Hade aktiekunskap som kurs under individuellt val för 20 år sedan. Sen har ju folk pluggat finans på högskolan sedan urminnes tid.
Ny artikel med liknande tema: Aktiespararna Elin och Valle: ”Är som en tävling”
Gymnasiet och högskolan är ju olika saker och du väljer ju att bara citera delar av vad jag skrev, dessutom. 
Livet, en tävling… 
Undrar vad som ska ge dom en ”reality check”. Sjukdom, död, arbetslöshet eller kärlek, barn och förundran inför tillvaron i allmänhet?
3 gillningar
Vad skulle jag citerat resten för, det var ju inte relevant för min kommentar? Du skrev ju sen att det inte “fanns på kartan” för en generation sen vilket är bevisligen fel, eftersom jag läste aktiekunskap i gymnasiet 2005 eller 2006. Vill minnas att klassrummet var ganska fullt dessutom, till skillnad från kursen i CAD/CAM som fick ställas in.
Ja, högskola och gymnasium är olika saker (man kan ju dock påpeka att de som söker sig till HHS ofta är gymnasielever med finansintresse, så nog har intresset funnits i ung ålder även förr), men det är väl inte konstigt att ämnen börjar med läras ut på högre nivåer och sen tar sig allt längre ned i utbildningsstegen. Programmering är väl t ex nere på grundskolenivå numera?
1 gillning
Det var högskolebiten från dig jag kommenterade och ursprungskommentaren rörde gymnasiet. Så även om det fanns något som tillval för 20 år sedan redan, så kan jag väl dra boomerkortet och säga att det inte fanns för 32 år sedan, när jag gick ut, inte såvitt jag vet iaf.
Jo, lite tycker jag faktiskt. Allt är inte relevant att plocka in på gymnasienivå. Det finns så mycket annat svenska skolelever behöver kunna och bevisligen inte kan ens på gymnasiet. Sedan är ju trådens ämne och start att unga idag jämför sig utifrån pengarna på kontot. Det är i min mening supertragiskt.
1 gillning
Man häpnar! Vad var det för fel på utökat naturvetenskapligt teknisk inriktning med extra fysik och matte? Eller samhällsvetenskapligt med extra statskunskap? 
5 gillningar
Är det så farligt med lite olika inriktningar? Om det kan motivera skoltrötta elever så är det väl jättebra. Jag är för, så länge det bara framgår tydligt vad utbildningarna räcker till.
2 gillningar
Det är väl detta som är lite av problemet, är man skoltrött skall man väl snarare satsa på en yrkeskarriär och välja en yrkesrelaterad inriktning inom ett område med hög sannolikhet att få ett bra jobb - tex bygg, el, fordon, naturbruk, industri och hantverk m fl.
Läsa inriktningar mot tik-tok, cirkus eller global rättsaktivism kommer inte göra dem mer motiverade att läsa till ingenjör, läkare eller jurist etc.
Min farhåga är snarare att dessa fastnar i något slags föreställning att mer utbildning är lösningen på deras liv - när allt som de egentligen behöver bara är ett vanligt jobb som de kan göra 40 timmar i veckan för att sedan fokusera på annat.
Så jo, jag tror inte fler tveksamma inriktningar är lösningen - det kan snarare vara något som lurar in folk i saker som de inte behöver och sänker deras självförtroende ännu mer.
4 gillningar
Ja, under förutsättning att det ovan gäller. Som tonårsförälder känner jag att det är många lirare i utbildningsbranschen nu som inte har en aning om vad de håller på med… tyvärr.
(Nej, jag klankar inte ner på lärare generellt. Det verkar oftare handla om styrning, mål och att ha koll på regelverk och krav som kommer med att driva skola.)
1 gillning
Måste inte vara så. Redan på min tid fanns musik, teater och bild som inriktningar man kunde gå på de vanliga teoretiska programmen.
Ser inte det som ett problem om man skulle ha cirkus eller sociala medier som inriktning i stället, så länge man får de teoretiska kunskaperna i grundämnena.
