Bara 16 procent av de globala aktiefonderna låg kvar i topphalvan under två femårsperioder i rad. Om utfallet varit slumpmässigt skulle siffran ha varit 50 procent.
Av toppkvartilen 2015–2020 var bara omkring 18 procent kvar i toppen 2020–2025.
Förra periodens vinnare hade ungefär lika stor sannolikhet att hamna i botten nästa period som att fortsätta ligga i toppen.
Jag har sammanfattat rapporten i artikeln nedan.
Passade även på att spela in en kort video på den.
Okej, bara för att vara djävulens advokat. Om jag förstår din sammanfattning rätt så kan man öka sina odds genom att investera i de sämst presterande fonderna. Om majoriteten av fonderna i toppen hamnar i botten så måste ju något annat hamna i toppen, det vill säga fonderna som tidigare var i botten. Eller?
Jag tror inte det egentligen, men det är ju typ det du säger. Eller är det cherrypicking? Alltså, kan det vara så att den här rapporten säger en sak nu men en annan sak om ytterligare fem år? Helt på slump. Teknisk analys är ju som att spå i kaffesump.
Ja, lite så var det (åtminstone att nystartade påverkade). Så siffran 16% är lite överdrivet låg.
Man ser på sidan 10 i rapporten att av fonderna på topp-halvan så var det 16,42% som låg i toppen även nästa 5-årsperiod, 43,87% som låg i botten och hela 39,71% som slagits samman med en annan fond eller lagts ner.
Av de i botten-halvan var det 21,27% som hamnade i toppen (så några fler faktiskt, men knappast ett resultat att bry sig om), 37,16% hamnade i botten och 41,56% lades ner eller slogs samman.
Så, tidigare “bra” och “dåliga” fonder klarade sig ungefär lika dåligt i nästa period, och nya fonder överpresterade, kanske för att de nya som gick dåligt direkt lades ner innan de hunnit bygga upp ett stort kapital och innan femårsperioden var slut, så det kan vara survivorship bias.
Vad sägs om t.ex.:
