Ja precis den är redan intjänad. Om du byter före 31/5 räknas den upp med IBB-utvecklingen varje år. Om du är kvar kommer den växa med lön och tjänsteår till du slutar/byter till privat, därefter räknas upp med PBB dvs inflationen. Summan gäller vid pensionsuttag vid 65 års ålder, om du tar ut pension tidigare eller senare justeras den upp eller ned med 0,4% per månad.
Men vad jag förstått är det inte säkert att man får/kan byta vid senare tillfälle? Är det bara regionernas sätt att skrämmas när det uttrycks så?
OK. Tack för svaret GustenN. Går man i tidig pension så får man alltså vänta till 65 med att börja ta ut livräntan för att få ut hela.
Nja, det är nog ofta bättre att ta ut den tidigare om man slutat jobba. Servettberäkning ger att uttag från 64 istället för 65 gör att du först vid 84 års ålder når breakeven (före det ligger du plus då du fått pengar utbetalt ett år ytterligare) där du hade fått ur mer pengar totalt om du väntade till 65, och först efter det året får du 4,8% mindre per år än om du tagit ut vid 65 åå. Tänker det beror på ens hälsa och ekonomiska situation när man närmar sig 65. Sett att flera diskuterar löneväxling för att kunna leva på de pengarna först och ta ut riktig pension senare, men det är kanske framförallt ett sätt att tänka sig en pension före 60 (AKAP-kr) respektive 61 (KAP-kl)?
Som diskuterats tidigare står det att man kan komma överens om byte senare, men inte att man har rätt till det. Facket svarar på frågan som att man kommer kunna byta om man vill, men som avtalet är skrivet är det kanske ingen garanti. Man kommer dock kunna tvinga fram ett byte genom att vara 3 månader utan regionanställning (tjänstledigt räcker inte utan man behöver faktiskt vara uppsagd). Min egen tanke har varit att med tanke på hur angelägna regionerna har varit tidigare att folk ska byta över och fackets besked borde chanserna vara goda. Kanske lättare av att det inom min specialitet skulle vara enkelt att jobba privat en period.
Tanken att byta om några år är väl lite att plocka russinen ur kakan, båda avtalen är ju rätt bra för sig med sina för- och nackdelar. Men jag lockas av att få potentialen i börsen men med en trygg grundplåt i form av en inflationsskyddad livränta, och tycker nackdelen med inlåsningseffekten är besvärande även om den kanske rationellt skulle gå bra att kompensera med att löneväxla om man nu skulle tvingas byta vid en ogynnsam tidpunkt. Det är ju alltså mina egna delvis känslomässiga värderingar och inte ett facit för att vara tydlig.
1 gillning
Jag har laddat ner och fyllt i din (Gustens) jättefina pensionsberäkning. Det ser inte ut att gå att beräkna ett tidigare pensionsuttag än 65, eller har jag missat något?
Skickar pm med en lite mer teknisk beskrivning om du vill göra det själv. Den korta versionen är att nej, det har jag inte lagt in. Dels så är min beräkning av delningstalet om man går i pension annat år än vid 65 bara en approximation (bortser från ränteantagandet), och kanske framförallt så är det rätt komplext att göra den beräkningen så att den funkar oavsett födelseår. Men trenden är samma men i motsatt riktning som vid arbete längre än 65 - AKAP-kr vill dra nytta av ränta på ränta och får störst avkastning i slutet. KAP-kl är relativt sett gynnsamt därmed med sin symmetriska 0,4% per månad. Särskilt om man har uppnått 30 tjänsteår före 65, då man kan få full tidsfaktor från 61 om man börjar ta ut pension om man har 30 år.
Stort tack Gusten! Det blir dock lite väl komplicerat för mig att beräkna. Jag tänkte nog att ett byte skulle vara lönsamt om man t.ex. vill ha möjlighet att kliva av om 3år vid 55. Då har jag 27 år i regionen (från 28 år). Jag har en jämn löneutveckling senaste 10 åren med ca 2%/år upp till 80tkr idag. Det kanske är aktuellt att gå ner till 70-80% sista åren. Då skulle de sista åren enligt 5-7-9 inte bli så bra och kanske bättre att ta med sig en hyfsad livränta på 12tkr om jag byter nu? Det är inte lätt att välja rätt…
Något som gör det ännu klurigare att räkna på (men i grunden en välkommen regel) är den så kallade oantastbara livräntan.
