Halloj, uppräkningen är jag helt på det klara, det var tidsfaktorn jag inte kände igen mig i. då det i avtalet står “vid något tidigare tillfälle”, dvs inte begränsat i tid till 9-7-5. Det gör ju en himla skillnad om man har jobbat med en hög lön tidigare och sen gått ner i lön/tid men fortfarande kommer över nivån för förmånsbestämd pension.
Ja precis, det har jag förstått som innebär att årsskifteslivräntan inte kan bli lägre (och den verkar räknas upp med inflationen - dvs förra årets årsskifteslivränta x inflation). En alternativ tolkning som Mackan9 framför, är att pensionsunderlaget aldrig kan bli lägre, och i så fall skulle man dra nytta av tidsfaktorn och få en höjd årsskifteslivränta med både inflation och tid. Jag räknar i min räknesnurra på enbart inflation, tycker det stämmer bättre med hur KAP-kl beskrivs ska funka och formuleringen i avtalet.
1 gillning
Grymt jobb att försöka bena ut systemen.
Skrev en kommentar tidigare om att ha olika beräkningsben om man haft flera arbetsgivare samtidigt, vanligt vid randning under ST och kan hända när man byter sjukhus om har kvar tidigare tjänst med tjänstledighet och det faller ut betalning (jour, semesterdagar, eller att man gör korta gästspel)
-Är det klarlagt att ”alla” år räknas i samma pott?
-Om det räknas ut en fiktiv pensionssumma varje årsskifte som räknas upp med inflationen och kanske även tidsfaktorn, varför finns det flertalet artiklar som just varnar för att gå ner i arbetstid sista 5-10 åren?(Då har ju läkaren varit ÖL i tillräckligt många år för beräkning redan och har ingen stor löneökning kvar)
1 gillning
Jao huruvida alla räknas i samma pott beror på kan man säga. Den omskrivna fallgropen med överlappande anställningar i KAP-kl handlar om att man om man påbörjar en ny tjänst innan den gamla är avslutad (exv har semester man tar ut) så låses åren och man börjar samla på nytt med en livränta från föregående jobb. Normalt sett samlar man annars år även om det är olika arbetsgivare inom avtalsområdet.
Däremot har jag förstått det som att många (alla?) som tjänat in pension i det gamla systemet kan ha fått de åren omvandlade till en intjänad pensionsrätt någon gång mellan 1998 och 2007, och de åren får man inte räkna dubbelt i så fall.
Det du säger om nackdelen med KAP-kl som beskrivs överallt är en bidragande orsak till att jag inte räknat med tidsfaktorn i min beräkning av oantastlig livränta i räknesnurran.
Hej!
Nu har jag försökt läsa in mig på detta senaste veckorna. Vill passa på att instämma i tacken till er som varit så engagerade i tråden och detta ämne. Liksom flera andra uttryckt så känner jag mig också lämnade lite vind för våg av facket och arbetsgivaren mf i denna fråga.
Jag kommer sannolikt byta till AKAP-KR men vill bara försöka få reda på hur mycket intjänad förmån jag har idag. Har varit svårt att hitta detta dock. Kan möjligen bero på att jag flyttade tjänstepensionen till AMF för några år sedan. Ska försöka ringa runt imorgon och se då jag i alla fall borde ha några år över gränsen.
Det jag har lyckats se är på valcentralen där premieutbetalningarna anges som 4.5% under och ÖVER 7.5 IBB och det ser också ut att stämma med inbetalningarna. Dvs jag har fått 4.5% av beloppet över 7.5 IBB inbetald i min fondförsäkring. Har KAP-KL idag och måste väl missat detta men jag hade uppfattat att jag med KAP-KL ska få inbetalt 4.5% upp till 7.5 IBB enbart. Sedan räknas beloppet över 7.5 IBB in i förmånen beroende på tidsfaktorn och 9-7-5 regel såsmåningom.
Gissar att jag missuppfattat någonstans?
Tack på förhand för förtydligande 
Dessutom: är det någon som har kollat upp och samlat ihop information om livslängdsantaganden för bolagen som finns tillgängliga att välja mellan?
Hej,
Jag har använt pensionsvalet för att se premierna, där ser man dels pensionsgrundande lön år för år och hur mycket som betalats in. 4,5% gäller på hela lönen, så har du tjänat en miljon ska du få in 45000 ett år. Däremot tjänar du bara in allmän pension upp till 7,5 IBB.
