När ni pratar om hur många som löneväxlar, är det all typ av löneväxling eller bara löpande månatlig löneväxling? Det är rätt vanligt att anställda endast löneväxlar bonusar nån gång per år, kommer de med i er statistisk? 
Väldigt liknande för mig. 48e percentilen allmänpension. Makes sense. Är 28 så det finns säkert ish lika många som jobbat fler än 5 år heltid som det finns de som fortfarande studerar. Det känns logiskt att ha ungefär snittmängden inkomstP för åldern.
67e percentilen ppm. Ingen aning där, pillar inte.
98e percentilen tjp.
P31 mot communityt. Dock står det 30-34 år. Kanske är lägsta, men man väntar sig ha det sämre atällt en communityt ju 
exakt
Min kalkyl ska funka för mig, din för dig osv.
Med denna uträkning kan man jämföra och, om man vill diskutera hur aggressiv var och ens strategi är i förhållande till sin egen budget. Att jämföra de faktiska beloppen är mer nån slags tävling tror jag
2 gillningar
om nån vill öppna upp den pandoras box så kan vi göra det om RT tillåter
jobbar du i vården = OK men många andra yrken, exempelvis day trader, vad är samhällsnyttan ? (shots fired jag vet).
Är ni med i Hemvärnet?
Hjälper ni andra oavlönat?
osv osv
Skallvi döma ut andra människor på moraliska/samhällskontraktgrunder så skall vi isåfall jämföra helheten.
Jag lägger exempelvis några dagar i månaden nu sedan jag slutade jobba på att hjälpa andra, i min familj och utanför med olika saker oavlönat
2 gillningar
det beror på 1din månadskostnad i framtiden (som ju beror på hur du vill leva) och 2 på vad du vill göra med tiden /hur du hanterar att besluta om varje timmesjälv, tror jag men det låter ju som att det går enkelt att sluta tidigt…om du vill.
1 gillning
Ja, och frågorna är många, behöver man ha hus/lägenhet i både Sverige och utlandet. Skall man sälja allt och istället resa? Skall man köpa sig en husbil och resa resten av livet?
Skall man göra sig fri helt enkelt från alla förväntningar, måsten och krav som samhället och omgivningen har på en?
Hur övertygar man sin partner till ett sånt liv?
1 gillning
Lite intressant att alla oavsett pro aut contra alltid blir så provocerade så fort någon antyder en koppling…
2 gillningar
Diskussionen om pension fastnar ofta i hur stor pension man får och hur mycket högre den blir om man arbetar några år till.
Det är relevant, men när man ska sluta arbeta är högst individuellt. Vänner och aktiviteter utanför jobbet, barn och barnbarn, partnerns situation, den egna hälsan och hur mycket pensionskapital man har borde rimligen väga minst lika tungt.
Medellivslängd eller friska år?
När man räknar på pension används ofta förväntad livslängd. Men ett minst lika intressant begrepp är healthy life expectancy – hur många friska och aktiva år man kan förvänta sig.
På individnivå vet man dessutom sådant som statistiken inte vet: sin egen sjukdomshistorik, fysiska status och hur föräldrar och andra nära släktingar har åldrats.
Naturligtvis går det inte att veta när de friska åren tar slut. Men frågan är ändå relevant för pensionsplaneringen.
Om jag planerar för att leva till 95 skyddar jag mig mot risken att pengarna tar slut. Men om möjligheten att resa, fjällvandra, åka skidor och göra andra kostsamma aktiviteter sannolikt minskar långt tidigare, är det då rimligt att anta samma konsumtionsbehov hela livet?
Man borde kanske därför skilja på två frågor:
Hur länge måste pengarna räcka?
och
Under vilka år har jag störst nytta av dem?
Arvsvinster och efterlevande
Pensionssystemet innehåller också en omfördelning från dem som dör tidigt till dem som lever länge – arvsvinster. Det fungerar i praktiken som en försäkring mot att leva länge.
Det är rationellt, men man bör fundera över hur mycket man vill delta i den försäkringen och hur mycket kapital man vill kunna lämna till efterlevande.
