Tid är en viktig aspekt med. Att tina en billys pizza går lätt när jag kommer hem kl 20 från jobbet eller träningen, att ställa mig och göra ett långkok på högrev är uteslutet när magen skriker.
Jag skulle förstås kunna laga en stor del av söndagen på att göra matlådor men då är det ofta något annat som lockar…
Men då undrar jag, om man tar hela kunskapsläget och kollar på det. Alltså alla studier inte bara några och de går att dra slutssatser från det. Tycker du att man borde avvisa de eftersom vissa påstår annat.
Jag har läst otaliga böcker om kost. Men de finns bara en organisation jag tror på. Och de är för att de har ett team som går igenom alla 200 studier om dagen som pupliceras inom hälsa och kollar på dem och sammanställer. Samma sak har de gjort med de som redan finns. De har en av de mest anseeda professorer i världen inom kost som huvud för organsiationrn och den är 100% ideell.
Jag vet ingen med mer trovärdighet. Eller kan de du prata om slå de?
Självklart kan man vara allergisk och de finns som inte tål gluten. Men den västerländska dieten är på en annan väldsdel än den diet vi borde hålla oss inom om vi tittar på forskningen.
Problemet med att göra så är att du då tittar på människokroppen som om den vore en maskin.
Jag har av vissa anledningar vart i kontakt med läkare det senaste året, och som ingenjör har jag kanske i diskussionen med dem varit lite inriktad som du och fått responsen “det är ingen exakt vetenskap”.
Du har även komplexa effekter som t.ex. psyket du måste ta hänsyn till när du kommer till kosten.
Visst, man ska absolut titta på all forskning och ta lärdom av det, men att det skulle leda till ett enda korrekt svar är nog inte troligt.
Man kan äta väldigt hälsosamt och billigt, men det kräver mer jobb och det är inte lika enkelt att få maten god som det är med dyrare råvaror och/eller mycket fett. Generöst med smör, grädde, ost etc gör det lättare att laga till god mat.
Att kolla sin vikt, midjemått, blodtryck och blodsocker då och då och hålla värdena i schack med lagom kaloriintag är nog den tråkiga sanningen. Ekologiskt är en marknadsföringsterm och har inget med hälsa att göra.
En multikokare är en bra investering om det gäller att äta gott, nyttigt och billigt. Lägg i ingredienserna innan du går till jobbet och middagen är färdig när du kommer hem.
Man ska inte göra det för kompicerat. En bra början är fokusera på sådant som har ingen eller bara mycket kort innehållsförteckning. Då undviker man det mesta av det värsta.
Men det är inte så lätt att veta. Vi har det här med den franska paradoxen. Befolkningen i södra Frankrike har låg dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, trots ett högt innehåll av mättat fett i kosten. Dessutom är många slanka och dricker rödvin. Och så äter de länge.
Men med tiden lär de sig nog hur man inte ska äta. De också.
Själv har jag blivit löjligt bra på att alltid ha några kokta ägg i kylen (i en skål med vatten, de håller sig flera dagar lätt) och kokta gråärtor/höstärtor/lupinfröer t ex, samt keso. Men lite gröna blad eller en tomat eller nått går det då löjligt snabbt att göra mig ngt både gott och nyttigt.
Omvänt, alternativkostnaden för att leva osunt kan vara extremt hög. Den som lever ett hårt liv med omedelbara belöningar som sex, drugs and rock’n roll kan ofta strunta i pensionplanering.
Christer Petterson blev 57 år: Christer Pettersson – Wikipedia
Glädje och livskvalitet är svårare utan hälsa. Inkomster blir lägre för sjuka.
Det finns inga garantier, men man kan leva så man får bättre odds till god hälsa och god livskvalitet länge.
Ska du räkna på olika alternativ kolla livslängden hos dina släktingar de senaste tre generationerna.
Medelvärde: Jämför med deras generationer medellivslängd.
Standardavvikelse: Räkna ut standardavvikelsen i varje generation, för det säger något om risk.
En släkt där alla dött mellan 75-85 års ålder är mindre riskabel, än en släkt där folk dött mellan 60-100 års ålder, även om de har samma medellivslängd.
Det finns sidor på nätet där du kan fylla i data om din livsstil och få reda på statistiskt förväntad livslängd, jämfört med befolkningen.
Gener: Men har du en sjuklig släkt då kan statistiska prognoser av din livslängd ändå vara överskattningar.
Sparande: Det ska kännas helt ok att leva nu och framtiden ska kunna bli ännu bättre.
Marginal-livskvaliteten blir inte så mycket högre för mig om jag ökar min konsumption.
Baljväxter är super.
När de kommer till animaler har vi tyvärr släppt ut för mkt skit i naturen. De akummuleras i animalierna och de blir inte bra. Dessutom kan man inte jämföra dagen djurhållning med den som var för. Nu kan kyckling kött innehålla 15-30% fett vilket snarare va 2% fet i början av 1900-talet, källa “how not to die” av michael greggor.
Men byt gärna ut ägg mot gröna blad så är de super :
Socialacceptans
Unna dig
Leva länge
Bota diabetes
Ha normalt blodtryck
Bra förutsättningar för att må bra
Alla de fem kan du inte få. Men för att leva länge skulle iaf jag med den informationen jag fått till mig säga att det finns ett ganska entydigt svar.
Jag äter forskningsbaserat just nu. Mår toppen och håret har växt ut märkbart mkt mer och jag är inte grå dassig i huden längre och gått ner till eb hämsosam vikt. Känns också bra att det är mer hållbart. Är inte hungrig utan väldigt nöjd och mätt.
Ner sida är att de e väldigt socialt oaccepterat så orkar ofta inte ta diskussionen. Också dyrare. Så är de popularitet man är ute efter med sin kost så är ju denna helt fel haha
Personligen så försöker jag äta hälsosam mat de gånger det går (dvs hemma på vardagar), medan jag släpper på tyglarna i andra situationer. I övrigt försöker jag se till att få i mig en majoritet av ”the daily dozen” på ett eller annat sätt varje dag