Japp, vilket också börjar närma sig samhällets tillväxtnivå.
1 gillning
En del av svaret stavas Split! Se Buffetts Berkshire hathaway A och B aktie som ett exempel. A-aktien har aldrig splittats under Buffetts ledning och är värd 500 000 + USD. B-aktien har splittats många gånger (vanligen i sex delar) och är därför möjlig att köpa med våra vanliga löner. På så sätt är börsen effektiv på att skapa möjligheter för att allt fler och fler ska kunna köpa in sig.
Det är klart att allt, precis allt kan förklaras i termer av wazywoozy, men utifrån den värld vi konstruerat kan du likna det med att för 100 år sedan gick det åt ofantligt mycket tid och resurser för att producera en ulltröja. I nutid kan vi inom samma tidsram producera 100 ulltröjor, till en lägre inflationsjusterad kostnad per ulltröja. Detta möjliggör inte bara högre vinst utan även att fler aktörer kan involveras i kedjan. Den filosofiska fråga du ska ställa dig är om detta är värt något? Samhället har alltid svarat ja på den frågan, och kommer förmodligen fortsätta göra så, så länge det funkar. Människan är otroligt uppfinningsrik och att betta emot mänskligheten har hittills varit ett dåligt bet.
Min misstanke är att du gör tankevurpan att jämföra löneökningen rakt av med prisstegringen på aktier över tid. Glöm inte att om du köper en aktie för 100 kr och denne stiger till 200 kr efter 1 år, då har du skapat en vinst på 100 kr, utöver din löneökning, som du kan investera i något annat eller behålla. Var kommer då denna vinst om 100 kr ifrån? Jo de kommer av att aktier oftast korrelerar med aktier på kort sikt, tänk utbud och efterfrågan, och behöver inte ha något med företaget i sig att göra. Däremot på lång sikt, kanske flera decennier, tenderar aktier att korrelera med företags verksamhet. Det är också av vikt att förstå att värdet i företaget skapas genom att just hålla nere lönerna (!). Finansiärer som centralbanker, banker och obligationsmarknader har också en central roll.
Din nettoförmögenhet ökar således inte endast med din löneökning. Löneökningen i sig avkastar inget, det är först när du sätter pengarna i arbete som den möjligheten skapas. Dåligt förklarat kanske, men försök särskilja lön och prisstegring på börsen, det är två olika saker. Poängen är att du över ett helt liv, allt annat lika, inte vill stå utanför börsen.
Tja, vi kan ta Nokias radio accessnät-verksamhet. Aka radio-basstationer.
- Nokia och siemens går ihop. Nu äger Nokias aktieägare både Nokia och Siemens.
- Alcatel och Lucent går ihop.
- Nokia tar över Alcatel/Lucent. Nu äger Nokias aktieägare både Nokia och Siemens och Alcatel och Lucent. Och ca halva världsmarknaden förutom Kina. Stor skillnad mot 80-talet där dom hattade på med NMT i Skandinavien.
Ja du, man blir väl bannad om man säger för mycket, men i världen så försvann guldstandarden mot dollarn 1972 om jag inte minns fel och i Sverige kring 1999. Vi införde då en såkallad fractional banking system, där vi delade upp 1/10 på våra faktiskta pengar. Sedan dess ligger majoriteten av alla pengar i såkallad bluffsituation. Och såfort någon kommer in med nya pengar någonstans så belånas de också med 10 ganska ofta, och till slut är de svårt att hålla koll förutom att kolla på vem som är skyldig vad och till vem, vilket kortfattat är hela världen är skyldig 2300 miljarder eller trillioner dollar tillsammans men tekniskt sätt finns de ingen fordringsägare då pengarna i världen finns inte ens för att täcka upp skulden, och majoriteten av pengarna ligger hos 1% och i företagsformer. Att ha en inflation och en tillväxt ekonomi är inget normalt utan något vi haft senaste 100 åren. Så absolut inget nytt eller vi är smarta därför ser de ut som de gör, nej vi lever helt enkelt på lånade pengar allt som allt, bara kolla på pensionen som inte har en kassa utan de vi betalar idag i skatt går ut till pensionärerna idag, tror vi “laggar” 30-40 år sist jag kollade. För övrigt också så kan folk säga att de handlar om vissa siffror o.s.v men de är fortfarande lånade pengar, såsom bostadsobligationer/stadsobligationer/företagsobligationer är lånade på från staten gentemot andra större banker, så är de endast en ond cirkel av skuldpengar som mestadels också sitter i datorn.
Kollar du cryptomarknaden senaste året där folk tror att de finns en bättre stabilitet mer och mer än att låta bankerna hantera pengarna, så har man köpt de 10 största coinsen och 2-3 nya coins som kommit ut så har man från 50%-600% på 80% av allt senaste året/halvåret. Vart kommer pengarna ifrån? För att simplifiera så flyttas bara pengarna runt, skuldpengarna och nya pengar då betallösningarna idag är oändliga.
Börsen och hela ekonomin ligger ju knappt orörd trots att vi haft en pandemi och flera pågående krig, samt logistik problem.
Kollar du materialkostnaderna(pgm priserna) har sjunkit men sägs ha ökat p.g.a driftkostnaderna att utvinna/tillverka har ökat. Vilket har drivit upp priserna.
