolaget har rätt att utse majoriteten av ledamöterna i verksamhetsbolaget. Det kräver att man justerar lite för att komma in i de här reglerna, men detta är något positivt att man kan beräkna lönebaserat utrymme om det ser ut på det sättet.
Ytterligare förändringar
Anders: En annan förändring är att man bara får beräkna en ränta på omkostnadsbeloppet om omkostnadsbeloppet överstiger 100 000 kronor. Man får inte heller räkna upp sparat utdelningsutrymme till nästkommande år.
Säg att jag har en miljon i lågbeskattat utrymme och så nyttjar jag det inte ett år utan för det vidare till nästa år. Enligt nuvarande regelverk har man fått räkna upp med cirka 5%. Den uppräkningsfaktorn tar man bort, men man har kvar sitt sparade utdelningsutrymme till kommande år.
Jan: Du fick en fråga om omkostnadsbelopp - vad är det?
Anders: Det är vad man har betalt för aktierna ökat med eventuella ovillkorade aktieägartillskott. Har man fått aktierna i gåva tar man över givarens omkostnadsbelopp.
Räkneexempel - Ensamföretagare
Anders: Vi har en person som äger 100% i ett fåmansbolag utan löner i bolaget. Enligt dagens regler skulle personen få 221 000 i lågbeskattat gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Om de nya reglerna går igenom får personen 322 000 i lågbeskattat gränsbelopp istället. Detta är en av vinnarna med det nya förslaget.
Ett annat exempel: En fysisk person äger två bolag - det ena till 100% och det andra till 20%. Enligt dagens regler skulle man få använda förenklingsregeln för det ena innehavet (221 000) och huvudregeln för det andra. Med de nya reglerna är det istället grundbeloppet som ska fördelas mellan AB1 och AB2. För att beräkna hur mycket av grundbeloppet (322 000) som ska fördelas tar man 100/120-delar och hänför till AB1, och 20/120-delar till AB2. Det blir drygt 268 000 till AB1 och knappt 54 000 till AB2.
Anders: Om man äger 100% i AB1 och 100% i AB2 får man dela så man får hälften av grundbeloppet hänförligt till AB1 och hälften till AB2. I en sådan situation kan det vara aktuellt att skänka det ena bolaget till någon i närstående kretsen. Så att jag själv får beräkna 322 000 och min närstående får beräkna 322 000. Man ökar det lågbeskattade utrymmet inom familjen.
Jan: Detta behöver vara gjort - man måste äga aktierna vid årets ingång?
Anders: Precis, att skänka den 24 december kan vara ett lämpligt datum.
Exempel med lönebaserat utrymme
Anders: Nu kommer vi till ett exempel med en ensamföretagare som har en lön på 650 000. Enligt nuvarande regler får man beräkna lönebaserat utrymme som är hälften av lönesumman - alltså 325 000. Delägaren får också beräkna en ränta på omkostnadsbeloppet. Med ett omkostnadsbelopp på 25 000 tillgodoräknas aktieägaren 2740 kronor i ränta som läggs till det lågbeskattade gränsbeloppet. Dessutom har personen ett sparat utdelningsutrymme från förra året på 100 000. Enligt dagens regler får man en uppräkning på runt 5%. Lägger man ihop allt får delägaren knappt 433 000.
Med de nya reglerna tar vi totala lönesumman 650 000. Vi multiplicerar med ägarinnehavet som är 100%, så det blir fortfarande 650 000. Efter det ska vi dra bort ett löneavdrag på knappt 645 000. När vi har gjort det multiplicerar vi med 50% för att få fram det lönebaserade utrymmet som blir 2600 kronor.
Om man bara jämför det lönebaserade utrymmet enligt de nya och gamla reglerna ser ni att det är ganska stor skillnad. Men delägaren får dessutom ett grundbelopp på 322 400. Man får ingen uppräkning på omkostnadsbeloppet och ingen uppräkning på sparat utdelningsutrymme. När man lägger ihop allt blir det lite sämre enligt de föreslagna reglerna än enligt de nuvarande.
