Amortera inte på bostaden—det höjer din risk!

Normala människor har inte heller disciplinen att inte trycka i sig skräpmat 24/7, utan disciplin händer inte mycket bra i livet.

Om inte “normala människor” (typ gemene man <> från oss här på RT) har disciplinen att hantera sitt likvida sparande på ett klokt sätt är ju rådet att låna maximalt på bostaden och sätta in på sparkonto väldigt dåligt…

1 gillning

Måste vara onormal. Fick en fråga av en bekant vad lönedagen betyder för mig. Absolut ingenting för min egen del. Ingen känsla, varken glädje eller sorg.

Är mer glad för min optimering. Bara ätit ute 2 ggr den här månaden varav ena dagen var att fira 2 årig bröllopsdag . Andra var McDonalds idag. Ätit ur frysen istället kör att handla.

Jag tänker att gruppen som inte skulle klara av att ha stora likvida tillgångar skulle kunna delas upp ytterligare.

Många klarar inte av att skapa löpande överskott, överhuvudtaget.
I deras fall är det irrelevant att fundera på vad som ska göras med ett överskott eftersom det inte finns något.

Alla pengar som kommer in konsumeras upp.

De personer som amorterar stora belopp är udda på samma sätt som de som sparar pengar på hög eller investerar det i något annat, t.ex. aktier.

Jag inbillar mig att gruppen som amorterar hårt skulle ha lättare för att inte spendera upp pengarna än de som sparar väldigt lite eller ingenting alls.

De som amorterar är målmedvetna och kan ju tekniskt sett öka bolånet när som helst för att konsumera men väljer att inte göra det.

Det är nog mest riskaptit och brist på kunskap som är motiveringen i deras fall och kanske inte enbart att de inte klarar av att hålla i pengar.

3 gillningar

Tycker tråden är väldigt kategoriskt, som om det vore en naturlag att inte amortera.

Allt beror på dina likvida tillgångar, soliditet och kassaflöde/lön.

Alla har olika förutsättningar/förmågor och miljöer som dom anpassa sig i.

3 gillningar

Ttcker du också att första inlägget är det? Jag tycker tvärtom att första inlägget försöker reda ut att det i de flesta fall (men inte alla) är bättre om hushållet kan spara i andra sparformer än amortering på bolånet.

Jag förstår TS och håller delvis med, men försöker också argumentera för att människan är svag och begår beteendemisstag som lämnar hushållet fattigare om sparformen är en annan än amortering på bolån. Men det är ju en högst personlig känsla och inte på något sätt korrekt ur ett ekonomiskt perspektiv.

1 gillning

Den intressanta frågan är väl vad som gör hushållet lyckligast? Rikast på kyrkogården är ett så oerhört deppigt mål. Men visst, om låg amortering leder till att någon passar på att spela bort pengarna på onlinespel så är det inte bra. Om däremot valet står mellan hög amortering och tex många härliga resor med sin familj så är väl valet självklart? Fattigare men livsmässigt rikare skulle jag välja alla dagar i veckan.

3 gillningar

Jag tycker det är en bra poäng att klarar man att amortera så lär man klara att spara/investera. Och det lär i varje fall vara bättre att konsumera de pengar som är lånade via billigt bostadslån snarare än att ta ett dyrt konsumtionslån—vilket man också kan göra om man inte klarar av att kontrollera sig själv. Jag tror många av beteendegrejerna ni pratar om uppstår mycket pga av saknad kunskap och obetänksamhet, inte enbart pga avsaknad självkontroll. Och tråden handlar om att tillföra kunskap och fundera igenom vad som är bäst på riktigt, i stället för att handla bara på instinkt.

Beakta att första svaret från början riktade sig till Jan när han bestämde sig för att extraamortera :sweat_smile:

1 gillning

Jag håller med om din trådstart, särskilt om man vet vad man gör. Jag är ändå principiellt för amortering, jag anser att det är bästa sättet att hålla bostadspriserna nere. Måste man amortera av sitt lån på tex 25 år som man behöver i andra länder så går det inte att ta så stora lån för amorteringarna blir skyhöga.

Däremot tycker jag inte att amorteringskrav av moraliska skäl eller i uppfostringssyfte för att få folk att spara är rätt. Jag tror också att har man väldigt svårt att spara (förutsatt att man har ett utrymme att spara) så har man en impulsproblematik som inte löses med amorteringar eller amorteringskrav. Sparande är ju inte rocket science direkt, att förstå att man behöver ha resurser i reserv klarar de allra flesta som inte är väldigt unga och oerfarna.

2 gillningar

Det finns förstås en sanning i detta för vissa. Men till slut inser man att det finns en risk med allt som är individspecifikt.

@axr, kan ha dåligt minne men har du redigerat eller lagt till saker i första inlägget (trådstarten)?

Inte nyligen, man kan inte redigera gamla inlägg längre. Men Jan kanske gjort något, han har ibland redigerat trådstarter han länkar till från sajten. Något särskilt du tänker på?

1 gillning