Tack så mycket för input! Kloka tankar! 
Bra genomgång av uträkningen. Hur funkar det om vissa år varit över 7.5 IBB och andra inte (har för mig att jag tog ut mkt komp i pengar ett år och sedan vid ett senare år varit tjänstledig deltid. Vilka år räknas? Vilka inflationssiffror är det som används, officiella från riksbanken?
Fantastiskt arbete i den här tråden, tusen tack!
Hittade den tyvärr lite i sista sekunden inför valet och jag har en fråga som kanske inte hinner besvaras:
Jag har tidigare i livet jobbet i regionen med lön under 7.5ibb och samlat tid till tidsfaktorn. Återkom till regionen 1/1 2022 med lön långt över 7.5ibb.
Fram till 65 års ålder kommer jag ha samlat ihop 28år totalt till tidsfaktorn.
Det jag inte får till i #GustenN räknesnurra är hur jag ska göra med inmatningen av värden för lönen 2016-2022! Jag tycker jag får konstiga värden när jag försöker följa instruktionen i “G8”.
MVH
Jättesvårt det här. Har haft kap-kl sedan september 2018 med lön mellan 50000-54000. I vår (maj 2023) har jag fått ett lönelyft till strax under 70000. Funderar på att byta avtal, är 43 år gammal, men anar att det kan vara bättre att byta senare för att få högre “livränta” (kan ha fel benämning här). När ska jag i sådant fall byta, tänker jag rätt att 2023-2027 års löner bör inväntas?
Om du väljer att gå över till AKAP-KR räknas snittet av de fem bästa åren mellan 2014-2020. Ang. inflationen så används prisbasbeloppet för att räkna upp lönen så att de blir jämförbara.
1 gillning
Hej alla!
Jag vore tacksam för era tankar om mitt val:
Har 25 år kvar till pension, och har legat marginellt över 7,5 inkomstbasbelopp sedan januari 2019, dvs i 4,5 år nu. Jag tror med stor sannolikhet att jag kommer byta till privat arbetsgivare någon gång under min karriär, och således flyttas över till AKAP-KR vare sig jag vill det eller inte framöver. Men jag är sannolikt kvar i regionens tjänst i åtminstone ett eller ett par år till. Frågan för mig är således, förutsatt att jag får välja för min arbetsgivare:
Tjänar jag på att vänta med att byta, eller bör jag byta på en gång? Jag har förstått det som att vissa ser en vinst i att vänta för att öka livräntan? Kan jag räkna ut hur stor den “vinsten” blir, jämfört med förlusten att gå in i AKAP-KR senare med den mindre ränta-på-ränta-effekt som det skulle medföra?
Hälsningar
Anna
1 gillning
Fiktivt (lovar, det är inte jag) exempel för att försöka förstå ett par mekanismer.
Exempelpersonen börjar arbeta i regionen vid 28 års ålder.
Vid 40 års ålder ökar lönen markant (låt säga till 100 tkr för lätträknat exempel), väl över brytpunkten, och följer därefter endast årliga avtalsuppräkningar. Vid 45 års ålder gör omständigheter att hen inte längre arbetar mer än 65% (65 tkr/mån), fortfarande över brytpunkten men inte så mycket längre.
Nu är vederbörande 55 år och avser arbeta till 63 år. Ska nu välja KAP-KL eller AKAP-KR.
Som jag förstår KAP -KL räknas förmånsbestämda pensionen i första hand enligt 9-7-5 men de högavlönade åren genererar en oantastbar livränta.
Fråga: De bästa 5 åren var mellan 40 och 45 år, efter 12 till 17 år i regionen. Kommer den oantastbara livräntans tidsfaktor räknas efter tiden vid intjänandet (dvs 17 / 35-delar) eller efter dagens status, dvs efter 27 år i tjänst och är i så fall nämnaren 30 eller 35?
Räknas oantastbara livräntan upp med pbb/ibb från 45-årsåldern?
Stämmer det att om personen byter till AKAP-KR så kommer pensionen dels bestå av det som den oantastbara livräntan gav Plus avkastningen från de framtida insättningarna i AKAP?
Kan man förenkla principen till att : om man har en kontinuerlig tjänstgöring i regionen under arbetslivet men med en oantastbar livränta från tidigare i karriären som beräknas vara högre än en klassisk 9-7-5-uträkning vid 61-65års ålder, så tjänar man på byte till AKAP nu eftersom ingen framtida lön kommer att höja den förmånsbestämda delen enlig KAP-KL?
Jag kommer inte ihåg vem det var jag pratade med som hade fått beskedet att oantastbarheten räknades upp inte bara med inflationen utan också med tidsfaktorn. Beskedet jag fått från KPA pension är att det bara är inflationen. Det innebär alltså att den urholkas något jämfört med om man fortsatt jobba med lika hög lön, vilket ju också känns rimligt.
