Jag läste ”vikingar på bryggan” och tänkte att det säkert var något skånskt uttryck ![]()
![]()
Hur funkar det med belåning hos nätbankerna nuförtiden? När jag lekte lite med det på Nordnet för 25 år sedan kunde man vid en större nergång smälla belåningsgränsen och tvingas till försäljning eller att sätta in mer cache..
Så är det fortfarande, men det ska till ganska mycket för det. Man kan ofta låna upp till typ 70-80% av belåningsvärdet, och 10% kredit stiger bara till 20% vid ett portföljfall på 50%. Även vid 20% är räntan förmånlig på ca 2% så fullt hanterligt. Med mer aggressiv belåning är det absolut en risk för margin call.
Bra avsnitt. Uppskattade det klassiska rådet känn dig själv, samt att leva och skapa erfarenheter ![]()
Gällande frågan om man blir lycklig av FIRE; Kan det vara så att många blir lyckligare av resan mot och tanken på FIRE, av något att sträva mot och drömma om?
Att se fram emot en fysisk resa ger en dopaminkick, att se fram emot FIRE kan fungera likadant. Därför viktigt som det pratats om många gånger, att “retire to” något. Att fortsätta sträva och drömma, i det stora eller lilla om man vill, utan en arbetsgivare. Och inte bara ha FIRE som en siffra i ett kalkylblad.
Borde och borde, men man kan ju.
Uträkningen är ju hyfsat rimlig om du sätter det på fasträntekonto och har 25 år du vill täcka. Så fort du investerar det får du däremot bredare utfall, då du antingen har en lite risk att få slut på slantarna eller en stor risk att du får mycket mer.
Att placera så konservativt att du får stabil, men låg avkastning som räcker precis är svårare än man tror.
Jag tror det är en viktig komponent i det som uppfattas som “FIRE-rörelsen”. För många i den kommer nog aldrig dit, men deras liv berikas säkert av målet, kalkylarket, plöjandet av bloggar och videor osv, och då är ju det okej det också. ![]()
Många säger att de vill jobba, är det för att pengarna för total FIRE inte finns?
Håller med. Undra hur många som skulle arbeta om man fick 30 000 kr netto från staten varje månad.
Vi må vara få men nog finns vi!
Jag börjar min fire på måndag. Skulle kalla den fatfire, är 49 år och har ca 85 miljoner.
Blir spännande att se hur jag kommer må. Sa upp mig i hast i våras, dock efter lång betänketid.
Kändes som att jag är skyldig mig själv att testa frihet då jag kan. Annars vore jag korkad.
Grattis! ![]()
Starta gärna en tråd om hur det känns och fungerar sedan. Jag tror många skulle uppskatta en tråd om fetare FIRE i praktiken. Jag misstänker att det mest kommer att handla om hur man tacklar att inte “behövas” på jobbet längre, mer än fynden i matbutiken. ![]()
Jag läser att du är/ var 100% investerad i Bitcoin? Vore intressant att höra om du ändrat din investeringsplan nu när du beslutat att gå i fire.
Nej. Har varit all in sen 2013.
Gällande Fat-FIRE: Är lite osäker på var vi tycker gränsen går i Sverige. Jag lever på ungefär 50 000 i månaden ”efter skatt”. Reser mycket, äter ute ofta och spenderar relativt frikostigt.
Kom hit, precis som ni säger, genom en ”exit”, men ser mig absolut som just FIRE. Jag behöver hålla koll på mina kostnader på årsbasis, det är samma för mig som för alla som gör en FIRE. Jag har inte obegränsat med pengar i förhållande till min livsstil.
Det jag tror kan skilja när man gjort en exit mot att ha sparat sig till FIRE: Eftersom man inte är van att vara sparsam kan bara tanken på att behöva begränsa sig, istället för att sträva efter mer och växa livsstilen, vara avskräckande. Man kanske också (men långt ifrån alltid) rör sig i kretsar där det spenderas mycket vilket kan göra att det känns ännu mer onaturligt.