“…beräknas en livränta vid varje kalenderårsskifte för arbetstagare med inkomst över 7,5 ibb. Sådan livränta är oantastbar. Det innebär att en arbetstagare inte kan få mindre i pension än den högsta av dessa livräntor, även om inkomsten vid ett senare tillfälle skulle hamna under ”taket”.”
Här är det nog något missförstånd. Det finns ingen 9-7-5 i beräkning av livräntan, utan den du har i ditt senaste årsbesked är den du får med dig. Man kan heller inte tillgodoräkna sin några kommande arbetsår eller planera pensionsuttagen. Från 2022-12-31 blir den enda skillnaden en årlig uppräkning med IBB. Enda gången 9-7-5 är relevant är när man bibehåller KAP-KL fram till pension (tidigast 61 år).
Ja, den är bra då du aldrig kommer att få lägre pension än vad något tidigare årsbesked visar.
Den livräntan (eller intjänad pensionsrätt) man har med sig om man byter har ju dock räknats fram på samma sätt med 9-7-5-principen. Och underlaget för antastbar livränta beräknas varje år med samma princip, men fastställs inte förrän man lämnar avtalsområdet mer än 3 månader (eller byter givet att man kan komma överens om senare byte). Om man byter/lämnar före pension blir det en livränta som räknas upp med pbb, och den är alltså beräknad på samma sätt. Så att fundera över inkomsternas utveckling närmaste åren och vilka år man vill ha med närmaste tiden spelar bara roll om man tänker försöka byta med överenskommelse eller uppsägning efter 31/5.
Det som ger denna effekt är det här med oantastbar pension som nämndes. Det är inlagt i räknesnurran och innebär att du aldrig kan få en lägre livränta än vad du tidigare “tjänat in” (en årsskifteslivränta beräknas varje år och räknas upp med pbb men inte tidsfaktorn). Det komplicerar “sanningen” om KAP-kl att det är dåligt vid låg lön i slutet. I ditt fall som går ner i tid så pass att du hamnar under 7,5 ibb får du väldigt lite avsättningar i AKAP-kr - du får 6% i AKAP-kr jämfört 4,5% i KAP-kl.
Jag är lite osäker på hur tidsfaktorn beräknas för dig som har ett intjänande i tidigare pensionssystem och kanske har en gammal pensionsrätt från före 2007 utöver KAP-kl-livräntan. Potentiellt är det “bara” 16 år som räknas in i den här livräntan, och resten ligger i en pensionsrätt. Kan vara värt att fråga en pensionshandläggare om din situation, jag tänker till exempel på om möjligheten att ta ut KAP-kl pension från 61 på 25% och då få en förmånlig beräkning av tidsfaktorn skulle vara något som hjälper dig. För vissa kan det göra att man får full tidsfaktor trots att man går tidigt, och man får då räkna pensionsunderlag från 52 års ålder, dvs man kan gå ner i tid från 57 års ålder utan att påverka den förmånsbestämda pensionen särskilt mycket (men den minskar förstås i och med tidigt uttag). Jag har långt kvar dit och kan inte det så bra dock.
Nu närmar sig dagen då man måste ha bestämt sig, och jag blir bara allt mer förvirrad.
Med följande scenario - hur skulle DU ha gjort?
Jag har jobbat 30 år som tjänsteman i välfärdssektorn (28 år m tjänstepension) varav de senaste 9 åren med lön över ”brytpunkten”. Planerar att lönearbeta ytterligare 7-9 år (fyller 58 i år). Är osäker på om jag ska byta tjänst (innebär lön under brytpunkt) eller kanske gå ner på deltid om ett par år (innebär också lön under brytpunkt).
På vilket sätt påverkas valet om jag går ner i lön? Är det ena avtalet bättre än det andra då?
Tar så TACKSAMT emot input.
