Har nu fått svar på min fråga om IPR uppräkning, avtalstexten nedan. Se mer i inlägg ovan.
Tyvärr inte glasklart mellan fack och arbetsgivare finns det olika tolkningar. Facket menar att uppräkning ska göras direkt medan arbetsgivaren menar att det ska vara ett års uppehåll. Pågår diskussioner som vi får hoppas är klara innan 31/5……
§ 4 Intjänad pensionsrätt (IPR 2022-12-31)
För arbetstagare som övergår från KAP-KL till AKAP-KR och som före 2022-12-31 har ett pågående intjänande av förmånsbestämd ålderspension enligt KAP-KL ska en intjänad pensionsrätt (IPR) beräknas. Beräkning sker i enlighet med bestämmelser för livränta i KAP-KL. Den intjänade pensionsrätten ska från och med kalenderåret efter ikraftträdandeåret 2023, årligen uppräknas med motsvarande förändringen av inkomstbasbeloppet fram till 65 år. Uppräkningen med motsvarande förändring av inkomstbasbeloppet fram till 65 år, sker enligt bilaga 3, Centrala protokollsanteckningar, I, För pensionsnämndens beslut, punkt 1 b.
Har nu fått besked om att båda parter, fack och SKR är överens om att uppräkning av IPR med IBB sker första gången vid årsskiftet 2023/24 med förändringen av IBB mellan 2023 och 2024. Innebär att inget år ”missas”.
På minpension.se står det “KAP-KL förmånsbestämd ålderspension, 7221 kr/månad”. Är detta den intjänade livräntan? Eller skickar Skandia påhittade siffror till minpension som inte gäller? När jag räknar själv så borde summan bli 3500kr/månad.
Kolla på pensionsvalet.se där skriver de ut tydligt år för år vilka pensionsgrundande löner du har. Finns fallgropar som att föräldraledigt och sjukskrivning är pensionsgrundande exv.
En fråga till er som kan: om man nu arbetar för Regionen och får denna fråga, men framöver med största sannolikhet ser att man kommer spendera åtminstone några decennier med att arbeta privat eller rentav utomlands, är då något av dessa två val mer eller mindre fördelaktigt? Spelar det roll i sådana fall om man arbetar sina sista 7 år innan pension här i Sverige för regionen igen, även om man arbetat 10-20 år däremellan utomlands eller privat?
I sådana fall tror jag det är en jätteförlust för regionerna om många byter avtal, eftersom det minskar lojaliteten till regionerna som arbetsgivare. Dom kommer behöva höja lönerna med 20% för att behålla folk, och det kommer dom inte klara av.
Ja, om du ska vara borta från kommun eller region en längre period är det sannolikt bättre att välja AKAP-KR.
Om du kommer tillbaka och tar en anställning inom kommun eller region någon gång i framtiden kommer du bara att kunna få AKAP-KR.
Vad jag förstår så innebär det att man inte missar uppräkning av IPR. Den per 20221231 ska vara uppräknad med 2022 års, KPI. Borde vara KPI då det gällde fram till dess
Jag kan ha fattat fel hur det funkade innan, men tror det kunde vara en utmärkt strategi med KAP-kl tidigare, alltså att komma tillbaka några år i slutet och höja pensionen från år tidigt i karriären med lägre lön. Nu har ju i och för sig även tidigare pensionsystemen gjorts om med viss oregelbundenhet så det kanske aldrig varit ett genomförbart alternativ. Nu blir man dock utkastad från KAP-kl om man är utanför regionsektorn längre än tre månader. Som Monika skriver är det nog bättre för de flesta att byta nu i så fall, då uppräkningen är mer fördelaktig, men det kan finnas undantag exv beroende på ens personliga löneutveckling sista sju åren och kommande år.
Tror det är lite tudelat. Gamla KAP-kl kan ha varit både fördelaktigt och ofördelaktigt i olika situationer vid byte av arbetsgivare/deltidsarbete etc, och helt klart lite krångligt. Inte minst har det funnits ett inslag av att arbetsgivaren kan bli sittande med svarte petter i form av en pensionsskuld oproportionerlig till utfört arbete hos någon som bytt mellan arbetsgivare inom kommun- och regionsektorn. Däremot är ju övergångsreglerna väldigt speciella tycker jag med inlåsningseffekter i båda avtalen, även om de är olika stora.