För tjänstepension handlar det bland annat om återbetalningsskydd kontra arvsvinster. Premiepensionen kan ha efterlevandeskydd när uttaget börjar, vilket sänker den egna pensionen. Inkomstpensionen har däremot inget efterlevandeskydd.
Det gör även tidpunkten för uttag intressant. Ett senare uttag ger högre pension per månad, men man avstår samtidigt från pension under åren man väntar. Har man ekonomisk möjlighet att spara ett tidigare uttag tillkommer dessutom möjlig avkastning på pengarna.
I min egen kalkyl ligger break-even för att vänta med inkomstpensionen först någonstans efter 85 års ålder. Det är inte en generell gräns utan resultatet av mina förutsättningar och antaganden.
För mig blir därför den intressanta frågan inte vilken pensionsålder som är ”rätt”, utan:
Optimerar vi pensionsplaneringen för högsta möjliga pension per månad – eller för största möjliga nytta av våra pengar under återstående livet?
3 gillningar
Jämförelsen för PPM blir lite missvisande.
Statistiken är från den 31 december 2025, och under året har exempelvis AP7 Såfa ökat omkring 25 %.
2 gillningar
Så om vi drar av uppgången för året får man i alla fall ett mer träffsäkert värde för hur man låg till vid årsskiftet. Pension är ett long game, så det är rätt bra ändå. PPM-siffran delad med 1,25 bör det bli?
1 gillning
Det enklaste sättet är att logga in på Pensionsmyndighetens webbplats och välja ”Mina fonder”. En bit ned på sidan står summan för den 31 december 2025.
2 gillningar
det senare för mig, men om man lever precis på gränsen på sin lön idag och den precis räcker till så kan jag förstå det andra perspektivet med.
Intressanta resonemang! Jag tycker grundfrågan är om vi optimerar pension för systemet eller individen. Vårt pensionssystem verkar mer byggas utifrån systemets behov av finansiering än vad som är rimligt för individen. Om systemet skulle ta hänsyn till mänskligt liv borde riktåldern rimligen anpassas för socioekonomiska faktorer. Skillnaden i förväntad livslängd mellan en lågutbildad i Vårby och en högutbildad i Danderyd är idag 18 år enligt denna artikel.
En tänkbar lösning vore exempelvis att arbetare fick en lägre riktålder än tjänstemän. Arbetarjobb är också mer slitsamma och svårare att jobba med högt upp i åldrarna. Arbetare 61 år, tjänstemän 67 år. (Detta skulle kräva förändringar i finansieringen.)
Ett första steg vore väl att vårt pensionssystem tar hänsyn till kön?
1 gillning
Det är lite lustigt med tjänstepensionen. Snabbnudelfattiga som lever på Foodora och bidrag har ingen tjänstepension, folk som tjänar helt okej men inte sparar så mycket har tjänstepension som en stor del av kapitalet, folk som jag som tjänar okej men har en hög sparkvot har en rätt obetydlig del av kapitalet i tjänstepensionen, medan brytgränsrika löneväxlar och har återigen en enorm del av kapitalet i tjänstepensionen.
I mina kalkyler är pensionskapitalet en trevlig bonus, men inget som på allvar påverkar mina pensionsplaner. I medel- och överklassens kalkyler är det den största posten.
1 gillning
Med så mycket pengar hade jag unnat dig att kunna spendera mindre tid på att forum i syfte att bota osäkerhet kring vår du står ekonomiskt.
Har du funderat på dessa frågor själv? Finner du det enkelt att prata om sådana frågor med din omgivning? FIRE i yngre ålder är inte normen och jag tror många sitter fast i ekorrhjulet utan möjlighet att blicka bortåt.
Så ja, jag är inte i något behov att bota någon ångest mer här för att kunna diskutera kanske med likasinnade.
Spot on på den. För egen del är det verkligen så. I stort sett hela kapitalet sitter i tjänstepensionen och då har jag INTE löneväxlat. Enligt prognosen på Minpension kommer jag ha högre pension än lön de första 20 åren som pensionär om jag jobbar till riktåldern
Hur kan man få högre pension än lön om man tjänar under brytgränsen? Eller är du över den? I så fall faller du ju knappast inom kategorin ”folk som tjänar helt okej”. 
Är över brytgränsen 
1 gillning