Du har nog råkat lägga in samma tabell två gånger 
Edit: jag läste fel
Jag tror inte det faktiskt. Kategorisnittet är identiskt i båda men under specifik “investering” skiljer det det nog mellan tabellerna, såvida jag inte har missat något. 
Du har rätt, jag läste i fel kollumn 
1 gillning
Det lutar lite åt det hållet, det mesta verkar osäkert.
Jag gick på räntetriangeln och ränkte diversifiering
Men tack för svar 
1 gillning
Jag förstår. Så som jag ser det får längre obligationer tydligast roll som diversifiering i kombination med andra tillgångsslag, till exempel aktier. Obligationer har då möjlighet att i perioder bidra positivt i portföljen om aktier går dåligt.
2 gillningar
Så bra tråd 
Var inom triangeln faller etf:en Xact obligation? Är mer förtjust i etf:er än fonder så letar efter något bra etf-alternativ.
3 gillningar
3 gillningar
Alltså detta forumet är fantastiskt! Så himla schysst att du till och med ritade in den i triangeln!! Tackar och bockar 
Vet du om det finns några andra etf:er med svenska räntor/obligationer? Xact är den enda jag har lyckats hitta. Nåt som gör mig fundersam är att när man ser perspektivet 5 år tillbaka verkar många räntefonder som nämns inte ha gått så bra, t.ex AMF kort/mix/lång/företagsobligation och Storebrand Obligation. Spiltan räntefond Sverige verkar ha klarat sig bättre. Skickar med screenshots från Avanza. Vet du varför det är så?
Jag tror du får läsa mer i topp inlägget överst. Förklaringen finns där. Kort förklaring är att marknadsräntorna gick snabbt upp mycket när inflationen satta fart för några år sedan. Det innebär att obligationspriser går ner, och alltså obligationsfonder går ner. Motsatta händer vid räntenedgångar, ränta ner, obligationer upp.
Korta räntefonder som tex spiltan påverkas mindre för dess duration (längden på lånen) är kort så påverkar det marginellt.
Långa räntefonder / obligationsfonder påverkas mer av räntan. Typiska svenska obligationsfonder har 3-5 års duration. Tumregeln är att en procents ränteändring påverkar obligationsfonden i motsatt riktning med lika många procent som fondern har i duration.
Tex om en fond har 5 års duration så ger 1% räntesänkning en uppgång på 5%. Och det motsatta.
Korta räntefonder på 0-1 års duration påverkas nästan inte alls, men då får man heller inte nyttan av uppgång när räntan sänks.
Jag är skeptisk till ETFer för obligationer om man behöver ombalansera så drar man på sig courtage och spread kostnader samt om ETFen är prissatt i annan valuta även valutaväxlingskostnad (typiskt 0,25% per köp/sälj).
ETFer har i min värld svårt att konkurrera med vanliga fonder om de senare kostar lite. Räntefonder ligger ofta på 0,1-0,4% avgift. Blir inte lätt att få det billigare med ETFer. Men visst man kan ju vilja ha ETF av andra skäl än pris, tex snabbhet vid affärer.
Lycka till
3 gillningar
Stort tack för att du tog dig tid att förklara!! Och rita in i triangeln Ska läsa på mer men tycker att jag fick en väldigt bra introduktion nu
2 gillningar
@Zino Jag har en fråga om du har tid. Jag kollar på realräntefonder och ser att du skrivit följande:
Notera dock att svenska realräntefonder (ex. Handelsbanken/Swedbank/Nordea Realräntefond m.fl.) tyvärr inte är lika bra alternativ som globala, främst eftersom den svenska marknaden för statsobligationer inte är effektiv. Eftersom den är liten, och många aktörer tvingade till att köpa enbart statsobligationer, ligger räntan ca 1%-enhet lägre än motsvarande bostadsobligationer, trots likvärdiga kreditbetyg (AAA). Svenska realräntefonder, som enbart kan köpa statsobligationer, har därför ett stort underläge jämfört med vanliga svenska räntefonder.
Gäller detta fortfarande? Jag ser på Swedbanks hemsida att förräntningstakten för Swedbank Robur Realränta är 2,4% och det är väl inte alltför långt från bostadsobligationer?
1 gillning
Ja, det bör fortfarande gälla, så detta gjorde mig faktiskt ganska förbryllad:
Ur tabellen får vi förräntningstakten 2,40% på Swedbank Robur Realränta, vilket enligt fotnoten är beräknat på en förväntad inflation på 2%. Durationen är 4,26 år.