Hur stor förmånsbestämd pension du tjänat in ser du nog ändå hos KPA pension även om du bytt? Det du byter är premierna, förmånsdelen är ingen förvaltning så den trodde jag inte byttes?
Jag tror att det las in en länk i någon av trådarna om KAP-kl/AKAP-kr med jämförelse om livslängdsantaganden etc mellan olika förvaltare. För egen del har jag tänkt att jag får återkomma till det när det närmar sig, det fastslås ju årligen. Just nu har jag valt bara på avgift och fondutbud.
1 gillning
Tack! Har varit så mkt snack om brytpunkten så missade att 4.5% gällde hela beloppet.
Gick faktiskt inte se hos KPA vad jag såg. Får försöka ringa runt lite tror jag. Har kollat på alla ställen jag kan komma på utan att hitta det.
Just det, man kan egentligen vänta med att välja utbetalande pensionbolag. Passar nog på att kolla nu iaf och se om ev kan hitta bästa avgifterna, fonderna och livsantagandet på något av valen om man har tur.
En fråga på @GustenN s räknesnurra. Jag försöker förstå hur bra alternativen står sig i olika dåliga samhällsscenarion (eftersom drömscenariot med låg inflation, löneutveckling i nivå med samhället - jag har inga stora lönekliv framför mig - och hyfsad börsavkastning inte ger någon stor skillnad mellan alternativen för min del, förutsatt att jag inte maxar min lön med jourkomp under 9-7-5 åren, vilket jag gärna slipper). Om jag då håller alla andra parametrar lika men skruvar upp inflationen, så får jag högre och högre utfall i KAP-KL, men konstant i AKAP-KR. Jag har förstått det som att förmånsdelen i KAP-KL är inflationsskyddad när det väl är dags för pension, men växer den med inflationen fram till dess?
Ja på minst två sätt: den “oantastliga” pensionen räknas upp med inflationen vilket blir relevant vid inflation mer än ca 3 % över löneökningarna. Livränteberäkningen går till genom att räkna upp ingående års löner med inflationen och sedan jämföra med aktuellt års inkomstbasbelopp, så 9-7-5-år med inflation över inkomstutvecklingen är gynnsamma för beräkningen. Men särskilt det första exemplet med oantastlig pension är kanske inte en fördel för KAP-kl om man överväger att byta vid en annan tidpunkt än nu eller aldrig - man får livräntan uppräknad med inflationen om man lämnat till AKAP-kr efter 31/5 och får då dessutom avsättningar. Jag har inte lyckats göra en strategi utifrån framtida inflationskriser, utan känslan är att det blir avhängigt av löner bakåt och framåt i tiden och hur stor livränta man redan tjänat in, bl a.
Tack för informativ tråd, har följt den med intresse. 31/5 närmar sig.
Jag tilltalas av KAP-KLs riskspridningseffekt (ej aktieindexkorrelerad) men plågas av hur den ger incitament att t ex stanna i region på heltid samt jobba hårt även sista 9-7-5 åren inför pension.
Är själv specialistläkare sedan slutet av 2018. Har vissa mindre lönesteg framför mig i form av BÖL och sedemera ÖL-tjänst (7-8% per steg?). Sannolikt ej heltidsanställd i region till pension.
Skulle man t ex börja jobba halvtid åt annan myndighet eller dylikt skulle man vad jag förstår tvingas förhandla om byte till AKAP-KR inför det (?) för att inte drabbas hårt i KAP-KL.
Hur resonerar folk nu när det närmar sig?
1 gillning
Hej, jag verkar vara i mer eller mindre samma sits som du @NejTillSimhall. Specialist sedan 2018. Cs 25 år kvar till pension. Böl, öl framför mig. Resonerar som du kring riskspridning där jag med annat eget kapital på börsen tänker att det kan vara bra att inte lägga alla ägg i börskorgen (akap-kr). Dessutom har jag en del forskning med halvsvajig finansiering vilket också skulle tala för att stanna i kap-kl, tänker jag. Å andra sidan gillar jag inte inlåsningseffekten i kap-kl.
Har länge lutat åt att byta, men börjat tänka om och tror nu att jag stannar kvar, mest för tryggheten snarare än för att maximera avkastningen.
