Hej @tgwtgw och tack för feedback! Arket visar inte vad man får i pension åren efter uttag utan bara det första året för uttag. Och jämför då hur de två avtalen skiljer sig åt om man väljer att gå i pension vid 61, 62, 63, 64, 65, 66 osv. För att få så rättvisande jämförelse mellan avtalen som möjligt har jag utgått ifrån livsvarigt uttag i båda avtalen både vad gäller de förmånsbestämda och premiebestämda delarna.
1 gillning
Jag fick svar idag. Det är mycket riktigt så som flera andra var inne på att det bara är IBB om man byter nu. Om man byter eller tvingas byta efter 31/5 blir det PBB och en gammaldags livränte-uppräkning. Den är alltså inflationsskyddad istället för “köpkraftsskyddad”. Enligt prognosstandard innebär detta att inlåsningseffekten är större än vad jag tidigare räknat med (i prognosstandard tänker man inflation 2% och inkomstutveckling 3,6%). Om någon överväger att spekulera i att inflationen fortsätter vara större än inkomstutvecklingen ska man bara betänka att man också blir av med bonusavsättningarna om man skulle byta 1/6.
Ny version:
1 gillning
OK, tack 
,
då är jag med 
.
…och man går även miste om den extra pensionsavsättningen (tilläggsavgifterna).
Så det är fördelaktigt att byta direkt?
Det beskedet gör inte någon större skillnad för valet mellan att byta nu eller stå kvar i KAP-kl till pension. Men över tid har vi haft större inkomstökningar än inflation (reallöneökningar) och då innebär detta att det är mindre gynnsamt att byta/tvingas byte senare än 31/5 2023 mot hur jag har räknat på det tidigare. Framförallt om man har många år kvar till pension. Som sagt just nu har vi reallönesänkningar och då är det bättre att få förmånen uppräknad med inflationen än med inkomsterna, och om man byter strax före pensionen kommer inte skillnaden mellan sätten att räkna upp hinna göra så stor skillnad.
Till det Gusten skriver så kan det också handla om extratjänsteår samt uppräkningar för åren 2020, 2021 som för mig och kanske någon annan kan vara intressant. Innebär för mig att trots lön runt brytpunkten från 2024 kanske det totalt sett lönar sig att vara kvar i KAP-kl.
Tror dessutom att den IPR man får om man byter inte räknas upp vid årskiftet 2023/2024. Uppräkningen om man stannar lär bli förhållandevis hög, inflationen är ju hög.
Någon som vet om den jag har rätt i att uppräkningen 2023/2024 av IPR uteblir om man byter? Har för mig att jag hittat detta när jag plöjt avtalen men minns inte var.
Har för övrigt en fråga hos arbetsgivaren om vad 2021 och 2022 innebär för min del. Återkommer när jag vet mer
Spännande! Uppräkningen till 2023 års pbb är med i min räknesnurra då årets basbelopp är fastställda. Däremot har jag inte räknat med att även nästa år rimligen innebär större uppräkning av pbb än ibb. Det är ju precis som du säger att det borde leda till en ökad livränta.
Jag hade fattat det som att om man byter “nu” verkställs det från årsskiftet 22-23, men om man ändå kan missa ett års uppräkning vet jag inte? Känns märkligt om de skulle fått igenom det men allt är möjligt i den här soppan av väsentliga detaljer.
Ja alltså att vara kvar om man är runt brytpunkten kan ge väldigt bra utväxling om den pensionsgrundande lönen stiger över 7,5 ibb.
Har ställt nedan fråga till mitt fack om uppräkningen av IPR. Återkommer när jag fått svar.
