Super! Har testat lite och undrar bara vad “Summan av redan intjänad förmån och livränta” är för siffra. Är det 4294 enligt denna bild? Alltså beräknad förmånsbestämd del enligt minpension?
Ja, precis @lilladoktorn. Så har jag förstått det. 4294 kr enligt bilden.
2 gillningar
Stort tack för detta, ditt ark är verkligen till hjälp!
Men om jag förstår rätt har du inte räknat med den så kallade tidsfaktorn när du räknar ut förmånsbestämd pension enligt KAP-KL? Endast den som når 30 pensionsgrundande år får full förmånspension, vi andra får proportionell förmånspension räknat på hur många år (av 30) vi jobbat. Ett exempel: jag som vid pension kommer ha jobbat kommunalt i 22 år (om jag stannar i sektorn) kommer få 22/30 av full förmånspension.
Har jag förstått rätt att du inte räknat med tidsfaktorn?
Jag har gjort en justering av arket här hemma hos mig där jag la till
*IF(P34<30;P34/30;1)
sist i ruta P52 (alltså kolumnen för 65 år, den rad där förmånspensionen räknas ut - kolumnen ändras nu om man lägger till/tar bort kolumner för att justera för egen ålder).
Visst borde det bli rätt då? Eller har jag missuppfattat ditt ark?
1 gillning
“Klart jag fixar att lägga till 3 kolumner själv! Jag är väl ingen Excelidiot!”
Men jo det var jag visst, jag blir inte klok på var jag ska peta in kolumnerna och hur datan ska flyttas…
Jag är 48 så jag behöver arbeta 3 år till jämfört med @Scale, men ska jag lägga till 3 kolumner mellan 2023 och 2024 eller innan pensionsgränsen, eller på slutet? Gaah!
1 gillning
Det stämmer. Grundmallen är helt baserad på mig själv och pension vid 65 då jag precis nått 30 pensionsgrundade år med lön >7,5 IBB om jag skulle välja att vara kvar i KAP-KL och jobba kvar i kommun/region tills dess. Om man bara får ihop 29 pensionsgrundande år får man endast 29/30-delar i sin förmån. Och 28/30-delar om man bara får ihop 28 osv.
Skicka ett meddelande med din mejladress så kan jag mejla dig en anpassad fil. Din ålder fick jag ju. Behöver också veta hur många pensionsgrundande år i KAP-KL du har med lön >7,5 IBB. Du hittar det på Mina sidor på KPAs hemsida under rubriken Min pension hos KPA / Prognos från din arbetsgivare / Läs mer om dina tidigare anställningsuppgifter.
Tack för bekräftelse, då vet jag. Och då har du ett förslag ovan till ytterligare utveckling av arket så att det funkar även för oss som inte kommer ha jobbat 30 år när vi går i pension.
1 gillning
Jag håller på med en egen räknesnurra som inte är tillräckligt generisk för publikation ännu. Men ville ge lite input till er som räknar för fullt.
För er som gör egna kalkyler är det bra att anamma branschöverenskomna prognoser (prognosstandard), så ens egna uträkningar blir jämförbara med dem på minpension.se, eller andra tjänster.
De går att ta del av i detalj här:
En summering är att man beslutat om en ”real beräkningsmodell” där alla summor presenteras i dagens penningvärde och köpkraft. Underliggande räknar man med att inkomstbasbeloppet (IBB) ökar med 3,6% årligen; 2% inflation och ovanpå detta 1,6% reallöneökningar (produktivitetshöjning) bland arbetstagarna.
Om man vill räkna på värdestegring av investerat pensionskapital så måste 3,6 procentenheter dras bort från prognostiserad värdeutveckling för att värdet ska vara jämförbart.
Prognosstandarden har även gjort följande antaganden:
6,5% nominell värdeutveckling på aktier, vilket innebär 2,9% real värdeutveckling (överavkastning) på aktier (6,5%-3,6%).