Jag har väldigt svårt att tro att detta stämmer, eftersom en svensk 5-årig statsobligation i skrivande stund ligger på 1,92%. Kan verkligen Swedbank Robur Realränta (som i princip bara innehåller statliga realränteobligationer) ha 0,5% högre förväntad avkastning?
Nordeas realräntefond anger en förräntningstakt på 1,31%.
Det skulle kunna ha något att göra med att KPI är en laggande indikator, så förräntningstakten är baserad på laggande inflationsdata. Vi får fortsätta bevaka denna tabell och se om detta bara är en tillfällighet!
2 gillningar
Tack för din input. Ja, det kanske är lite för bra för att vara sant med 2,40%, trist. Skulle du förresten kunna förklara varför Danske Invest Globala Realräntor gått så bedrövligt med minus ~11.5% senaste fem åren medan Swedbanks svenska realräntefond gått plus ~10% under samma period? Även om globala realräntor skulle vara bättre så blir det svårare mentalt att välja Danske Invest-fonden när man ser den negativa utvecklingen.
Framförallt pga längre snittduration, vilket straffade sig rejält under 2022. Dippade också rejält nu i april pga att amerikanska inflationsförväntningar kraschade efter börsraset.
Kanske köra på en kombination isåfall? Jag överväger faktiskt också att ta in Swedbank Robur Realränta i min portfölj (redan innan du skrev ditt inlägg) just pga ökad geografisk diversifiering. Danskes fond består ju till >50% av amerikanska realräntor.
1 gillning
Framförallt pga längre snittduration, vilket straffade sig rejält under 2022.
Men på Danske Invests hemsida står det att fondens duration är nästan exakt samma som Swedbanks fond på runt 4 år. Men du kanske menar att de hade betydlig längre duration under 2022 och sen drog ner på den?
Danske Invest skriver också att fondens förräntningstakt är 4,35%, men det får man väl inte i närheten av efter valutasäkringen till svenska kronor om jag förstår det rätt?
1 gillning
Ja, precis. Har ingen faktisk data på det, men kan inte tänka mig någon annan rimlig förklaring.
Precis. Valutasäkringen kostar skillnaden mellan svensk riskfri ränta (fn 2,17%) och utländsk riskfri ränta (ex. amerikansk fn 4,35%). Alltså blir förräntningstakten i Danskes fond i SEK 4,35 - (4,35 - 2,17) = 2,17%.
Förklarar detta utförligare i detta inlägg:
1 gillning
Det där med att hitta vilken duration realräntefonderna “egentligen” har verkar ju vara snårigt värre. Man får kolla månadsbladen och “hoppas”.
I sina informationsblad låter alla ganska lika, och det är något i stil med att duration ska vara:
Swedbank Robur Realränta A: "Den genomsnittliga durationen på fondens innehav ska vara mellan 2 och 10 år. "
Öhman Realräntefond A:" normalt 5-10 år"
SEB Realräntefond D SEK - Lux utd: “Portföljens genomsnittliga återstående räntebindningstid kan variera
mellan 4 och 10 år, beroende på aktuellt ränteläge.”
Nordea Realräntefond K SEK: "Riktvärdet för den genomsnittliga räntebindningstiden är cirka 10 år. "
Det är ju inte så tydligt kan jag tycka.
Jag lyckas dock ändå få det till att Nordea verkar sitta med längst duration (Placeringarnas
genomsnittliga löptid ökade från 4,62 år till 4,81 år) mot Swedbanks 4,32 år.
Vilket alltså är ganska kort egentligen.
1 gillning
Börjat läsa mig in mer och mer på räntor och tycker det är mer intressant än vad man trott. Undrar om ni räntegurus härinne har tips på något bra verktyg/websida där man kan jämföra räntefonders nyckeltal? Eller blir man tvungen att göra det manuellt m.h.a. excel? Tycker det är en djungel och har så sjukt svårt att välja ut det jag söker. Nordnet/avanzas filtrering är inget att hänga i granen…
1 gillning
Tyvärr finns det mig veterligen inte någon sådan tjänst där man enkelt kan se nyckeltal för alla räntefonder.
Det närmaste man kommer är Morningstar, där man ofta kan se duration och förräntningstakt (sök upp fonden och klicka därefter på “portfölj”), men det saknas info för flertalet populära räntefonder. I dessa fall får man helt enkelt lusläsa på fondens hemsida/månadsrapporter för att försöka hitta nyckeltalen.