Har en fråga om uppräkning av IPR, missar man ett års uppräkning eller får man uppräkning även med inkomstbasbeloppet för 2023? Inte helt lätt att förstå texten i urklippet nedan ur*”Överenskommelse om ändringar och tillägg i KollektivAvtalad Pension - KAP-KL”*
§ 4 Intjänad pensionsrätt (IPR 2022-12-31)
För arbetstagare som övergår från KAP-KL till AKAP-KR och som före 2022-12-31 har ett pågående intjänande av förmånsbestämd ålderspension enligt KAP-KL ska en intjänad pensionsrätt (IPR) beräknas. Beräkning sker i enlighet med bestämmelser för livränta i KAP-KL. Den intjänade pensionsrätten ska från och med kalenderåret efter ikraftträdandeåret 2023, årligen uppräknas med motsvarande förändringen av inkomstbasbeloppet fram till 65 år. Uppräkningen med motsvarande förändring av inkomstbasbeloppet fram till 65 år, sker enligt bilaga 3, Centrala protokollsanteckningar, I, För pensionsnämndens beslut, punkt 1 b.
2 gillningar
Har en fråga om intjäningsår.
Har bytt region ett antal gånger som läkare och fått två ben varav den ena är stängt och en livränta är beräknad. Utgör de åren som livräntan räknats på även beräkenskapsår för att nå 30 år. Har fått information att de inte ska göra det, dvs kommer inte nå 30år om de inte räknas in.
Om 30 år är intjänade innan pension, tidigast vid 58 år får man inte full förmånsbestämd pension då. Stod i inlägg längre upp att du ex vid pension vid 60 får 30/36 delar av förmånsbestämda pensionen. Vid vilka exempel stämmer det?
Som jag uppfattat det räcker det med 30 år när man går i pension för full tidsfaktor. När går man i pension då? Ja i nuvarande skrivning kan man välja att börja ta ut från 61 års ålder. Även 25% pensionsuttag gör att man låser 9-7-5-åren och får tidsfaktor där 61 blir pensionsålder. Om man inte börjar ta ut pension görs beräkningen när man fyller 65.
Om man istället beräknar en livränta för att man byter från KAP-kl eller lämnar regionen i mer än 3 månader räknas åren man har kvar till 65 som det som behövs för full tidsfaktor.
Det betyder att man kan ha börjat vid 35 om man går i pension och ändå få full tidsfaktor (30/30). Om man börjar vid 30 års ålder får man också full tidsfaktor dvs värd lika mycket (35/35) vid 65 års ålder. Om man börjat vid 28 och slutar sin anställning utan att ta ut pension, för att man byter till AKAP-kr eller lämnar regionens avtalsområde, då beräknas livräntan som om man hade jobbat till 65. Dvs att gå i pension vid 58 leder till en tidsfaktor på 30/37, men om man kan jobba till 61 får man tidsfaktor 33/33.
Det här gör att varje år i KAP-kl är värd lite mer för dem som inte kommer behöva 37 år för sin tidsfaktor. Alla som börjat i regionen efter 35 års ålder får 1/30 per år de jobbar vilket ju är bättre än 1/37. Att man inte kan komma upp till 30/30 om man exempelvis börjat vid 50 års ålder behöver inte betyda att KAP-kl ger ett dåligt utfall - man får då räkna varje år som 1/30-del och AKAP-kr hinner inte få den långa serien år med ränta på ränta. Inget av systemen kommer ge en “full pension” om man enbart tittar på dessa 15 år så att säga. Däremot har man förhoppningsvis någon annan sorts tjänstepension (som en gammal livränta exv) från åren före 50 så att det tillsammans blir en “full” pension.
Helgens uppdatering av räknesnurran innehåller två nya flikar där man kan ställa in utveckling av PBB och IBB manuellt år för år. Om man vill räkna med Mackan9’s fråga om IBB-uppräkning - dvs att man ev missar första årets uppräkning med IBB vid byte nu - får man ändra manuellt i G24 i “grundjämförelse”. Har lagt in en kommentar där så det ska vara görbart.
Är det någon som har en välgenomtänkt gissning på hur inflation och IBB kommer utvecklas närmaste åren som man kunde föra in?