2,5% nominell värdeutveckling på räntebärande värdepapper. Den observante inser här att räntebärande värdepapper är en usel investering om man vill behålla jämförbar köpkraft i framtiden när man tar ut sin pension, den reala värdeutvecklingen är negativ, alltså sämre än utvecklingen av IBB (2,5%-3,6%= -0,9%).
Tyvärr har många pensionslösningar ändå en andel räntebärande värdepapper, och i överenskommelse om prognosstandard har man räknat med en sådan lösning, och fördelningen aktier/räntebärande är 75/25, och då fått den totala överavkastningen till 1,9% (aritmetiskt medelvärde av 6,5% och 2,5%, och 3,6% avdraget).
Det är alltså 1,9% real värdeutveckling som tex minpension.se räknat med, och som ligger till grund för prognos om pensionsutbetalning. Det är en konservativ siffra, som är felaktigt låg enligt mig. Har man lång tid kvar till pension så växer troligen kapitalet mer än prognosstandarden anger, vilket skulle favorisera AKAP-KR där arbetsgivaren gör högre premieavsättningar.
4 gillningar
Hej! Kan du tänka dig att dela med dig av din snurra till fler? /Erik
1 gillning
Hej,
Jag har filat på min lite ytterligare och nu tänker jag att jag kan dela med mig. Har städat upp så det är lite lättare att anpassa efter vilket år man är född, men det kräver fortfarande en del manuell hantering. Tacksam för kommentarer!
Den ligger delad på google spreadsheets. För att föra in egna siffror får man spara en kopia till sig själv.
Den stora fördelen med min snurra är att den beräknar utfallet för byte varje enskilt år, inte bara nu eller aldrig. På så vis kan man visualisera inlåsningseffekten. Mycket riktigt finns det i alla fall i min åldersgrupp och lönestruktur en hängmatta där man inte vill tvingas byta. Dock är toppen för den bästa tidpunkten att byta inte nu trots extra avsättningar, för mig personligen alltså.
En annan fördel är att jag har inlagd en variabel för extra arbete de relevanta fem åren i 58-63 åå. Man får i KAP-kl väldigt bra utväxling på extra arbete dessa år vilket man enkelt kan testa med att ändra procentsats för extrajobb/komp i pengar motsvarande.
Håller med om att en rimlig utgångspunkt är att utgå från riklinjerna för pensionsprognoser, och har de inlagda som standard. Man ska nog absolut dock inte bara räkna med dem så utan också testa hur de olika påverkar utfallet om man ändrar dem.
Man får ha i åtanke att de är standard, och avtalet är ju bilateralt framförhandlat. Därmed bör man förvänta sig att avtalen är lika i utfall om man använder sig av dessa…
Vänliga hälsningar
Gusten
Edit: Och länken: pensionsberäkning GN KAPkl AKAPkr v8 född 85.xlsx - Google Tabellen
3 gillningar
Jag tänker att jag kanske inte vill/orkar jobba för evigt. Och vill jag sluta jobba tidigare än 65 så känns det lite mer vanskligt med AKAP-KR
Så vad tror ni om den här planen som bygger på att stanna kvar i KAP-KL:
Jag använder 9-7-5 regeln och jobbar som bara den mellan jag är 51-55 år. Då är barnen utflugna och jag har fortfarande lite krafter kvar…
Sedan softar jag, inte ta för många jourer osv, fram tills jag är 59 då jag har mina 30 intjänade år och då kan jag säga upp mig. Då låser jag in min fulla pension som en livränta baserad på mitt hårda arbete som 51 till 55 åring.
Sen kan jag göra en av två saker:
- Resa/strosa runt i trädgården/dricka tequila i minst 90 dagar (så att jag bryter KAP-KL) och sedan kan jag börja jobba igen (om någon vill anställa mig) och då går pengarna in i AKAP-KR och börjar fylla på där som en bonus på den inlåsta livräntan från KAP-KL.
- Eller så lever jag på sparpengar + löneväxlingspengar och reser/strosar runt i trädgården/dricker tequila och plockar sedan så småningom ut tjänstepensionen från 65 års ålder.