Det är komplext när man närmar sig pensionen, för du har många fler val än bara vilket avtal du ska välja nu. Jag tror det är klokt att prata med en pensionshandläggare och börja planera och räkna på pensionsuttag och så i god tid. Det man kan säga om KAP-kl är att du redan är inne på de 9 åren du får räkna in i pensionsunderlaget om du är kvar i avtalsområdet till pension, i normalfallet fem bästa av 56-63 (även om man jobbar längre än till 65 görs pensionsberäkningen då), så du behöver inte jobba så länge till med nuvarande lön för att den ska räknas helt och hållet. AKAP-kr kan vara fördelaktigt vid arbete längre än till 65, men det har bara nämnvärd betydelse för lönedelar över brytpunkten, så om du snart är på väg under den kan det vara bättre att samla tidsfaktor förutsatt att du kommer ha fem bra år i pensionsunderlaget. Som jag skrev tidigare till någon annan är det nog också en god idé att överväga att börja ta ut pension på deltid före 65 om du går ned i tid (går att göra på 25% från 61 åå i KAP-kl). Det är inte säkert att det lönar sig, men för vissa kan det göra skillnad att få full tidsfaktor tidigare än 65 samtidigt som man då kan flytta åren som utgör pensionsunderlaget till 52-59. I nuvarande läge med hög inflation är det extra komplext. Så länge inflationen överstiger inkomstutvecklingen i samhället kommer ditt pensionsunderlag att växa snabbare än brytpunkten. Det kan också vara en anledning att vara försiktig med byte när det är få år kvar till pension - den oantastliga årsskifteslivräntan ökar just nu snabbare än den intjänade pensionsrätt du skulle få vid byte före 31/5 även om du går ner i tid redan i år. Att det på sikt kommer bli reallöneökningar igen, och därmed mer förmånligt med intjänad pensionsrätt kanske du inte hinner dra nytta av ordentligt när det bara är 7 år till 65.
Sammanfattningsvis tycker jag också det är svårt att förstå hur man bäst ska agera i din situation. Jag skulle vara försiktig med att byta - det kan vara bra men det finns fallgropar i nuvarande ekonomiska situation och din tänkta löneutveckling. Att prata med en pensionshandläggare skulle vara mitt råd.
2 gillningar
Som jag skrev tidigt i denna tråd för snart 1 år sedan så befarade jag att många skulle famla i mörkret huruvida man ska byta eller ej, speciellt för de som är +55 och nu på allvar börjar se ”Z” närma sig allt snabbare.
All heder till @GustenN, @Monica, @Scale med flera som verkligen gjort mer än någon kan begära när det gäller att försöka bena ut detta minst sagt snåriga erbjudande att kvarstå eller byta.
Jag är glad att jag inte längre arbetar som rådgivare när såna här case dyker upp.
Lika glad man blir av att läsa denna tråd och upptäcka vilket engagemang och hjälpsamhet forumet visar, lika bedrövad blir man av att utläsa den bristfälliga vägledning fack, arbetsgivare och valcentral verkar ha presterat i en så viktig fråga.
Oavsett hur bra råd som givits i denna tråd så måste man ändå se det som ett stort misslyckande att människor ska behöva vända sig till anonymt forum för att få vägledning.
Lite som @Ray skrev, det är väldigt många osäkra variabler.
Önskar alla ett stort lycka till och hoppas att flertalet träffar rätt med sitt val.
2 gillningar
Det här var snurrigt/ här känns det som jag har kunskapsluckor.
Gäller det både 4,5% och den föremånsbestämda delen?
Vad händer om man är deltidstjänstledig (exv för studier) och deltidsföräldraledig (för att dryga ut föräldradagarna som inte är oändliga) Dvs inte på jobbet alls.
Någon som vet?
Hur räknar man på det?
Hur länge gäller det?
Om man bara ligger strax över brytpunkten för statlig skatt i vanliga fall krävs det inte så mycket för att halka under.
Alla barn föds ju inte 1 jan och alla startar inte sin föräldraledighet 1 jan så det kan ju mycket väl vara så att man har år med en kombination av jobb och föräldraledighet…
För allmän pension finns det någon slags kompensation för den förälder som tjänar minst, men det gäller bara tills barnet är ca 4 år.