Har försökt följa tråden men kanske har missat på vägen… Jag höjde min lön hyfsat för 1,5 år sedan då jag blev specialist. Om jag byter nu och livräntan beräknas på de senaste 5 åren blir den ju en hel del lägre? Funderade på om jag skall jobba i 3,5-4 år till innan eventuellt byte? Eller är reglerna annorlunda om man byter senare?
Har en liknande fundering som jag inte lyckas få klarhet i, dvs strategisk tidpunkt för byte till AKAP.
Jag har relativt lång tid kvar till pension, ca 25 år till 65, och gissar därför att det är fördelaktigt med byte till AKAP tack vare lång ränta-på-ränta-effekt.
Jag har nyligen fått en ordentlig löneökning, och vad jag förstått påverkar det min 9-7-5-regel vid beräkning av livräntan. År 2018-2022 har varit på en lönenivå (ca 66K), 1 jan 2023 och framåt kommer den vara ca 13K högre per månad. Lite extra intressant blir det för att år 2023 tvångsutbetalas en en ordentlig hög med komptimmar så årslönen landar på ca 1,5 årslön.
Tänker jag fel när jag funderar på att invänta byte till AKAP tills jag har haft den nya lönen i 7 år för att maximera livräntan och dessutom få med specialåret 2023?
Nackdelen är vad jag förstått utebliven bonusavsättning (0,5% som endast fås vid byte innan 31/5) samt att uppräkningen av livräntan sker med PBB (istället för IBB vid byte innan 31/5)?
Dessutom missar jag 7 års ränta-på-ränta effekt om jag väntar på högre livränta (18 vs 25 år)?
Är det någon som har uppfattning om det är smart att vänta ca 7 år på en högre livränta, eller om det är försumbart jämfört med 7 års ränta-på-ränta-effekt, bonusavsättning på 0,5% och uppräkning med IBB?
9-5-7-regeln gäller bara om ni går i pension vid ordinarie tidpunkt. För livränta är det helt enkelt intjänad livränta som beräknas. Ni kan se hur mycket ni har tjänat in i ert senaste årsbesked.
65, men det finns regler som gör att det kan räknas från 61. Sen finns det tilläggsregler som minskar beloppet om man går tidigare än 65 resp. samt ökar beloppet om man går senare än 65.
Man kan ju nå 30år i regionen vid 58 års ålder.
Om man slutar arbeta då ( vid 58) men inte tar ut förmånsbestämd tjp enl kap-kl förrän 61 år, beräknas då denna som medelvärdet av 5 bästa åren mellan 49 och 56 år enl 9-7-5 med 30/30-delar och avdrag med 0,4%/månad från 61till 65 år (48*0,4=19,2% avdrag)?
Nej, du har bara förmånsbestämd pension om du går från anställning till uttag av pension, inte om du slutar din anställning och väntar några år. Då blir det en livränta beräknad på 30 år + återstående år till 65, dvs 30/37.
Jag har fått en livränta uträknad ifall jag byter till AKAP-KR. Den månatliga summan finns väl kvar oförändrad (förutom viss årlig uppräkning) även om jag skulle sluta jobba långt i förtid (t.ex. 10 år) eller byta till en privat arbetsgivare?
Men det är det som min räknesnurra är framtagen för att titta på. Verkar vara lite förvirring - Monika har ju rätt i att nuvarande livränta redan är beräknad och går att hitta om man loggar in och ser sitt besked. Men livräntan om man byter eller slutar beräknas på samma sätt som när man går i pension dvs med 9-7-5-regeln. Om jag förstår det rätt skulle det tidigaste bytet som inkluderar 2023 års lön ske i februari 2025. Har förstått det som att byte i januari gör att man blir av med 2 hela år i beräkningen. Ta och sätt in dina egna löner i snurran och kolla hur det påverkar jämfört med om du haft en jämn löneutveckling. Trenden tycker jag verkar vara att löneförhöjning från ST-lön till specialist kan vara värd att vänta in, men mer tveksamt om löneförhöjning från specialist till överläkare. Tänker att det beror på att om man har en väldigt låg livränta just nu tjänar man lite på att få den uppräknad med IBB (blir uppräkning med inflationen, dvs PBB, istället för inkomstutveckling, dvs IBB)
Mitt förslag är att (om man tänker byta efter att man fått med ett år med hög lön i beräkningen) lägger ett ärende till sin HR-avdelning och ber dem bekräfta att den aktuella livräntan inkluderar året man vill ha med innan man verkställer - de skickar i alla fall i min region ut en detaljerad beskrivning med formel och pensionsunderlag när man ber om det.