Eller kanske har jag missat något i mitt upplägg?
2 gillningar
Hej,
Tyvärr räcker det inte med 30 år för att få full nämnare i livränteberäkningen. Det blir i ditt fall 30/36 då du skulle ha jobbat 36 år i regionen om du jobbade till 65 (däremot kan du ta 6 sabbatsår om du är tjänstledig - uppsägning åker du ur KAP-kl - eller 12 halvtidsår, och få full nämnare i och med att du både jobbat till 65 och har 30 heltidsår).
Sen kanske det är en bra plan ändå, går att räkna på med lite små justeringar i mitt dokument, i alla fall en jämförelse av pensionsuttag från 65. I en tidigare version av mitt excelark räknade jag på att sluta jobba vid 50 åå ålder, leva på sparpengar till 65 och därefter ta ut pension. Då stod sig AKAP-kr betydligt bättre för mig, men då räknade jag nog inte på att man skulle jobba extra de relevanta åren 43-48 åå förvisso och kommer inte ihåg exakt vilka antaganden för löneutveckling, avkastning mm. Jag har tyvärr dålig koll på hur livräntan beräknas om man tar ut den från 62 istället för 65, tror det ska vara ett delningstal men om det beräknas på samma sätt som i AKAP-kr med ett ränteantagande och livslängdsantagande tror jag inte?
Edit: Jag har uppfattat det som att man kommer kunna byta till AKAP-kr utan att säga upp sig. Däremot kan man inte byta åt andra hållet. Men eftersom det står i avtalet att det blir så när man säger upp sig har man ju definitivt möjligheten att tvinga fram ett byte om det i framtiden är någon som säger nej.
1 gillning
Attans. Läste på lite nu och det där med kvarvarande tid upp till 65 åå hade jag missat.
Får räkna vidare 
Snyggt jobbat!
Du nämner extra avsättningar. Hur stora är dem och får alla som ska göra val det det?
1 gillning
Det är 0,5 % i räknesnurran. Inser att jag glömt att man måste ändra den cellen också manuellt om man är äldre än 77a. Finns i tabell längst ner på den här sidan: Partsgemensam information om val av AKAP-KR istället för KAP-KL | OFR
Edit: kommer en uppdaterad version ikväll med bl a möjlighet att ställa in avkastning år för år, så man kan se hur känslig de är mot krascher respektive säkra placeringar i sista tiden innan pension. Då kan jag ändra detta också. Tack!
2 gillningar
Nu har jag gjort en stor uppdatering där man för huvudfunktionaliten bara kan ändra indatavariablerna. Det stora arbetet var att automatisera för olika åldrar. Jag har kvar att göra det för återbetalningsskydd och för arbete längre än 65, men jämförelse fram till 65 går nu oavsett ålder* (är man född före 1967 behöver man dock ändra en kolumn manuellt).
Med finns också möjlighet att ställa in olika avkastning för olika år.
Och även 9-7-5-åren väljs nu automatiskt så man kan räkna på olika komputtag enkelt de år som räknas för livränteberäkning.
Edit: Ny uppdatering, dokumentet ska nu vara helt automatiserat efter årtal man är född.
4 gillningar
Hej, tusen tack för din finfina räknesnurra!
Mycket hjälpsamt, men ändock svårt!
Jag har några funderingar efter att ha funderat kring dina reflektioner:
Du skriver att om man stannar i KAP-KL är det viktigt att byta när man fortfarande har 5 bra år kvar, är det så att om jag jobbar deltid nu när barnen är små några år, sen jobbar heltid några år 45-50 och därefter säger upp mig, grundas då något på det?
tror du det finns någon fördel med endera avtalet då om man har delad tjänst?