Är det verkligen intressant att bygga så sofistikerade simuleringar med så många oförutsägbara variabler?
Fick man inte lära sig i gymnasiet att det var otillåtet att svara med fler värdesiffror än lägsta kvaliteten i indatan? Garbage in garbage out, oavsett hur många timmar man arbetar som excel-ninja?
Ovanstående är mer en uppriktig undran än vad de tillspetsade forumleringarna kanske antyder…
Jag håller i grunden helt med dig. Och det är en sak som bekymrat mig i en del av de frågor jag har fått via mejl/facebook/pm - att man lägger för stor vikt vid summan som räknas fram. Som jag skriver i “Läs först” i räknesnurran tänker jag att man bör utgå från att de är två ungefär likvärdiga avtal i och med att de är bilateralt framförhandlade (beaktande den partsgemensamma informationen där de identifierar några situationer där det ena avtalet kan vara bättre). Sen kan det förstås vara så att ena parten blivit blåst i förhandlingarna, men att man själv ska göra en bättre prognos på gruppnivå är kanske hybris oavsett hur avancerad räknesnurra man har.
Däremot tänker jag att det kan vara nyttigt att kunna jämföra de två avtalen utifrån egenskaper man själv antingen vet bättre (som ens personliga löneutveckling, eller för den delen hur inflationen utvecklats sedan avtalet slöts), och faktorer man själv kan påverka som framtida livsval kring pensionsuttag, gå ner eller upp i tid eller byta till privat arbetsgivare. Jag själv har också tyckt det varit intressant att försöka bilda mig en uppfattning om riskerna som finns i respektive avtal.
Hur man ska förhålla sig till situationer där den partsgemensamma informationen säger en sak och räknesnurran en annan (vid variabler enligt prognosstandard) är svårare. Det gäller till exempel gruppen som inte har så många år kvar till pension där det verkar som (i räknesnurran) att det kan löna sig att byta trots att motsatsen sägs i informationsmaterialet. Det är samma grupp som ofta har en IPR exempelvis (som jag inte har med i beräkningen), och för att kunna luta sig mot räknesnurran skulle man vilja förstå hur de har kommit fram till sin slutsats så man kan ta ställning till om det verkligen inte stämmer. I avsaknad av det har kanske OFR en större trovärdighet än detta hemknåpade, förvisso ambitiösa, projekt.
3 gillningar
Som jag förstod det räknas också de 30 åren FRÅN 28 års ålder även om du började jobba tidigare. Kan vara bra att tänka på.
1 gillning
Just detta att det är så många okända variabler och att man typ inte ens med en PhD i ämnet kan veta vilket som lönar sig bäst.
Och att facken gått med på att varje individ själv ska få leva med sitt beslut och uttalat inte ska få individuell professionell vägledning.
Det tycker jag är skrutt.
Men vad har ni landat i nu då? Vilket kommer ni välja?
Jag har räknat o räknat men bestämt mig för att stanna i KAP.
Troligen gör jag ett dåligt val och får en massa tusenlappar mindre varje månad som pensionär.
Men det känns bäst i magen.
1 gillning
Har kanske 6-8 år kvar till pension. Har snart 30 år avklarat. Hög lön och förväntar inget mer än vad avtalsrörelsen ger. Känns som det är mest förutsägbart för mig att stanna kvar i KAP-KL och med ett bra utbyte.
Håller dock ögon och öron öppna för vad som kan framkomma under sista månaden.
1 gillning
45 år, 50tkr å kan inte utesluta att jag kommer byta jobb till privat någon gång. Allt pekar på ett byte till AKAP-KR.
2 gillningar
57 år, snart 30 år i kommunal tjänst, väntar mig ingen större löneökning framöver… kan inte bestämma mig. 
1 gillning
38 år
65500
Kommer nog ha ett till två mindre lönekliv framöver
Dock rätt långt framskridna planer på att jobba deltid, kanske ta ett längre uppehåll etc.
Lutar starkt mot att byta.
1 gillning