Ångest när man varit hård mot kollegor?

Vardagsekonomi Jobb, karriär och lön
1

Jag har ingen direkt chefsroll men blir ofta någon form av outtalad ledare p.g.a. både min personlighet och mitt kompetensområde (blir naturligt att jag blir den sk. spindeln i nätet då jag knyter ihop flera teknikområden). Det händer ofta att jag kan komma med saker som gör att andra kollegor kanske uppfattar mig som taskig eller att jag är oförskämd, speciellt eftersom jag är så ny när de andra varit på samma arbetsplats i väldigt många år (+ 10 år). Problemet är att jag är väldigt rak som person, jag tycker inte om att ljuga och säger hellre att jag inte håller med p.g.a. X och Y istället för att ställa in mig i någon konstig konsensuskultur som annars råder på svenska arbetsplatser.

Hur hanterar ni det? Det ger mig ångest, för jag tycker om personerna och försöker alltid skilja på person och sak. De är genuint trevliga och fina människor, men när det är stressigt i projekten och kunden ringer och skriker för de vill ha fram grejer så är tålamodet tyvärr lite för kort i vissa situationer.

Det är speciellt jobbigt eftersom jag har så mycket längre utbildning än de andra, är mycket yngre och är relativt ny på jobbet jämfört med dom. Försöker ofta hålla tillbaka och ta in det dom säger - ofta har de väldigt mycket bra/vettigt att bidra med men ibland är de tyvärr stora missförstånd och stora kompetensluckor som gör att de föreslår halvt konstiga snudd på korkade grejer…

Nu vet jag att många tänker “Vad är det för grejer”
Det kan röra sig om så basala saker som att de helt missförstår vad en kund skriver/efterfrågar för de inte har god läsförståelse och/eller inte ställer rätt följdfrågor för att säkerställa att de förstått uppgiften. I några fall övertolkar de kunden som efterfrågar något som de själva inte riktigt förstår, och istället för att vägleda och föreslå bättre lösningar gör “precis som de sa”. I andra fall lägger de sig i mina arbetsuppgifter och har förslag på hur jag ska hantera grejer - som ofta är helt felaktiga/ineffektiva eftersom de går på gamla rutiner och inte ser till nya lösningar.

1 gillning
2

Det är väldigt svårt att ändra sin personlighet även om det går.

Något som dock är betydligt enklare är att faktiskt prata med dina kollegor när du inte är stressad och helt enkelt berätta hur du funkar som person. Berätta för dom att när du är stressad kan du ibland vara för hård, att det är något du är medveten om och att det är något du försöker jobba på.

Säg att du verkligen gillar dom och att dom inte ska ta det personligt om du går på lite för hårt ibland.

Min erfarenhet är att det är väldigt mycket enklare att jobba med personer där man vet hur dom fungerar och dom är öppna om det.

En liknande sak du kan göra är att direkt efter du känner att du varit får hård och fått ångest är att gå till kollegerna och be om ursäkt för att du var lite för tuff. (Det är fascinerande hur svårt det är för människor att säga förlåt.)

Agerar du på det sättet jag föreslår tror jag att dom kommer acceptera dina brister och till och med våga säga ifrån om dom tycker du går över gränsen utan att ni behöver tycka illa om varandra, kanske kan dom till och med garva lite åt dig i dina sämsta stunder :smiley:

5 gillningar
3

Ett tips är att slappna av, jorden går inte under för något blir fel eller en kund kräver något specifikt.

Dom duktigaste ledarna är de som inte låter stressen påverka dom och håller sig lugna och kan kommunicera det som behöver göras.

Sen kan man väl generellt säga om man har ambitioner att det är inte dom duktigaste som kommer längst upp i kedjan, utan dom som är mest omtyckta.

4 gillningar
4

Känn ingen ångest över att du är hård, du gör dem en tjänst i förlängningen. Om du är kompetent så kommer folk till dig ändå.

5

När jag var yngre fick jag ofta denna typ av feed-back i samband med utvecklingssamtal. Även om jag hade rätt drev jag min ståndpunkt onödigt hårt vilket påverkade mina kollegor negativt.

Med åldern, och efter att ha upplevt olika typer av ledarskap kan jag tryggt säga att det går att förändras, och att den förändringen bara är positiv. Det är inte så att jag lagt undan förmågan att ta tag i saker och vara rak och tydlig. Däremot har jag insett att det finns fler och bättre verktyg för att få med sig människor :blush:

Om du känner ångest över ditt agerande tror jag det är klokt att du funderar över hur du agerar, och vad du ev behöver förändra. Och som redan tidigare nämnts, att be om ursäkt är underskattat!