Jag ser det som högst osannolikt att jag kommer jobba i Regionen hela arbetslivet utan att jag åtminstone skulle önska vara tjänstledig en period och då sannolikt behöva säga upp sig. Vilket då innebär att jag vid någon tidpunkt kommer kastas ut ur KAP-KL. När jag fyller i din räknesnurra får jag en omvänd hängmatta – tror du att den består – dvs att det är bättre att byta lite senare – och vad tror du det beror på? Jag har lite svårt att förstå varför det skulle bli så…
Det är ju svårt att gissa hur ens arbetsliv kommer se ut, varför tror du att det är bättre att byta nu om man vill jobba längre än 65? Jag hade nog kunnat tänka mig att jobba mindre än heltid hela livet men hellre jobba längre än till 65 om man får vara frisk…
1 gillning
Ja eller hur. Jag har tänkt som så att jag vill testa hur olika livsval skulle påverka, vilket är grunden till att jag började på den här räknesnurran. Man kan ju känna sig ofri om det blir för dyrt (eller man är rädd att det ska bli för dyrt).
Har precis uppdaterat dokumentet igen efter att ha fått tag i KPA pension idag och fått klarhet i att även gamla livräntor (dvs efter att man bytt till AKAP-kr) räknas upp med 0,4% per månad om man jobbar längre än 65. Det gör att skillnaden blir lite mindre, men det är fortfarande så att tidigt byte till AKAP-kr verkar löna sig om man “vet” att man kommer vilja jobba flera år efter 65. Man ska nog vara försiktig som jag skrev med vilken avkastning man räknar på de åren dock - jag tänker man ska vara väldigt risksugen om man fortsätter ha hela kapitalet på aktiemarknaden när pensionen är nära förstående.
Angående din situation vet jag inte tillräckligt för att säga något specifikt, men några generella reflektioner: Deltidsarbete kan vara väldigt gynnsamt i KAP-kl så länge man går upp till heltid de åren som räknas. Om man jobbat i regionen sedan 28 års ålder kan man jobba 75% i 28 år och ändå komma upp i 30 heltidsår och därmed få en full pension. AKAP-kr är proportionerlig till lönen hela livet, men ju tidigare man tjänar in pengarna desto mer hinner de växa. Det borde vara en fördel för KAP-kl även om man “bara” går upp till heltid - det viktiga är att du får en kraftig löneförhöjning de åren som räknas.
En viktig sak är det du skriver om tankar på en delad tjänst. Jag kan inte detaljerna och det kan kanske slå åt båda hållen. I AKAP-kr är det risk att du i princip inte får några avsättningar på den högre nivån (31,5%) utan enbart på 6%-nivån om lönen inom regionen hamnar under 7,5IBB vilket blir ganska futtigt (jämför allmänna pensionen tillsammans med premiepensionen som ger 18,5% upp till 7,5 IBB). I KAP-kl har jag läst att delad tjänst kan göra att tiden inte räknas alls, men under vilka premisser vet jag inte. Tror dubbla anställningar är vanskligt, att driva företag kanske kan gå bättre? Har för mig att distriktsläkartidningen har haft en artikel om detta angående KAP-kl.
Du skriver att om man stannar i KAP-KL är det viktigt att byta när man fortfarande har 5 bra år kvar, är det så att om jag jobbar deltid nu när barnen är små några år, sen jobbar heltid några år 45-50 och därefter säger upp mig, grundas då något på det?
Ja precis, men observera att man måste ha ganska god framförhållning. Det jag menar är att KAP-kl är fördelaktig om man jobbar deltid i början av karriären men heltid i slutet, medans AKAP-kr är tvärtom att om man jobbar mycket och till hög lön tidigt kan man trappa ner och ändå få bra pension. I och med att man kan byta från KAP-kl är det nu mer flexibelt, så man behöver inte jobba mycket specifikt mellan 58-63 som det var tidigare utan kan göra det tidigare och byta för att låsa fast livräntan. Om du tänkt säga upp dig till år 2040 exv skulle det alltså vara bästa fem åren av 2032-2038.