Frågor från deltagarna
Jan: Jens undrar om även ett bolag som du inte är aktiv i räknas - till exempel om man gått in som ängel i ett bolag med någon minoritetspost. Om jag har mitt holdingbolag som jag äger till 100% men sen även äger 4% av Kalles tech startup - kommer jag bara kunna ta ut 96% utdelning här eftersom 4% går bort till Kalles tech startup?
Anders: Det beror på som vanligt. Är du verksam i det andra techbolaget är svaret ja. Då är de aktierna också kvalificerade och man är inne i 3:12-reglerna. Men är det bara en passiv investering räknas de inte med. Då är det en K12-blankett som ska lämnas istället för K10.
Jan: Var går gränsen för kvalificerade och inte?
Anders: Det är när man är verksam i betydande omfattning. Går man in och äger 4% i ett bolag och man är verksam där och har betydelse för vinstgenereringen är det kvalificerade aktier i grunden. Det finns ingen klar definition. När det är techbolag eller nya bolag är det ofta passiva investerare som går in. Om de äger mer än 30% av andelarna i bolaget kan det ändå vara okvalificerade andelar. Man kan inte svara utan att veta mer.
Dubbelkoncerntillhörighet - fördjupning
Jan: Carl undrar om du kan repetera det du sa om dubbelkoncerntillhörighet. Han har samma exempel - om jag äger ett bolag till 100% och ett annat till 50% och är verksam i båda bolagen, gäller proportionalitetsprincipen?
Anders: Det blir 100/150-delar till det ena och 50/150-delar till det andra. Man lägger ihop ägarinnehavet i båda bolagen.
Angående dubbelkoncerntillhörighet: Vi har två personer som äger varsitt ägarbolag. Ägarbolagen äger 50-50 i ett verksamhetsbolag där det finns löner. Enligt dagens regler kan vi inte beräkna något lönebaserat utrymme eftersom verksamhetsbolaget inte är dotterbolag till något av ägarbolagen enligt den särskilda skattemässiga definitionen.
Men detta förändras från första januari 2026. Då kan man tillämpa dubbelkoncerntillhörighet. Man får se till att verksamhetsbolaget verkligen är ett dotterbolag till båda ägarbolagen. Det kan man göra genom att det ena ägarbolaget har röstmajoritet i verksamhetsbolaget och att det andra ägarbolaget har rätten att utse majoriteten av styrelseledamöterna i verksamhetsbolaget.
Borttagande av 4%-spärren
Anders: Vi har en person som äger 2% i ett bolag med total lönesumma 30 miljoner. Delägaren har en lön på 800 000. Enligt nuvarande regler får man inget lönebaserat utrymme eftersom man äger mindre än 4%. Man skulle få en uppräkning på omkostnadsbeloppet på 2790 kronor. Personen skulle istället använda förenklingsregeln och få 2% av ett schablonbelopp - 4433 kronor. Med 10 000 i sparat utdelningsutrymme slutar det på nästan 15 000 i lågbeskattat utrymme.
Enligt de föreslagna reglerna får man beräkna lönebaserat utrymme även om man äger mindre än 4%. Man tar 30 miljoner som är totala lönesumman och multiplicerar med ägarandelen 2% - det blir 600 000. När man sen ska ta bort löneavdraget på 645 000 finns det inget kvar. Det blir inget lönebaserat utrymme trots att lönerna är ganska stora.
Äger man 2% måste man upp i 37 miljoner i löner för att det ska ge något genomslag för lönebaserat utrymme.
Att man tar bort 4%-spärren innebär inte i det här exemplet att det blir något lönebaserat utrymme. Man måste upp i riktigt stora löner. Att ta bort 4%-spärren är egentligen en fördel bara för delägare i riktigt stora konsultbyråer, revisionsbyråer och advokatbyråer. De är de absolut största vinnarna av de förslagna reglerna.
Exempel med flera delägare
Anders: Vi har ett bolag med ägarfördelning 60-30-10 och en total lönesumma på 5 miljoner. Delägare 1 som äger 60% får enligt dagens regler 1,5 miljoner i lönebaserat utrymme. Enligt de föreslagna reglerna blir det 1 177 600. Delägaren får också 193 440 - alltså 60% av ett grundbelopp. Det blir sämre för denna delägare med de föreslagna reglerna.
