Jag håller på med en egen räknesnurra som inte är tillräckligt generisk för publikation ännu. Men ville ge lite input till er som räknar för fullt.
För er som gör egna kalkyler är det bra att anamma branschöverenskomna prognoser (prognosstandard), så ens egna uträkningar blir jämförbara med dem på minpension.se, eller andra tjänster.
De går att ta del av i detalj här:
En summering är att man beslutat om en ”real beräkningsmodell” där alla summor presenteras i dagens penningvärde och köpkraft. Underliggande räknar man med att inkomstbasbeloppet (IBB) ökar med 3,6% årligen; 2% inflation och ovanpå detta 1,6% reallöneökningar (produktivitetshöjning) bland arbetstagarna.
Om man vill räkna på värdestegring av investerat pensionskapital så måste 3,6 procentenheter dras bort från prognostiserad värdeutveckling för att värdet ska vara jämförbart.
Prognosstandarden har även gjort följande antaganden:
6,5% nominell värdeutveckling på aktier, vilket innebär 2,9% real värdeutveckling (överavkastning) på aktier (6,5%-3,6%).
2,5% nominell värdeutveckling på räntebärande värdepapper. Den observante inser här att räntebärande värdepapper är en usel investering om man vill behålla jämförbar köpkraft i framtiden när man tar ut sin pension, den reala värdeutvecklingen är negativ, alltså sämre än utvecklingen av IBB (2,5%-3,6%= -0,9%).
Tyvärr har många pensionslösningar ändå en andel räntebärande värdepapper, och i överenskommelse om prognosstandard har man räknat med en sådan lösning, och fördelningen aktier/räntebärande är 75/25, och då fått den totala överavkastningen till 1,9% (aritmetiskt medelvärde av 6,5% och 2,5%, och 3,6% avdraget).
Det är alltså 1,9% real värdeutveckling som tex minpension.se räknat med, och som ligger till grund för prognos om pensionsutbetalning. Det är en konservativ siffra, som är felaktigt låg enligt mig. Har man lång tid kvar till pension så växer troligen kapitalet mer än prognosstandarden anger, vilket skulle favorisera AKAP-KR där arbetsgivaren gör högre premieavsättningar.