(Ursäkta om det blev ett snurrigt inlägg men den där kommentaren väckte så många frågor i mitt huvud.)
Jadu det är nog komplext i sig. Jag har uppfattat det som att man kan vara föräldraledig utan att ta föräldrapenning första tiden (ett år?), och att det då ändå är pensionsgrundande för tjänstepension. Jag är osäker på vad som gäller om man jobbar deltid enl bestämmelserna om rätt till deltid för föräldrar med barn under 8 år. Tjänstledigt är inte pensionsgrundande. Att det är pensionsgrundande innebär både premierna på 4,5% respektive 6% och 31,5% i AKAP-kr, men också att ett sånt år kan ingå i den pensionsgrundande inkomsten för livränteberäkning i den förmånsbestämda delen som om man hade jobbat.
Att halka under 7,5 IBB är inte hela världen i KAP-kl, det räknas ändå som ett tjänstgöringsår så länge du har en anställning (undantag heltidstjänstledigt). Det är väl snarast en fördel för KAP-kl att såna år gör att du får bra tidsfaktor så länge du senare får en bra lön.
En spännande detalj med tjänstledighet och hur den förläggs är samspelet med beräkningsperioderna i AKAP-kr. I och med att beräkningen görs halvårsvis kan det vara en fördel att hålla sig till halvår så gott det går. En tjänstledighet från april till oktober kommer halvera lönen båda beräkningsperioderna så att man bara får 6% på hela årslönen (om man tjänar mindre än 15 IBB), men om man istället är tjänstledig januari - juni och jobbar/är föräldraledig andra halvan kommer avsättningarna bli större då större del av lönen kommer över 7,5 IBB. Lite samma tänk som risken med att ha dubbla arbetsgivare.
Jag kan inte reglerna för allmän pension.
1 gillning
Tack för att du tog dig tid att svara. Och tack för att du gjorde det lite klarare i min beslutsvånda. 
Du har rätt, jag måste ha varit förvirrad… 
Oj, det var ju inte så skoj. Det står inget om att den oantastbara delen ska beräknas så i avtalet. Var har du fått den infon ifrån?
Tack, jag håller med. Det är otroligt att facken och arbetsgivarna lämnar de anställda med ett så pass viktigt val helt ensamma. Den “partsgemensamma informationen” är inte lätt att ta till sig vare sig man är en pensionsräv eller helt novis. Jag tycker att de skulle vara skyldiga att skicka ut beräkningar och erbjuda tid att prata om just sin situation till de som så önskar.
2 gillningar
Förlåt jag kanske uttryckte mig fel. Menar alltså att den här årskifteslivräntan beräknas på samma sätt men den blir inte någon livränta innan man lämnar.
Hört från Mackan9 att oantastbarheten räknas upp inte bara med inflationen utan också med tidsfaktorn förresten, är det någon som kan bekräfta det? Jag uppfattade mejlkonversationen om det med KPA som att det bara var med inflationen, men de uttryckte sig förvisso lite diffust.
Ja, och det är lite bedrövligt eftersom det var på det sättet det gick till tidigare. Då räknade man ut ett personligt utfall och så fick folk en bonusavsättning så det skulle vara neutralt. Tror jag länkat till det dokumentet tidigare för hur det gick till vid byte fram till och med förra året.
Kan bekräfta att jag har fått information om att om man stannar kvar så räknas den oantastbara livräntan upp med tidsfaktor för den som inte redan uppnått de 30 åren. Betyder en hel del för mig själv när jag dessutom får med högre inkomstår 2021 och 2022 genom att stanna kvar i KAP-Kl.
Inte minst då jag inte, som läger ser ut just nu, kommer ha nytta av de extra avsättningarna då jag från halvårsskiftet i år hamnar runt brytpunkten i lön. Dessutom ca 9 år till pension vid 65 år.
Tacksam om någon annan kan dubbelkolla uppgiften om tidsfaktorn, även om jag tycker jag har säker källa.