Jag bor sedan flera år inte längre kvar i Stockholm, där jag drev företag. Är nöjd med att vara borta från en miljö med väldigt mycket jämförelse och där det är lätt att dras med i dyr konsumtion och ständig utökning av livsstilen så långt det är möjligt. Nu doppar vi istället tårna i den miljön när vi känner för det och njuter av den lyxen då.
99,99% av alla människor måste nog hålla koll på sina utgifter, så just det är ju inget unikt för FIRE. Personligen skulle jag klassa 50k efter skatt som åtminstone rejält knubbig FIRE efter svenska förhållanden (förutsatt att vi pratar på individnivå). Men det där om att sträva mot FIRE verkar inte finnas så ofta för de som gjort exit, så kanske är det en komponent också. Jag bara tänker högt här och lägger ingen värdering i det alls.
Det låter som väldigt rimliga antaganden. Det där med social grupp och “burn rate” tenderar ju att hänga ihop.
Rätt sätt att hantera det på! Stockholm har mycket fint att erbjuda, men merparten av detta kan upplevas utan att man bor där permanent. ![]()
Rimlig poäng, jag ska förtydliga mig! Jag tror som höginkomsttagare med bra marginaler, eller företagare, där allt ständigt går uppåt i form av ökad inkomst och tillväxt, så är det lätt att ha ett annat mindset jämfört med den som lever strikt efter en budget. ”Jag kommer tjäna mer nästa år” gör att man, utöver ett grundläggande sparande, spenderar mycket av de pengar man har och på många sätt räknar med att saker blir ännu lite bättre året efter. När man går FIRE måste man sluta med det, man måste förhålla sig till att levnadsstandarden inflationsjusterat är ungefär den samma livet ut. Sättet jag ändå följer upp min ekonomi idag är helt annorlunda mot när jag jobbade ![]()
Sedan vet vi ju att även FIRE-kapital kan växa kraftigt under bra perioder och möjliggöra en förbättrad livsstil, men det är inget man kallt kan räkna med.
-Darn that hedonic treadmill! ![]()

Men jag förstår vad du menar. Att du flyttade och bytte miljö är nog ett bra sätt att börja hantera det där.
Det är min känsla med. De flesta ser inte sin exit som en ”väg ut” utan en finansiell milstolpe, ett mål att vara stolt över, som ett sätt att höja sin livsstil eller ibland prestige. Många går vidare och försöker göra ”nästa grej”, inte sällan i form av ett nytt företag. Eller så ”varvar de ned” genom att fortsätta arbeta i en mindre pressad roll i det köpande bolaget.
Men i grunden så tror jag egentligen att strävan efter FIRE är frikopplad från hur man tjänar pengarna och handlar mer om personlighet, omständigheter och hur man ser på livet. Känner ändå ett par entreprenörer, varav någon här i forumet, som valt att i alla fall växla ned rejält efter exit. Så viljan att leva ett annat liv kan verkligen finnas där, men dynamiken runt om är ibland lite annorlunda.
Haha japp…. ![]()
Ja, jag tycker att det är ett GRYMT lifehack måste jag säga. Rekommenderar det ofta ![]()
Man kan dra det ännu länge: Jag märker även skillnad i viljan att spendera när vi bor i lägenheten [i mellanstor stad] jämfört med när vi flyttar ut till stugan utanför. Man är verkligen så lättpåverkad…
Det där är intressant tycker jag. Det är verkligen ett steg att gå från att veta att det kommer in nya pengar hela tiden till att leva på de man redan lyckats samla ihop. Tror det gäller alla som går FIRE eller går i pension oavsett nivå.
Jag tycker det påverkar det mesta. Behov av tydligare budgetramar. Gå från sparande till förbrukning. Synen på risk i investeringarna. Jag brukade gilla börsnedgångar pga möjligheten att skjutsa in nya medel på låga nivåer. Nu inte så mycket längre ![]()