Samtidigt som de flesta som varit med på börsen/krypto/förstår ekonomi, bara har jobbat in en hel del nytt kapital.
Sen om de kommer en verklighetsdipp inom kort är nästan behövligt, men konsekvenserna är nog för stora, så jag tror inte saker kommer bli billigare, då vi fortfarande har en tillväxtbaserad ekonomi i världen. Och lösningen lär nog bli som den vart 2001 och 2007 och 2020 (mer pengar i cirkulation, högre priser vilket betyder större vinster också om du lägger pengarna rätt, vilket kommer justifisera hela tanken att vi antingen lägger till en nolla på de mesta, (sek) eller tar bort en nolla (euro) för svensk del.
Frågan är ju bara hur länge och när blir de kaos. Historiskt sätt så lever vi redan på lånad tid när de kommer till valuta och världsekonomi, men eftersom att folk tydligen blir smartare och smartare för varje generation så finns de nog en smart lösning framöver
Ja, jag tänkte också på den. Om avkastningen är större än tillväxten så accumuleras kapital i händerna på några få. Piketty skriver det som r>g där r är förräntning eller avkastningen på kapital och g är tillväxt “growth” i ekonomin som helhet.
Det han glömmer är att g beror på r. Om r=g så är både r och g noll. Han glömmer också att det inte alltid är samma personer som är rikast. Många familjeförmögenheter eroderas eller blir omsprungna av nya innovatörer.
1 gillning
Ökar börsen verkligen 7% utöver inflationen? Trodde det var inklusive.
Det är möjligt eftersom penningmängden (M2, USA) har ~7% CAGR mellan 1959–2023.
Edit:
7% penningmängd + 2% BNP = 9% avkastning
USAs nationalskuld har ~8.5% CAGR mellan 1929-2023. Man kan tolka det som att vi lånar till oss avkastningen. En sund avkastning borde kanske ligga närmare BNP.
2 gillningar
Följande inlägg kan vara av intresse i diskussionen. Daniel Waldenström har räknat på vinsternas andel i nationalinkomsten. Hur har företagens vinster utvecklats enligt nationalräkenskaperna? – Ekonomistas
Och vi kan se resultatet i figuren nedan.
Och som synes har inte vinsterna ökat under de senaste 43 åren.
Så kapitalägarna får lite avkastning varje år. Men det blir inte mer.
1 gillning
Det var ju precis detta jag skrev i inledningen av den här tråden men av någon anledning ansågs det av vissa som något helt otänkbart
Min farfar var lantbrukare. Han gick bakom en häst och plöjde med ett plogskär. Det tog kanske en vecka. Nu kommer en traktor med 14 skär och gör samma sak på ett par timmar. Sedan skulle man harva, ringväkta och så. Även denna del går så extremt mycket fortare i dag. Kvaliteten på utsädet skall vi bara inte prata om.
Produktivitetsutvecklingen har varit enorm, betydligt mer än två procent per år. Så här har det varit i princip överallt.
Sedan glömmer du bort att löneökningarna inte alltid legat på 2 procent. Vi lever i en tid då kapitalet har övertaget. I många år låg åtminstone mina löneökningsr i snitt runt 5 procent. Det räcker att bara gå tillbaka några få årtionden.
3 gillningar
Utgångspunkten för tråden är felaktig, splittar leder till att aktiekurser hela tiden anpassar sig till en nivå där folk är villiga att betala. Sedan frågar jag mig om löneökningar över tid ligger på 2 %, under 1980-talet låg de snarare på 10 %. 2 procent är snarare ett bottenläge, nästa år lär löneökningarna hamna runt 3-4 procent.
1 gillning
Hej, titta på aktiemarknadens andel av BNP och företagsvinsters andel av BNP samt företagens marginaler så ser du att inget växer till himlen.
Beträffande de 7% så är en del av del utdelningar som cirkulerar in i ekonomi igen.
Att sedan kapitalet tagit en större del av kakan under ett par år beror natur mycket på att kapital har demokratiserats genom pensionssystem.
Med fråfeställarens resonemang skulle räntan inte kunna vara högre än 2 procent, eftersom löneökningarna inte är större just nu.
1 gillning
Du får nog läsa på lite om vad en split är för något.
2 gillningar
Jag tror också att de flesta kanske inte tycker att en aktie är värd en viss summa men det räcker ju att en tycker det och då går priset upp, dvs det är sista köpet som sätter priset, ungefär som elmarknaden. Eller har jag fel?
Nja. När ett köp är gjort startar en ny budgivning. Hur högt ett avslut ett avslut än är, så finns ju ingen garanti för att priset blir detsamma på nytt.
Märk inte ord. Aktier delas upp genom fondemissioner eller splitar när de blir alltför dyra nominellt.
Tack, jag vet. Men det har ju ingenting med trådens frågeställning att göra. Värde skapas inte genom splittar…
Ökande krediter från kommersiella banker och låneinstitut möjliggör ökande priser på aktier och fastigheter, vilket i sin tur orsakar ytterligare ökande krediter och stigande priser. Detta är dock ingen evighetsmaskin utan processen kraschar ibland och skapar panik men då pumpar RB snabbt in nya pengar och sänker räntorna så startar processen igen.
Den som investerar med hävstång varje gång paniken sprider sig är den evige vinnaren.
1 gillning
@Anonym Det var säkert den här frågan som realisten svarade på:
1 gillning