Detta är scenariot där det blir kast - när man är flera delägare som äger samma bolag. Äger man 100% i ett bolag med löner blir det ingen skillnad mot hur reglerna är idag. Man får lika mycket, bortsett från att man tar bort uppräkningen på lågbeskattat utrymme från tidigare år och på omkostnadsbeloppet.
Men äger man mindre än 100% blir det försämringar. Delägare 3 som äger 10% får inget lönebaserat utrymme. Enligt dagens regler skulle personen få 250 000 i lågbeskattat utrymme. Enligt de föreslagna reglerna blir det inget lönebaserat utrymme.
Jan: Alla är förlorare, och delägare 3 är kanske den största förloraren?
Anders: Ja, men man kan göra något åt detta. Delägare 3 ska kunna äga via bolag. Man får inte något lönebaserat utrymme men får ett grundbelopp på 322 000, vilket är bättre än att ligga kvar och få 32 000 i grundbelopp bara. Även delägare 1 skulle kunna äga via ett bolag och få beräknat lönebaserat utrymme, men får ett helt grundbelopp istället för 193 000. Det kommer bli fler holdingbolag eller ägarbolag.
Införsäljning och timing
Jan: Om jag har mitt eget bolag och äger 100% av det, kan jag luta mig tillbaka - det kommer bli typ samma?
Anders: Ja, grovt sett. Om man har någon partner och äger något bolag tillsammans med någon annan på kroppen - inte via mitt eget bolag - då ska man prata med sin redovisningskonsult eller liknande för att där kommer det ske förändringar.
Jan: Vad är skillnaden med att skaffa ägarbolag före eller efter årsskiftet?
Anders: Om man får ett lönebaserat utrymme på 200 000 och äger 30% i bolaget vill man kanske inte bränna bort det lönebaserade utrymmet. Säljer man in till ett nytt bolag nu innan årsskiftet bränner man hela det lönebaserade utrymmet. Då kan det vara bättre att man skaffar ett nytt bolag som man äger som privatperson och sen har kvar det gamla innehavet där man kan räkna lönebaserat utrymme. Då får man totalt sett ett helt grundbelopp plus att man får tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme.
Många vill ha holdingbolag, men lägger man in ett holdingbolag eller ägarbolag under året tappar man lönebaserat utrymme fram till den tidpunkten när det är på plats. De flesta som säljer in till ägarbolag och har lönebaserat utrymme gör det normalt sett i januari före löneutbetalningen.
Man kan också bilda ett nytt holdingbolag genom ett andelsbyte - det innebär att man tillskjuter sina aktier i sitt befintliga bolag i samband med att man bildar ägarbolaget. Enligt de nya reglerna som är föreslagna kan man göra ett sådant andelsbyte när som helst under året utan att det lönebaserade utrymmet går förlorat. Det är en fördel som kommer här och börjar tillämpas först 2026.
Det fina när man gör ett andelsbyte är att har man ett stort lågbeskattat utrymme går det över till aktierna i ägar- eller holdingbolaget om alla förutsättningar är uppfyllda.
Femårskarensen blir fyra år
Anders: Vi har en förbättring jämfört med idag - karenstiden för träda. Om man lägger ett bolag vilande och är helt passiv under en period kan man efter den perioden få ut kapitalet från bolaget till 25% skatt. Man trillar ur 3:12-systemet. Den här karenstiden är just nu fem år men föreslås förkortas till fyra år.
Ett typexempel: Man har ett holdingbolag som har sålt ett verksamhetsbolag. Man får in 50 miljoner i holdingbolaget. Tar man ut allting på en gång från holdingbolaget och inte har så jättemycket sparat på K10 kanske det beskattas med ungefär 33-35%. Sparar man tillgångarna i bolaget fem år som det ser ut just nu kan man det sjätte året få ut till 25% skatt. Många väljer att göra på det sättet - att invänta karenstiden. Det är en ganska stor förbättring att man sänker från fem till fyra år.