1 gillning
Mycket är konstigt nu, även i kommunala. Upplever att de har väldigt lite undervisning och mycket självstudier. Ingen idrott efter ettan.
Detta i en av de största kommunala gymnasierna i Sverige.
2 gillningar
Jag gick på en hantverkslinje på gymnasiet och det fanns gott om roliga ämnen att blanda upp huvudinriktningen med. Tror den möjligheten gör att gymnasiet är en stor kontrast mot grundskolan, till det positiva.
Sedan gav linjen behörighet till universitetsstudier, så det gav en bra bredd.
Tentade av tre kurser matte i ettan, så jag slapp plugga det resten av gymnasiet. Hoppas den möjligheten finns fortfarande, så man kan välja fokus på det man gillar mest. 
2 gillningar
Om en sak är viktig att lära sig så hade flest blivit mest nöjda om det fanns ett program som täckte just de nödvändiga kunskaperna så snabbt och effektivt som möjligt. Sedan kunde var och en göra vad de ville utöver det.
Att addera fler variabler gör det bara mindre sannolikt att utbildningen träffar rätt. Jag är säker på att många här ägnar sig åt både aktier, musik och idrott av olika slag - utanför schemalagd undervisning.
1 gillning
Det bör inte komma som en överraskning för någon, oavsett livserfarenhet, att långt ifrån alla vill/bör utbilda sig till just dessa yrken.
Samhället behöver ge en realistisk chans för de allra flesta att lyckas inom ramarna för deras egna behov/förmågor, oavsett om de är studieintresserade/begåvade eller inte. Så länge som man är intresserad av att göra rätt för sig genom hederligt arbete. Är man inte det är det existensminimum och längst bak i kön som gäller, i min mening.
1 gillning
Fast nivån på allas grundkunskaper blir ju bara sämre och sämre i internationell jämförelse år efter år. Vi behöver väl snarare go back to basics och lägga mer tid på viktiga ämnen som matematik, fysik, svenska och engelska, samhällskunskap med mera.
Är man inte intresserad av teoretiska ämnen som man skall ägna sig åt på universitet borde vi väl istället öka statusen på yrkesutbildningar, som man gör i många andra länder, t ex Tyskland?
4 gillningar
Fullt medhåll på den! Och på samhällsnivå kan man göra massor för att uppmuntra unga att yrkesutbildad sig till riktiga yrken inom områden där det behövs kompetens som inte är teoretisk. Att bli duktig elektriker kräver inte 3+5 år på teoretiskt gymnasieprogram och fem års universitetsstudier.
Det krävs inte heller åtta års utbildning för att börja som ekonomiassistent. Bokföring är lättare än någonsin och ändå har vi gått från att ekonomiassistent som en tvåårig gymnasieutbildning räckte utmärkt till före nu kräver åtta års studier för. Som ett exempel.
Jag tror många får väldigt dåligt självförtroende när de ser åtta års utbildning framför sig bara för att få ett normalsvårt jobb.
Som du är inne på, de flesta vill bara ha ett normalt jobb och göra rätt för sig.
3 gillningar
Dessa två exempel som du nämner låter markant onormalt normala och vettiga.
En mer typisk inriktning vore Naturvetenskapligt program med inriktning mot alkemi. Alla dessa inriktningar syftar inte till att fylla behov på arbetsmarknaden utan om bondfångeri.
2 gillningar
Men är det en bra utveckling?
Det riktigt läskiga är att detsamma gäller inte bara högstadie utan även universiteten som ju får betalt utefter hur många studenter man kan attrahera och få igenom (oavsett kvalitet). Primära incentiven är alltså absolut inte samhällsnytta trots att våra skattemedel bekostar kalaset.
Det är i mitt tycke inkompetens på gränsen till förtroendelöshet mot huvudman att regeringen inte på ett meningsfullt sätt kontrollerar kvaliteten på faktiska kunskaper, samt hårdare styr så att endast utbildningar som svarar mot ett behov ges skattemedel. Särskilt aktuellt iom privatiseringen. Övriga utbildningar kan man i mitt tycke iså fall istället betala för ur egen ficka.
4 gillningar