1 gillning
Jao det är en sanning med modifikation. Den föreslagna vägen för delad tjänst i båda systemen har jag uppfattat är att man har en 100% tjänst och att ens arbetsgivare “hyr ut” en till universitet eller myndighet. Om det inte är möjligt är det dock lättare att göra en överenskommelse som blir pensionsneutral i AKAP-kr, då man kan komma överens med arbetsgivaren om att halvera brytpunkten (vid 50-50) för de högre pensionsavsättningarna så utfallet blir densamma. Jag har ingen aning om hur realistiskt det är att komma överens om det i de fall man inte kan komma överens om den föreslagna lösningen om debitering för ens tid, men det är inte möjligt i KAP-kl då man inte vet hur stor pensionsskulden kommer bli. En intressant fråga som jag inte fått klarhet i är vilka dubbla inkomster som ställer till det för tjänstgöringstiden. Min bild, men det har jag inte dubbelkollat, är att de som driver eget bolag parallellt ändå verkar få full tidsfaktor. Den vanligaste beskrivna situationen med problem med dubbla anställning i KAP-kl är när man har två parallellt löpande regionanställningar, exempelvis för att man byter jobb men har kvar den andra anställningen där man tar ut komp/flex/semester i tid. Eller för den delen att man hoppar in och jobbar extra på en tidigare regionanställning.
För egen del har jag landat i att byta om ca fyra år, men jag har hög lön först sedan 2021 och rätt många tjänstgöringsår utifrån föräldraledigheter och så. Tänker att jag får en balans mellan säkerhet och risk/potential genom att skapa mig en hyfsad livränta först, men känner mig lite ofri av inlåsning och incitamenten som talar emot att vara kvar till pension. Men det är ju också ett sätt att skjuta upp beslutet och jag kanske ändrar mig om byte…
Ja alltså ett rationellt sätt att tänka skulle kunna vara att minimera risken att man får en dålig pension. Det genomsnittliga utfallet kanske är ett dåligt utfallsmått…? Att definiera en nivå man tror man skulle kunna göra det man vill med, och en nivå man inte kan tänka sig gå under, och sen titta på sannolikheten att man överskrider dem? Går väl inte att räkna på, men du förstår kanske skillnaden i tankesätt jag syftar på.
Och som jag skrivit tidigare påverkas utfallet av AKAP-kr ganska mycket om man byter till räntepapper sista 5-10 åren, så för att få ett riktigt bra genomsnittligt utfall behöver man också ta en motsvarande risk.
Din plan att byta om fyra år låter smart, iaf för dig 
Bra mix av trygghet och potential. Vet att du skrivit mkt om det, men hur går dina mest uppdaterade tankar kring uppräknande av livränta mot PBB kontra IBB? Blir väl PBB för dig om du byter om fyra år, visst?
Ja precis, det blir PBB-uppräkning i så fall. Det straffar inte mig särskilt hårt som just nu bara har 1200 kr i livränta. Så att få en bättre uppräkning gör liten skillnad, och bonusen på 0,5% i min ålder är också liten. Att jag får in bättre år i livränteberäkningen, slipper offra två hela år som inte ingår (om man byter själv skulle man göra det i början av året istället för sista dec), samt nuvarande höga inflation som gör att lönerna i pensionsunderlaget räknas upp mer än vad brytpunkten 7,5 IBB ökar gör tillsammans att det är ett bra alternativ. Det är dock inte någon jättestor fördel i genomsnittligt utfall jämfört med att byta nu. Men tillsammans med riskspridningsresonemanget känns det bra.
Kan du utveckla “slipper offra två hela år” och “samt nuvarande höga inflation som gör att lönerna i pensionsunderlaget räknas upp mer än vad brytpunkten 7,5 IBB”? Hänger inte riktigt med.
Hm, jag menar alltså egenheten med 9-7-5 dvs att man tar bort innevarande och föregående kalenderår från beräkningen. Det innebär att ett byte i februari bara backar 13 månader i tiden jämfört i slutet av december som backar 24 månader. (Något som leder till en liten skevhet i utfall beroende på när på året man är född - är man född i januari hinner man inte få livränta för året man fyller 65 och det är alltså åren man fyller 56-62 istället för 57-63 som för övriga). Tidsfaktorn räknas i månader och balanserar detta när man byter förvisso så man ska nog inte dra stora växlar på det. Men för mig som väntar in högre löner i pensionsunderlaget framförallt spelar det lite roll då jag hellre byter så fort de kommer in om jag ska byta och då börjar samla pengar i AKAP-kr tidigare.
Beräkningen av livränta går till som så att man räknar upp pensionsgrundande lönerna med inflationen till aktuellt års penningvärde, tar medelvärdet av de fem bästa åren, och därefter blir den delen som överstiger aktuellt års inkomstbasbelopp * 7,5 det som styr förmånen (det multipliceras med en faktor som för yngre än -67 är 0,55, och därefter med tidsfaktorn, dvs andelen månader av full tjänstgöringstid man samlat ihop). Det innebär att om inflationen är högre än inkomstutvecklingen kommer dina gamla löner vara värda mer i förhållande till 7,5IBB än vad de var när du tjänade in dem.