En annan viktig sak är att föräldraledighet är pensionsgrundande, så det kan vara så att din livränta blir bättre än vad du tror om du har en 100% tjänst men är deltids-FL. Det gäller också AKAP-kr, där regionen sätter av pengar som om du jobbat.
EDIT: kanske i själva verket räcker att ha anställning och jobba alls för att det ska räknas som ett helt år? Förändrar nog inte resonemanget ovan nämnvärt?! Men blir kanske mer förståeligt varför dubbla anställningar ställer till det om det inte går att räkna procent anställningsgrad.
EDIT: lägger in den nya länken till nästa uppdatering:
2 gillningar
Jag har summerat info från en massa källor i ett inlägg som förhoppningsvis hjälper till att se vilket avtal som passar en bäst. De mallar som ni har lagt ut tycker jag ger en bra input om man vill vara extra nördig.
Självklart länkade jag in detta inlägg i inlägget så att mina prenumeranter och gruppmedlemmar som är i samma situation kan läsa mer i denna tråd. 
Jag tycker det är uruselt att facket/arbetsgivare/pensionsbolag inte kan komma med bättre vägledning.
1 gillning
Har du många intjänandeår med hög lön eller nära till pension? Fördel KAP-KL då du redan har en god intjäning där tack vare förmånsbestämd pension. Ett fåtal år med premieinbetalning inte kommer att hinna göra någon större skillnad.
Jag är osäker på om detta gäller generellt: Om jag tänker rätt krävs det i många fall att man har löneökningar framför sig. Slår lite olika beroende på hur länge man jobbat i regionen, men om man har jobbat sedan 28 åå ger ett extra år i KAP-kl (utan löneförhöjning) bara 1/37 dvs 2,6%. Om man jobbar sedan 35 (dvs 30 år full pension) 3,3%. Om man “stagnerat” lönemässigt på en hög lön verkar det kunna löna sig att byta?? Särskilt med bonusavsättningarna vid byte nu, och man kan då ligga med en trygg grundplåt som gör att man kanske i större utsträckning vågar vara på aktiemarknaden med kapitalet.
Har lagt till det här med antastbar pension i KAP-kl i senaste versionen av dokumentet, men är lite osäker på hur det beräknas. Vet du det Monica? Ska man räkna upp den högsta livräntan som vanligt innan jämförelsen? Det blir lite olika brytpunkter för om man ska byta eller inte beroende på hur man räknar. AKAP-kr ger ju ganska lite pengar om man tjänar lite så då kan det vara bättre att stå kvar för att få fler år. Men var brytpunkten går är jag som sagt osäker på.
En sak när jag ändå har dig på tråden: Jag har frågat pensionshjälpen på KPA två gånger och båda gångerna fått beskedet att livränta räknas upp med IBB till 65 åå, och därefter PBB. Känner ändå en kvarvarande liten osäkerhet - det skulle passa bättre med hur många pratar om att KAP-kl “ska” bete sig om det var PBB även före 65…?
Min bild är att det som är mest avgörande är just ens löneutveckling. Förväntar man sig lönehopp (antingen i grundlön eller att man nu tar ut komp i tid som man en period kan/vill ta ut i pengar) ger KAP-kl bra utväxling (och särskilt faktiskt för dem som inte ligger så långt över 7,5IBB givet att man har många år i regionens tjänst). Om man däremot förväntar sig att lönen stiger ungefär med märket fram till pension kan AKAP-kr vara bättre.
Att löneförhöjning är så kraftfullt, särskilt nära 7,5 IBB och med uppemot 30 år i regionen, beror på att det är lönedelen över 7,5 IBB som styr. Om man går från 1000 över 7,5IBB till 10000 över 7,5 IBB 7 år före pension går förmånsdelen från 550 kr till 5500! Att få ihop de 1,2 miljoner som motsvarar 5000 kr skulle kräva en avkastning på 37% per år under sju år… Nu har ju AKAP-kr högre premier under 7,5 IBB, så ju tidigare man är i karriären desto mindre blir skillnaden förvisso.
2 gillningar