Säg att man idag har lyckats sparar ihop 7 miljoner på isk och vill gå fire. Då är skatten 77 000 i år. Är det verkligen rätt att ha pengarna på isk?
Skulle man stoppa alla sju millar på af-konto så skulle man behöva skatta på vinsten när man väl tar ut pengarna. Säg att börsen går upp 10 procent i år och man tar ut 300 000 i januari 2025 för att leva på det under året. Då skattar man 30 procent på 10 procent på 300 000 eller hur? Det blir i sådana fall endast 9 000 kronor. Det är enorm skillnad mot 77 000 kronor. Visst, ju längre tiden går desto mer vinst blir det och desto mer skatt men blir det verkligen mer skatt än isk?
Man kan ju också leka med tanken att tiden går och investeringarna på af-kontona har ökat 100 procent. När man då tar ut sina 300 000 behöver man således skatta 30 procent på 150 000 vilket blir 45 000 i skatt. Även då är det mer förmånligt att ha pengarna på af-konto. Pengarna måste växa mer än 150 procent innan isk blir mer värt fast växer pengarna 150 procent så växer ju även isk-skatten så det är lite klurigt att räkna ut men det borde ta åtminstone 15-20 år innan isk blir ett bättre alternativ givet att isk-skatten även i framtiden kommer vara så här hög.
Problemet med din beräkning är att du låst dig fast vid uttaget på 300 000 kr och inte tar hänsyn till att du bygger upp en skatteskuld i resterande belopp.
Enligt liknande logik skulle man kunna jämföra ett scenario där man inte gör något uttag alls. Då blir jämförelsen 0 kr i skatt med en AF. Är det då skattefritt att ha kapitalet i en AF kontra en ISK?
Du har helt rätt i att om du inte bryr sig om hur mycket pengar du har när du dör (dvs hur stort arvet blir efter skatt), vill minimera risken för dränering av kapital de första åren, samt är en ren buy-and-hold, så är det bättre att sälja av ISK dag 1 och placera på vanlig depå.
Jag är inte FIRE och har inga planer på det i närtid men jag förde ett liknande resonemang med migsjälv inför årskiftet och flyttade ut från KF till depå.
Så här långt var det ett dåligt beslut tack vare +10% uppgång sen årskiftet.
I slutändan landar man väl i att KF/ISK är bra när börsen stiger och depå är bättre om börsen sjunker.
Om man inför FIRE växlar ner andelen aktier ökar argumentet för depå.
Fördelen depå är ju att man själv bestämmer när man säljer och därmed när man beskattas. Medan med ISK/KF tvingas man betala skatt oberoende om man gått plus eller minus.
Håller med om detta. Och ja, att det inte lönar sig att ha räntepapper på ISK är lite av “by design”. Det är skattegynnat, lite, även på lång sikt om tillväxten är “högre”, iaf ungefär 5% i snitt realt.
Men är vi inte tillbaka lite till tajma marknaden på nån sorts metanivå? Alltså: uppåtgående (aktie)marknad = flytta t ISK, nedåtgående marknad = flytta t depå… suck
När jag är i uttagsfas, ska jag hålla på så…?
Mmm. Tål att funderas på. Jag äger inga aktier, bara breda globala indexfonder. Och tänker fortsätta så, i hela “RE” uttagsfas. Men troligen med en 70%-30% aktie-räntefond (nåt sånt, x%-y%).
Om jag skulle mot förmodan lyckas tajma när en allmän börskrasch kommer, och när den slutar(!), hur mycket skulle jag då spara i minskad skatt på totalen med mitt scenario? Det är frågan. Är det värt besväret och bekymret/oron?
Har en Die With Zero attityd – nåt arv efter mig ska inte finnas förutom (troligen) värdet av en bostad jag äger.
Mhm. Väldigt tveksamt. Iaf med den typ av värdepapper jag beskriver för mig här, tror jag – har inte gett mig på att försöka simulera ett scenario. Tror inte jag orkar det heller.
Det blir ju störd nattsömn igen, lite tbaks t ruta ett kan jag känna.
Både du och @var3gen verkar ha ett lite annat mål än @Gabriel dock. Om man planerar att ta ut allt efter X år, då är antagligen ISK bättre. Om man (som TS verkar vilja göra) tar ut med förhoppningen att inte egentligen påverka startkapital: då är AF antagligen bättre. Precis som @CarlJohan förklarar.
Däremot bör man nog inte flytta papper in och ut ur AF/ISK, även om man i teorin kan göra det för att sänka sin risk.
Du menar att: kapitalet är kanske/troligen slut efter x år?
Typ 30, med 4% -regeln för uttag. Ja, så är det def för mig – att tro att kapitalet skulle kunna vara kvar (typ PWR) räcker inte, det är långt bortom räckhåll för mig. Och dessutom meningslöst eftersom inget av de pengarna ska gå i arv.