Väsentligen så. Det är olika indexering på oantastligheten (räknas upp med inflationen) och intjänad pensionsrätt om man byter före onsdag (räknas upp med IBB) vilket gör att om man jobbar så pass mycket mindre att man kommer under 7,5 IBB OCH har kort kvar till pension kan det ändå vara bättre att vara kvar med tanke på nuvarande höga inflation, då vinsten i att byta bara blir skillnaden mellan 4,5% i KAP-kl och 6% i AKAP-kr. Om man har längre tid kvar till pension är det förmodligen rimligare att räkna med reallöneökningar och i så fall är det en dubbel vinst med att byta - både bättre uppräkning och högre avsättningar.
1 gillning
Är det någon som vet hur hög tjänstgöringsgrad som krävs för att det ska räknas in som en av de 30 åren ifall man ligger kvar i KAP-KL? Jag tänker på om man har en oantastbar livränta från ett bra tjänande mellan 45 och 50 och därefter går ner (rejält) i tjänstgöringsgrad och förstås i lön. Kan man fortsätta räkna åren trots att man inte jobbar heltid?
Hej, prova gärna använda min räknesnurra som är tänkt att svara på den frågan (även om den vuxit och försöker svara på många fler frågor om man är intresserad också). Utifrån din lön och framtidsplaner har du dock “tydliga” råd att gå på i den partsgemensamma informationen, och jag skulle vara försiktig med att tolka ett resultat som pekar i en annan riktning. Jag syftar alltså på rådet att med en lön strax över 7,5 IBB utan förväntad lönekarriär under tiden du har kvar i regionen kan det vara fördelaktigt att byta, och rådet att om du inte tror du kommer vara kvar kan det vara fördelaktigt att byta.
1 gillning
Jag har uppfattat det som att det viktigaste är att du har en anställning och att de inte räknar sysselsättningsgrad - antingen räknas en månad eller inte. Enl KPA pension räknas inte hel tjänstledighet dock, och om man har en annan sysselsättning på de % man inte jobbar kan det ställa till det och nolla tiden då man inte kan tjäna in tid på två anställningar samtidigt.
EDIT: förlåt missade kanske själva huvudfrågan. Se svaret ovan på T-bears fråga. Du har inte nytta av tidsfaktorn om lönen sänkts så mycket att produkten blir lägre än tidigare oantastliga livränta.
Ahaa.Jag hoppas jag förstått de rätt. Så om man är kvar i KAP-KL och går ner till t.ex. 50% sista 10 åren så “låser man” livräntan tidigare och då är det tidsfaktorn vid den tidpunkten som gäller (i mitt fall ca 25 år), förutom att den uppräknas för inflationen. Så även om jag skulle få ihop mina 30 tjänstgöringsår på halvfart så räknas de inte in?
Men skulle jag jobba ca 80% sista 10 åren så skulle tidsfaktorn troligen göra att det blir bättre livränta längre fram tack vare tidsfaktorn.
Alltså för varje år görs en jämförelse med förra årets livränta. Om den som beräknas aktuellt år är lägre än förra årets (uppräknad med inflationen) så ligger förra årets kvar som den som gäller (uppräknad med inflationen). Så om du går ner lite i tid tar det färre år innan tidsfaktorn gör att du får en ökning igen än om du går ner mer i tid. Observera att det är först 4 år efter att du börjat gå ner i tid som pensionen slutar öka i normalfallet (beror på inflation och inkomstutveckling dock) pga att det är de fem bästa av de 9 senaste årslönerna som räknas.
Och om man går ner i tid ska man vara medveten om att man kan i KAP-kl ta ut pension från 61 på exv 25%. Då får man låsa pensionen och kan få full tidsfaktor om man kommit upp i 30 år. Så på det viset kan man ändå få nytta av tiden givet att man inte gått ner i tid före 56 års ålder. Det har nackdelen att pensionen minskar om man börjar ta ut den före 65, så det är kanske inte optimalt för alla, men det kan vara en pusselbit för att skydda pensionen i kap-kl under vissa förutsättningar.
1 gillning
Stort tack Gusten för att du tar dig tid och delar med dig av din kunskap! Nu börjar poletten trilla på plats för mig. Men när jag gör mina amatörmässiga uträkningar utifrån olika möjliga scenarier för min fortsatta tjänstgöring så får jag inga jättestora skillnader i utfall med det ena eller andra systemet. Det är antagligen gjort såhär komplext för att det ska vara ganska neutralt utfall för de flesta…
Fantastisk tråd! Stort tack! Egentligen mest sugen på att byta till det nya avtalet av skäl som nämns i tråden, men är inte säker på att det är rätt strategi. Förutsättningar:
Är 43 år och har jobbat som läkare i regionen sedan 27 års ålder. För ett år sedan tog jag mitt troligen sista större lönekliv. Har ett nytt jobb på gång inom privat sektor som kan bli aktuellt i höst eller i början på nästa år. Har också ca 400 komptimmar som jag måste förbruka i samband med byte av jobb. Ser följande möjligheter:
-
byta till det nya avtalet och därefter plocka ut min komp och på så sätt få en liten klump pengar som kan växa i det nya avtalet (gissar att de extra 0,5 procenten år gansja betydelselösa i det här fallet?).