Detta gäller retroaktivt till viss gräns. Har man påbörjat karensen 2022 - alltså sista året man var verksam var 2021 - är det fem år fortfarande efter förändringen. Men har man påbörjat karensen 2023 - det vill säga att man har blivit passiv under 2023 - blir karenstiden fyra år istället.
Jan: Det har ju funnits något med jättemycket pengar - typ 25-27 miljoner. En viss del upp till 6 miljoner räknas som inkomst av tjänst, men sen blir det ändå lågbeskattat på annat. För vissa var alternativet fem år träda och få ut det till 25% eller ta ut det direkt och få ut typ 30% skatt.
Anders: Så brukar man säga - om man tar en stor utdelning är det som ryms inom K10 20% skatt. Sen kommer 7,5 miljoner som beskattas som inkomst av tjänst upp till 53-54% beroende på var man bor. Det som är över där beskattas med 30%. Ju större utdelningen är, ju lägre blir marginalskatten. Den kryper ner mot 30% om det är 100 miljoner utdelning. Det förändras inte - det är fortfarande kvar. Det fanns ett förslag på att ändra men man har inte gått vidare med det.
Det man inte ska göra är att ta ut halvstora utdelningar flera år i rad. Antingen bestämmer man sig för att ta ut allt på en gång, eller så lägger man bolag i karens.
Definition av att inte vara aktiv
Jan: Jens undrar vad definitionen av att inte vara aktiv är?
Anders: Det är alltid svårt, men man ska inte skicka några fakturor från bolaget. Man får inte vara konsult - då är man aktiv. Man bör inte ta ut någon lön eller ha någon förmån från bolaget - det tyder på att man är verksam. Man kan investera kapitalet själv under förutsättning att man inte blir en daytrader eller har jättemånga transaktioner. Det finns rättsfall på runt 40 transaktioner per år där man ändå anses passiv. Bankerna brukar rekommendera diskretionär förvaltning där de fattar alla beslut om investeringar - det är såklart säkrast.
Jan: Företagare är kreativa. Folk har haft sitt bolag i träda och sen startat en enskild firma och gjort typ liknande.
Anders: Det smittar normalt sett inte om man startar en enskild firma. Men den enskilda firman får såklart inte fakturera bolaget.
Något som är väldigt komplicerat är ett begrepp som kallas samma och likartad verksamhet. Om jag har ett holdingbolag som har sålt ett verksamhetsbolag och det har kommit in massa kapital skattefritt i holdingbolaget, och så inleder man karenstiden. Sen har man ett bolag vid sidan om där man påbörjar liknande verksamhet. Då blir det en smitta mellan det vilande bolaget och det bolaget där man är verksam, om det är samma och likartad verksamhet som den man har haft tidigare. Då inleds inte karenstiden. Det spelar ingen roll om det är jag eller någon i min närstående som startar upp den nya verksamheten - då blir det en smittosituation. Det får man verkligen tänka på om man ska lägga i träda.
Det har också varit problematik att man sedan har behövt jobba kvar i det gamla bolaget. Man har drivit ett bolag, sålt det, fått in pengar till ett holdingbolag men en del av köpeskillingen var aktier i det nya bolaget som köpte verksamhetsbolaget. Sen har man varit kvar i det bolaget i tre år för det ingick i köpeavtalet. Då kan det också smittas.
Vinnare och förlorare
Anders: Förlorare är ägare av kvalificerade andelar när man har flera fåmansföretag och inte kan styra vart man vill ha grundbeloppet. Man är tvingad att fördela det även till ett bolag där det inte finns utdelningsmöjligheter. Då får man se över det här inför årsskiftet.
Andelsägare som måste göra löneavdrag utan att de får fullt grundbelopp blir också förlorare. Grundbeloppet på 322 000 fördelas efter ägarandel. Det här löneavdraget som man måste göra om man ska beräkna lönebaserat utrymme fördelas inte efter ägarandel - det tycker jag är lite konstigt i systemet.