Jag förstod inte att med “ren buy-and-hold” menade @CarlJohan att bara ta ut “vinsten” aldrig röra själva kapitalet som satts in.
Jag är ense: inte flytta kapitalet in och ut mellan AF & ISK, det kan jag aldrig tajma rätt
Det beror ju på om kapitalet eller minskat relativt initialt kapital. Med ren buy-and-hold menar jag att man aldrig gör försäljningar förutom det man säljer för att finansiera sitt leverne.
Jo precis, med 4%-regeln räcker pengarna generellt väldigt väldigt länge (växer i genomsnitt), om jag minns rätt. I det fallet är AF bättre, eftersom skatten skjuts fram tills man är död och inte bryr sig. Men om man får slut på pengar efter 30 år, då har man inte skjutit fram skatten, varför ISK var bättre.
Hm jaha så menade du. Nå, detta är vad jag kommer att göra i princip men nu förutsätter du alltså att absolut ingen försäljning görs under hela uttagsfasen annat än exakt bara det jag lever på – och inget kapital utanför AF kontot heller (“buffert”). Yes?
Det blir svårt för mig för jag tänker mig en balans x%-y% mellan aktie- & räntefond(er) under uttagsfasen för att mitigera risk. Och ombalansering kommer måsta ske under tiden s.a.s. Och då kan det inte bli en “ren buy-and-hold”.
Korrekt. Om man har räntor antas detta ligga på vanlig depå/sparkonto, och balansering sker genom uttag från den tillgång som har för stor andel.
Sen ska det läggas till att skillnaden är väldigt liten i praktiken. På de simuleringar jag gjort på historisk data (MSCI world index och svensk inflation 1989-2022) så måste man verkligen kisa för att se skillnader i plottar över utfallen.
Mja, det är snarare så att MC-simulering säger att med 90+ % sannolikhet är kapitalet inte slut efter 30 år. Det finns en “Rik, Pank eller Död” simulering man kan göra för att åskådliggöra, det är ett Excel-ark. Det där, uttagsnivån, går ju att justera allteftersom i kombo med t.ex. livsvarig TJP (som jag också har). Beroende på hur aktiemarknaden fakiskt gick t.o.m. 2037. Då finns mkt mer information för vidare planering.
Eftersom det som idag är på mina ISK inte ska ärvas av någon yngre generarion (~= Die With Zero) så är uppskjuten skatt inte så mycket värt för mig. För andra kan det vara det.
Jag har inte räknat på det men spontant undrar jag om det inte vore en ganska bra idé att placera iaf hälften av kapitalet på en depå om man avser att leva på avkastningen? Då halveras ISK-skatten och det ska rätt mycket till för att man ska behöva sälja av något från det kontot på ett bra tag. Tänker jag rätt?
Ok fattar. Tack! Detta hjälpte mig att tänka och räkna. Bra, då vet jag att skillnaden är mkt liten i praktiken iaf bak till 1989… (inte så länge men ok). ISK har flera “mjuka” fördelar som ej syns i matematiken, så om det inte lönar sig mer än så fördrar jag ISK för enkelhet. Om reglerna för’t inte ändras till det sämre… (alias politisk risk)
Jag har inte räknat på det här än men också funderat i banorna vilket som är bäst i en uttagsfas. Tänkte att jag får lista ut det när det är dags.
En aspekt som talar för AF är att en av de större riskerna är ett börsfall tidigt i uttagsfasen som man inte hämtar sig från pga att uttagen hunnit gröpa ur kapitalet innan marknaden vänder. Fördelen med AF är du då betalar mindre skatt (eller ingen skatt) eventuella år som det går dåligt och där med har större sannolikhet att återhämta dig. Att betala mer skatt om det går bra är inte ett betydande problem eftersom man då ändå klarar sin uttagsserie.
Om du menar som nåt slags “hedge” mot risken att inte kunna tajma när nedåtgående marknad börjar och slutar, så tror jag skillanden blir mkt mkt liten. Det hänger nog isf mest på vad just din slutgiltiga mening med att skjuta upp skatten över tid är.
Och då är vi tillbaka till arv till en yngre generation som inte ska använda de pengarna till att leva på utan nånting annat (typiskt köpa bostad kan man anta).
Detta hjälpte mig att tänka och räkna. Bra, då vet jag att skillnaden är mkt liten i praktiken iaf bak till 1989… (inte så länge men ok). ISK har flera “mjuka” fördelar som ej syns i matematiken, så om det inte lönar sig mer än så fördrar jag ISK för enkelhet. Om reglerna för’t inte ändras till det sämre… (alias politisk risk)