-
behålla det gamla avtalet så att även innevarande år med hög lön (+komputtag) knuffar upp pensionsnivån i det gamla avtalet.
Oavsett val kan det eventuellt finnas en möjlighet att ha kvar en anställning på ca 10% i regionen så att jag kan vara en billig stafett semesterveckor etc. Har det någon betydelse för valen ovan?
Låter som att du skulle behöva skaffa dig besked om du får ligga kvar och får räkna tidsfaktor i KAP-kl med en sådan 10% tjänst. Tycker det varit lite svårgreppbart. Om det andra jobbet hade varit inom regionssektorn hade det nog varit ogynnsamt men om det är i olika system kanske det kan vara värt att ringa regionens pensionshandläggare och begära besked.
Nu blir det ett hypotetiskt resonemang utifrån att du får räkna tidsfaktorn om du är kvar: Du skulle i så fall samla år som skulle möjliggöra en bra utväxling om du i framtiden kommer tillbaka till regionsektorn. Att vara kvar eller byta ger dock en viktig skillnad i att om du är kvar kommer din livränta du redan tjänat in räknas upp med inflationen, men om du byter nu före 31/5 istället med IBB. Nu är inflationen högre, men min tanke har varit att om man har mer än 10-15 år kvar till pension borde IBB vara bättre - dvs sveriges löntagare kommer ikapp nuvarande betydande reallönesänkningar. Det är bara min gissning dock.
Samma fenomen gäller i och för sig om du byter nu eller om du byter snart när du lämnar anställningen, att du väljer mellan sätt att räkna upp din redan intjänade livränta. Komptimmarna kommer du inte kunna få in i livränteberäkningen, men som du säger skulle du kunna få pensionsavsättningar på dem om du byter nu och tar ut dem i pengar. Tänk på att ta ut dem ett halvår som du jobbar så mycket som möjligt av - det är ogynnsamt att ta ut komp ett halvår du inte får full lön. Om du exv byter jobb i september kommer din pensionsgrundande lön för andra halvåret i år vara en tredjedel av din normala, och du kommer kanske inte komma upp i 7,5 IBB. Då slösas en del av komptimmarna bort på att komma upp till brytpunkten. Om du istället får ut dem på junilönen får du 31,5 (+ bonusavsättning) på hela summan. Kom ihåg att bytet, även om man väljer nu, görs från 31/12 -22.
1 gillning
För att behålla en viss del av sin anställning i regionen (ex.10%) verkar det viktiga vara att tjänstledigheten är spridd över hela året så att inte dagar eller veckor räknas bort från tidsfaktorn. Genom att hålla en jämn, men lågaktiv, anställning över hela året kan tidsfaktorn behållas till 100%. Ser jag framför mig en utflykt till privat sektor under några år för att sedan komma tillbaka kanske det talar för att behålla det gamla avtalet. På så sätt kan jag få med mina två mest inkomstbringande år, dvs de år innan jag går ned markant i tjänst i regionen. Eller snarare, behålla tidsfaktorn och hoppas att framtida år är ännu mer välbetalda än nuvarande år.
Det som talar för ett byte till det nya avtalet är istället att jag då säkrar mitt nuvarande år 2023, som annars riskerar att tappas om jag inte kan behålla en fot i regionen - vilket ju är långt ifrån självklart.
Jag har försökt använda ditt fina kalkylblad för att göra en beräkning utifrån ovanstående resonemang men begriper inte hur jag ska tolka svaren om jag lämnar regionen i slutet på 2023 eller början på 2024.
Har nu äntligen lyckats reda i detta och beskedet jag fick var felaktigt. Precis som vi misstänkte. Man får inte uppräkning av oantastbar livränta med tidsfaktor.
Kommer hur som själv stanna kvar då jag trots lön under brytpunkten har två år, 2021-2022, som inte idag är medräknade men som jag får med om jag stannar kvar. Får också tidsfaktor för de åren då de är på högre löneläge. Väger också in att jag har ca 9 år till 65 år.
1 gillning
Fast om du tar “en utflykt till privat sektor under några år för att sedan komma tillbaka” så går du ju automatiskt över till det nya avtalet i och med den “utflykten”?
Inte om du har kvar en anställning i regionen. Då fortsätter tidsfaktorn. Jag har fått info från våran regions pensionsrådgivare att tjänstledig 100% (även om det är en dag) räknas bort ur tidsfaktorn. Vi behöver 10800 dagar enligt våran pensionsrådgivare för att nå full tidsfaktor. Medan du kan ha låg tjänstgöringsgrad (oklart hur låg) med fortsatt full intjäning av tid. Minst 3 mån per år, vad nu det betyder.
Betyder att enklast vore att gå ner i tjänstgöringstid (att förhandla ner din tjänst) till ex 10% eller vad man nu vill ha, med nackdelen att du inte säkert kan få tillbaka en 100% tjänst när du vill.