I sparandeforum, inkl RT nämns ibland båten som allegori. Om du har en bra båt så sitt still i den
Som amatörseglare har jag ibland hört att det mycket sällan är båten som sätter gränsen för vilka vatten och stormar man kan rida ut - det är alltid besättningen som ballar ur först. Tar dumma beslut, ändrar kurs och går på grund, halkar och faller överbord, försöker fånga en slående bom med händerna och får den i skallen.
Tycker att liknelsen stämmer rätt bra, liksom för flera ekonomiska förhållanden.
Om du byggt båten/strategin väl så ska du inte behöva agera vid väderomslag. Sedan kan man ha en strategi för ombalansering, exitstrstegi, vinsthemtagning, mm - om det är en tänkt strategi så är det en del av båten. Det viktigaste blir att inte yra runt och bryta mot sin plan.
Samma om man köpt hus, tagit lån, driver företag mm. Planen för att slippa panikåtgärder borde funnits före stormen, det ska räcka med lite segeltrim eller att man på förhand kollat ut lämpliga nödhamnar
Om båten känns otrygg så bygg om den, eller byt båt
Vad tycker ni om båt-allegorin?
Är den något att hålla i eller låser den tanken för mycket?
Kommer ni på bättre allegorier?
Jag brukar tänka på göteborgsrapparen PSTQ som skaldade ”Bygg din ark på fast mark och vänta på regnet”. Vet vet att farkosten vi sitter i kommer att prövas på ett eller annat sätt, så målet blir att konstruera en som vi kan lita på. I analogin investering-båtbygge kanske det handlar om att låsa fast rodret när den är sjösatt?
Nu florerar här rätt många trådar om omallokering, ombalansering, räntekonto (nödhamn) mm.
Beror det på att både vattenskotrar och optimistjolle funkat och gått fort i bra väder, men när man nu hört något på dutuben förutspår/gissar/“känner i vänsterknät” (valfri prognosmetod) så inser eller tror man att flytetyget är risigt?
Eller är merparten av båtarna sjödugliga och det är bara besättningen som börjar bli stirrig?
Kul att spinna vidare på liknelser.
Ja, exakt hur bygget ska se ut beror ju på vilka behov man har som investerare. Om man accepterar grundpremissen att ”potentiell avkastning avspeglar risken” så får man designa sin båt därutefter. Men som du är inne på (och som @janbolmeson upprepat många gånger) är besättningen sannolikt den största riskfaktorn. Så om en bra strategi är att ”surra sig vid masten” gör jag det hellre på en tanker än en optimistjolle.
Nej, men jag vill ha mer av hela det perspektivet. Hade tänkt starta en tråd, men vet inte hur jag skulle börjat.
Rationella, korrekta beslut är bara ett delproblem. Hur man parerar, brottas med och lurar det mänskliga psyket är en så stor del. Det går knappt diskutera för många lösningar låter så vidskepliga/ religiösa.
Vid lång lågkonjunktur har jag projekt utanför börsen som kommer uppta mitt fokus. Jag distraherar helt enkelt mig själv i dåliga tider.
Jag förundras alltid över denna. För syftet är väl att man ska få folk att bygga en bra båt och sen inte göra något med den när vindarna ändras. Vädret är oförutsägbart så ingen idé att anpassa utan bara att bygga en bra båt och flyta med.
Det låter mer som en flotte i mina öron. Hellst en osänkbara med ankare, och fullastad med livbåtar, livbojar och flytoveealler.
Men jag har aldrig hört någon seglare resonera så. De brukar prata om förmågan att ta ut kurs, välja segel, läsa sjökort och väderrapporter, utvinna fart ur olika vindar och reda sig i hårt väder. Och som ni skrev innan att uppsöka nödhamn. Det bör ju likställas med att sälja av och ta ut pengarna. Dvs tajma marknaden.
Men jag är ju inte seglare själv, så om vi nu har några här så kanske ni kan förklara liknelsen.
Eller är den bästa liknelsen att de flesta egentligen är landkrabbor och inte gillar att va till sjöss. Varenda dyning känns som en storm och ett dåligt omen om en kommande tsunami. Så man slits mellan att uppmana sig själv och andra att krama relingen och blunda och lusten att skrika Abandon ship!!!
Jag tänker att strategier för kursändring, nödhamn, segeltrim mm (liksom ombalansering) kan vara en del av själva “bygget”. “När si inträffar korrigerar jag så”
Dilemmat blir när man får feeling eller panik och lämnar planen, då går det oftast mindre bra.
De gånger jag råkat krocka med marken under vattnet eller kört in i något dyrt eller någon ombord klämt sig ed är oftast vid feeling/stress…kanske slarv någon gång. Och då är jag ändå amatör. Riktiga proffs kan nog ha fler handlingsalternativ på lut
Planera innan, tänk ut något omfall/handlingsalternativ om hamnen är full när du rundar en udde och håll dig till planen.
Jag håller med om att ha en handlingsplan för olika väder är det bästa. Det låter bara mer som att ha en aktiestrategi för konjunkturändringar.
Sitt still i båten brukar här användas för att påpeka att vädret är obegripligt så gör ingen ändring utifrån det. Bygg en portfölj av index och räntor och pilla inte i den för att Konjunkturen ser bra eller dålig ut. Det är ju tvärtemot att ha en handlingsplan för ändringar.
Om man tänker sig att driva företag är som ett minfält där företagsledare yrar omkring och när som helst riskerar att kursa så är det en bra liknelse.
Om man mer tror att det är som en marknadsplats där mer och mindre skickliga företagare konkurrerar med sina bättre eller sämre produkter blir det en mindre bra liknelse.