Småägare i fåmansföretag har vi också pratat om att de blir förlorare. Det lönebaserade utrymmet blir sämre om man äger 10% jämfört med vad man hade tidigare.
Vinnare är de som bara använder förenklingsregeln idag - man har ett bolag utan löner. De kan få ut ett större belopp per år. Andelsägare i riktigt stora fåmansföretag som idag äger mindre än 4% av andelarna och drabbas av kapitalandelskravet blir också vinnare. De som ska lägga i karens eller har påbörjat karens blir också vinnare om man har påbörjat karensen 2023 eller senare.
Tidslinjen och vad som påverkas
Anders: Det är alltid tre år som man behöver ha koll på: löneåret, året efter blir utdelningsåret - då får man räkna gränsbelopp baserat på lönerna året före, och året efter utdelningsåret lämnar man deklarationen.
Om reglerna träder i kraft första januari 2026 gäller det för utdelning 2026. Då är det lönerna nu 2025 som är påverkade. Om reglerna träder i kraft behöver man egentligen inte ta ut så stora löner jämfört med vad man har behövt tidigare eftersom vi inte har något löneuttagskrav kvar. Men det vi gör nu kommer påverka utdelningsmöjligheten 2026, och då är vi inne i nya regelverket.
Avslutande frågor
Jan: David undrar vad Anders tror man vill rätta till med de nya reglerna som man tyckte fungerade dåligt i de gamla?
Anders: Ofta anpassar man utdelningen så att man inte tar ut mer än det man kan få till lågbeskattning. Men skulle man ta ut lika mycket utdelning som man gjort tidigare blir det för många som driver verksamheter med anställda i sina bolag högre skatt - det blir sämre. Inte om man äger 100% i ett bolag, men äger man 50% eller något sånt i ett bolag med löner blir de nya reglerna sämre. Det klassiska bolaget där tre kompisar går ihop och har 10-15 anställda - där blir det sämre.
Jan: Jonas undrar om det finns något nytt hack istället för holdingbolag för att optimera utdelning i ett enmansbolag?
Anders: Hacket är att om du har haft ett bolag på schablon och ett på löneutrymme - ge bort det ena bolaget i julklapp så du kommer tillgodo. Ett annat hack är att starta ett bolag i år och vänta eventuellt med att ta in om du har löneunderlag. Är ni flera blir hacket att ha varsitt holding istället för att äga ett gemensamt bolag på kroppen.
Jan: Henrik undrar vilka regeringens motiv var för att göra de här ändringarna?
Anders: Det ursprungliga motivet, och det har vi fortsatt, var att reglerna skulle bli enklare.
Jan: Blir de enklare?
Anders: Nej, det skulle jag inte säga.
Jan: Jag håller inte heller med om det.
Anders: Det tillsattes en utredning när Socialdemokraterna ledde Sverige. Då var det att göra reglerna enklare och man fick justera skattesatsen om det skulle behövas för att göra reglerna enklare. Sen fick vi ett regeringsbyte och då blev det nya tilläggsdirektiv. De sa att ni får inte höja skatten - ni ska göra reglerna enklare men inte höja skatten. Då var det kanske inte lika lätt längre att ändra på reglerna.
En stor grej var egentligen att man skulle lämna betydligt mer kontrolluppgifter än vad man har idag. Man skulle lämna löneuppgifter till Skatteverket och så skulle de i princip räkna fram ens gränsbelopp, som jag förstod det. Men det blev aldrig så. Jag kan inte säga att det blev enklare direkt.
Jan: Tord undrar om 322 000 kommer räknas upp 2027 och i så fall hur mycket?
Anders: Det är på inkomstbasbeloppet som det beräknas. Det är fyra inkomstbasbelopp, så det förändras varje år.
Jan: Berörs det sparade utrymmet sedan tidigare år?
Anders: Nej det gör det inte, men det kommer inte räknas upp som det gjort tidigare år. Man får ha kvar det. Vid något tillfälle var det uppe förslaget att det skulle skippas eller något sådant, men det blev inte så.
