Hej alla,
Jag har lyssnat på avsnittet om amortering vs investering. Men där är fokus en hel del på de med låg belåningsgrad. Och många här på forumet verkar också ha låg belåningsgrad.
Vi har 80%belåningsgrad, lån på nästan 4,5miljoner. Ränta 1.3% respektive 1.44% (oilka delar av lånet). Amorterar nu 2% enligt amorteringskravet.
Vi har 2 inkomster med stabila anställningar. Sparar långsiktigt ca 4500/månad. Borde vi pausa detta och istället amortera mera?
Vi skulle klara en räntehöjning men det känns ändå olustigt med så mkt lån. Samtidigt tar det ju en evighet att amortera så mkt att det påverkar totalsumman. Tacksam för input!
Känns det inte bra så är det väl det du måste gå på?
Jag har gått från 85% belåningsgrad på köpesumman till 15% belåningsgrad mot dagens ungefärliga värde genom att amortera kraftigt under c:a 15 år. Jag hade förstås kunnat slänga in mer på börsen istället men det måste också kännas bra. Har aldrig haft något amorteringskrav, reglerna var annorlunda då jag tecknade lånen.
Idag kan jag lösa resterande lån när jag vill och har så låg ränta att jag kan pumpa in nästan allt överskott på börsen. Jag har inte optimerat på teoretisk maximal avkastning utan på att det också ska kännas bra och finnas marginaler om börsen rasar eller räntan drar iväg, finanskris, bostadskris etc. Sen är jag även lite gammaldags och anser att lån ska betalas tillbaka. Att kunna vara utan bolån när jag går i pension. Det kan jag om jag vill.
Med 2% amortering tar det väl lite drygt 6 år tills ni kommer ner till 1% amortering. Stoppar ni månadssparandet och amorterar det också så kommer ni dit på knappt 4 år. Inte så stor skillnad om jag räknat rätt.
Vi hade nog fortsatt med 2% amortering och hålla kvar månadssparandet. Om ni ångrar er senare tex om räntorna går upp så kan ni ju ta en del av kapitalet då och betala av en större summa kanske.
Målet kan väl vara att vara nere på under 50% belåning till pensionen. Såklart kan det bli mycket tidigare om bostaden uppvärderas. Men som generellt mål till pensionen att inte behöva amortera väl i pension även om bostadspriser inte rör sig, tänker jag.
Vår villa är obelånad sedan ganska många år tillbaka.
Känslomässigt är det rätt för oss, men kanske inte helt rationellt med dagens historiskt ultralåga räntor.
Det kommer en dag när räntan höjs igen…
Så länge ni kan betala räntorna är belåningsgraden inte ett problem.
Fundera även igenom obekväma eventualiteter som arbetslöshet, sjukdom, dödsfall och separation samt hur de skulle påverka er möjlighet att hantera lånesituationen.
Jag har amorterat ner ungefär en miljon på mitt bolån, det i kombination med att huset har ökat i värde med två miljoner gör att jag nu ligger runt 20 % belåningsgrad.
Jag har en amorteringsplan som gör att jag blir skuldfri tills jag skall gå i pension, men för tillfället så har jag pausat amorteringarna och sätter in dom pengarna på ett separat isk. Planen är att göra så i tio år och sedan utvärdera den strategin. Funkar den inte så har jag ändå ca 20 år kvar att amortera bort lånet.
Målet är ändå att alla pengar på det isk’t skall gå till amorteringar på sikt, men med lite flyt så kommer denna strategin göra att jag blir skuldfri tidigare.
Skulle räntan gå upp eller börsen totalt surna ihop så börjar jag amortera igen.
Rationellt eller ej, det som känns bäst för mig är att vara skuldfri den dag jag går i pension.
Mycket handlar väll hur man känner med lånet, höjda räntor mm.
Vi har valt att spara på egen hand och låst lånet på 8 år.
Och spara det andra själva för att ha större rörligt kapital. Och gott om tid på oss att märka om ränter går upp. ( Dok kan det ändå ske den dagen vi skall lägga om lånet och avgifter om man säljer men då hoppas jag att. Huset stigit i värde ) sen Kan va skönt om nått oförutsätt händer. Det jag gillar är att jag inte behöver gå till banken om jag måste lägga om tak eller nått annat händer. Och sen vid omläggning kan man välja hur mycket man vill lägga in. Men då gäller det att det sparas till det och inte går till annat om det tänkt till huset?
Sen kan man ju ta halva till lånet och halva till spar?
Detta sättet känns bäst för oss. Men man skall göra det som känns bäst för en själv
Vi har det omvända “problemet”. Inga lån, husvärde ca 6 mkr . Ca 1 mkr på börsen och 0,5 mkr på sparkonto. Utbyggnad/renoveringar på gång för ca 0,3 mkr.
Jag skulle försöka urskilja hur mycket som är känslan “känns olustigt” och hur mycket som är rationellt “farligt” och sedan försöka hitta en balans. Statens förslag på ekvationen är ju i ert fall 2 % amortering per år.