2 gillningar
Ytterligare en variant här. Är dessvärre långtidssjukskriven efter en neuro-covid och har en bra bit kvar innan (och om) det kan bli dags för arbete igen. Sjukdomen är även godkänd som arbetsskada av AFA, har ännu inte ansökt om det via FK.
Sammantaget innebär detta att jag i nuläget har en inkomst (region + FK + AFA som samtliga ska vara pensionsgrundande) som motsvarar min ÖL-lön men vet ju inte alls hur det kommer att bli på sikt. Jag misstänker att det är mindre sannolikt att jag kommer att kunna återgå till heltid med jourer och jobba mycket de sista åren innan pensionen, är 48 år i nuläget. Hoppas dock på att kunna återgå i deltidsarbete.
Har hittat att man vid sjukskrivning / arbetsskada i KAP-KL räknar på inkomsten innan skadan men risken är ju förstås rätt så stor att FK bestämmer sig för att jag någon gång under förloppet är frisk nog att bli utkastad ur sjukförsäkringen och då kommer jag väl ur KPA:s perspektiv bara ha en deltidsinkomst.
Är det självklart att jag borde byta till AKAP-KR redan nu eller är det strategiskt bättre att ändå ligga kvar i KAP-KL och bara hålla tummarna för att inget ska strula…? Jag har alltså haft en ÖL-lön, har fortsatt motsvarande inkomst fast från andra enheter men riskerar alltså att få en lägre inkomst framöver. Har 19 tjänsteår i bagaget i nuläget.
Någon med piggare hjärna som råkar veta? 
Hej! Jag försöker förstå hur IPR 20221231 beräknas när man haft olika arbetsgivare och undrar om någon kan hjälpa mig att förstå. Född 1980, Specialistläkare 2015, arbetat heltid (med undantag för cirka 4 månader 2009) för Region Örebro 2008-20190831. Därefter heltid region Uppsala 20190901 till idag.
Lönedel: 2022,2021 och 2019 (ej helt kalenderår) faller bort, så beräknas på 2020 års lön i Uppsala.
Tidsfaktor: 15 (2008-2022) / 37 (högsta möjliga).
IPR: (2020 års pensionsgrundande lön uppräknat med PBB till 2022-7,5 IBB 2022)x15/37x0,55.
IPR 20221231 uppräknas sedan med IBB fram till 65 åå.
Har jag förstått det rätt? Örebro använder Skandia och Uppsala KPA och de kommunicerar inte så som det ser ut idag så har jag 2 olika livräntor men om jag förstått det rätt ska tidsfaktorn slås ihop och lönedelen baseras på den senaste anställningen. Det är extra förvirrande eftersom varje arbetsgivare ska betala sin del separat men som jag tolkar det så ska Uppsala betala mellanskillnaden mellan ovanstående uträkning och min virtuella livränta om jag hade gått i pension när jag slutade i Örebro (och den delen betalar Örebro). Jag har pratat med KPA, pensionshandläggare i Örebro och i Uppsala men ingen verkar ha koll. Ibland undrar jag om de inte har gjort det så här komplicerat så att de ska kunna komma undan med en hittepåsumma. Varför denna totala brist på transparens?
Låter väl som att det är relativt stor sannolikhet att du har en sämre löneutveckling fram till pension än om du varit frisk. KAP-kl ger ju en oantastlig pension, men den får du även om du byter (och byter du nu uppräknad med IBB istället för PBB vilket till och med är bättre) och i så fall får du rätt bra pensionsavsättningar till AKAP-kr utöver det så länge du har hela ordinarie lön som pensionsgrundande inkomst. Bara det faktum att man inte går jour som sjukskriven gör väl att man sänker sin pensionsgrundande lön en del, och om det dessutom finns en osäkerhet framöver… Brasklappen som gör det svårt är att om du är långtidssjukskriven flertal år men sen kommer tillbaka till en hög lön och jourbörda i slutet av karriären skulle KAP-kl sannolikt vara fördelaktigt. Tror du gör klokt i att också väga in din riskbenägenhet, skillnader i efterlevandeskydd/återbetalningsskydd och hur pensionssystemen skiljer sig vid tidig/sen pensionsavgång och inte bara det genomsnittliga utfallet utifrån förvisso kvalificerade gissningar om framtiden…