Jan: Per undrar - innebär det att jag som har två verksamhetsbolag, ett via holdingbolag, inte kommer kunna ta ut utdelning enligt förenklingsregeln i det ena och via löneutrymme i det andra 2026?
Anders: Ja, det stämmer. Istället blir det att grundbeloppet proportioneras. Det blir en försämring för dig.
Jan: Per, boka möte med din redovisningskonsult och din revisor och Anders! Det brukar kallas konsultfest.
Fråga om makar och gemensamma barn
Jan: Vi testar en lång fråga här. Jag och min sambo äger 25% var i ett bolag. Vi har gemensamma barn men vi är inte gifta. Har läst att för makar behöver endast ett löneavdrag göras och det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt. Detta tolkar jag som att vi behöver bara dra av 8 IBB för våra gemensamma 50% i bolaget när vi beräknar lönebaserade utrymmet om vi är makar. Om vi exempelvis har löner på 3,7 miljoner är vår andel hälften - 1,85 miljoner - och efter 8 IBB blir det 1 miljon. Första frågan är om man måste vara gift för att räkna som maka eller räcker det med gemensamma barn?
Anders: Det räcker med gemensamma barn. Jag befann mig att läsa det i utredningen precis innan här.
Jan: Monica skriver att de måste gifta sig och sen skriver hon att det är intressant. Monica, vill du utmana eller var det ny info?
Anders: Jag läste det, men jag kunde ha läst något tidigare.
Jan: Monica säger “nej nej, han har säkert rätt”.
Strategier för delägare i verksamhetsbolag
Jan: Johan undrar - vad är det smartaste att göra om man i dagsläget har två delägare i verksamhetsbolag som äger 50% vardera? Ingen av delägarna har något holdingbolag.
Anders: Ni kommer att få en julklapp! De kommer behöva starta ett holding, och sen är flytten beroende på löneutrymmet.
Jan: Har jag lärt mig rätt?
Anders: Ja precis. De kan ha varsitt ägarbolag och se till så att det blir dubbel koncerntillhörighet. Det ena bolaget har röstmajoriteten och - har ni ett aktieägaravtal säger man att det är aktieägaravtalet - det andra bolaget har då rätten att utse majoriteten av ledamöterna i verksamhetsbolaget. Men man får se om man gör det före eller efter årsskiftet.
Jan: Per undrar också hur man brukar göra om man vill flytta in ett verksamhetsbolag under ett befintligt holdingbolag?
Anders: Det beror på. Har man ett stort lågbeskattat utrymme på sin K10 är det vanligt att man gör en apportbildning - alltså ett andelsbyte som gör att man får med sig K10 upp till holdingbolaget utan skatteavbränning. Det kan finnas nackdelar med det också. Har man inget lågbeskattat utrymme eller ett litet är det vanligt att man startar ett bolag från grunden eller köper ett lagerbolag och säljer in det bolaget istället.
Jan: Han skriver cirka hundratusen sparat till K10.
Anders: Då kan det vara lämpligt med apportbildning.
Sparat utrymme och övergångsregler
Jan: Martin undrar om man fortfarande kan spara oanvänt utrymme med de nya reglerna?
Anders: Det tolkar jag som ja, men det kommer inte räknas upp med de här 6% eller 5% på årsbasis.
Jan: Jag känner mig ändå som att jag har koll på det här. Det är bra betyg på dragningen Anders, för jag har tyckt att det har varit klurigt.
Jan: Jag tänker att vi har egentligen dragit över 12 minuter. Men jag vill säga ett stort tack Anders. Man kan som sagt, vill man komma i kontakt med dig, googla Anders Fridlund Mazars. Per skriver “tack för mycket bra men tråkig information, jag behöver ta en diskussion med min redovisningskonsult”. David skriver som jag också tror för alla andra “tack supertydligt, bra info, ny info”.
Anders, ett fantastiskt stort tack för att du tog dig tid! Och naturligtvis stort tack till alla er andra som har lyssnat ikväll och kommit med frågor.
Jan: Jag tänker - stort tack och ha en trevlig kväll allihopa!
Anders: Tack så mycket Anders, så hörs vi och ses vi. Tack så mycket!