5 gillningar
6

Många missförstår det här med att vara rak och tydlig med att det är ok att vara ett rövhål. Du kan vara rak och tydlig utan att få folk att känna sig dåliga. Själv har jag haft problemet med att vara rak och tydlig förut, då sa jag vad som skulle göras, förklarade vad folk förstått fel. ”Nej, det är inte så kunden menar, det är såhär” dvs jag visste bättre än andra = uppfattas som ett rövhål.

Nu säger jag istället. ”Vad tror du om detta, kan kunden mena så? Jag tänker att x pekar på y. Men jag kan ha fel? Vad tror du?”

Får fram exakt samma sak, för om jag har rätt håller de med. Men ibland har man faktiskt själv fel också. Man är precis lika tydlig och vänder på problem, men man säger inte att man har svaret, utan visar att man vill vara en del av laget.

På samma sätt om någon har en dålig lösning ”jag tänker att x kan leda till y och om vi gör x istället kan vi undvika det. Vad tror ni?” Allt blir så mycket enklare om man omformulerar sig och säger saker som frågor istället.

Kan tillägga att jag är otroligt röd i min personlighet i grunden och har lätt narcissistiska tendenser (tycker jag själv, ingen som någonsin sagt det till mig), då jag ofta tycker att jag är både smartare och bättre än andra många gånger. Det är en vidrig egenskap som jag jobbar hårt med att hantera. Värt att fundera på om du har samma egenskaper, för om du inte hanterar det kommer du att uppfattas som en riktigt dryg människa och inte bli omtyckt. Och det är viktigt att vara omtyckt och ha en bra stämning på jobbet för att komma framåt och skapa bra långsiktiga team.

12 gillningar
7

Jag har gjort till mitt signum att vara öppen och även kritisera saker som jag tycker fungerar bristfälligt. På olika möten har jag emellanåt kallat saker för flum.

Min chef tyckte nyligen att jag har en särskild förmåga att komma med kritik utan att den uppfattas som ”påhopp” på någon och utan att skapa några större konflikter. Jag har aldrig tänkt på det så själv men det kanske ligger något i det. Min företrädare på min nuvarande tjänst var istället grovt odiplomatisk och den kontrasten kan möjligen bidra.

Det jag oftast brukar göra är att försöka vara konstruktiv, gärna ställa frågor istället för att slå fast fakta och så att använda ett lite inlindat språk. Det gör jag både muntligt och i mejl. Så långt har det överlag fungerat bra.

Det ska sägas att en viktig grundförutsättning är att ha kompetenta kollegor. Någon kanske har missat något, uppfattat saker fel eller agerat klumpigt. De är dock i grunden inte okunniga, omogna, psykiskt instabila eller liknande. Får de bara rätt input så är det lätt för dem att agera klokare nästa gång. Har man istället ett gäng totala puckon till kollegor tror jag inte att det finns någon enkel väg framåt.

1 gillning
8

Det är exakt så man ska göra. För vissa kommer det naturligt, för andra inte. Men det är ju så att man kan själv ha missat något och därför är det bra att alltid ställa frågor, istället för att säga ”det där blir fel”. Rätt oskönt att tro att man själv har rätt jämt, blir lätt besserwisser över det :slight_smile:

9

Det låter på dig, rent spontant, som att du tycker att du är mycket bättre än dina kollegor.
All respekt att du har längre utbildning än dina kollegor. Nu vet jag inte vad du sysslar med men jag tror att i många yrken så är erfarenhet värd minst lika mycket som en längre utbildning.

Jag håller absolut inte med att alltid säga exakt vad man tycker och tänker är bra, det kan såra människor.
Att komma in som ny på jobbet och spela Allan tror jag inte gynnar dig i längden.

4 gillningar
10

Mycket bra tankar och det är precis så jag oftast försöker göra. Det blir bara svårt att alltid resonera om olika grejer när det är väldigt stressigt. I synnerhet upplever jag att de blir problem när personer lägger sig i mina grejer, har t.o.m hänt att de varit inne och ändrat i saker jag har gjort trots att de inte ens ska pilla i mina grejer.

Vi är två bolag som gått ihop (innan jag börja) och de två bolagens äldre medarbetare har haft olika typer av problem tidigare. Jag bryr mig inte och tar inte “vårt parti” utan gör ibland saker på det “andra” bolagets vis. Detta tycker de oftast är helt fel och blir tjafs om att jag inte följer rutiner, trots att jag gör helt i enlighet med de nya gemensamma rutinerna. Detta innebär att jag då måste lägga tid på diskutera (för mig) petiteser när vi har tidspress istället för att lägga energin på det viktiga.

Tack för alla svar, jag vet att jag själv gör fel ibland, förstår att jag kan uppfattas som dryg bara genom detta. Men är oftast extremt ödmjuk och lär mig gärna av andra. Har tidigare aldrig behövt tänka på personalpolitik och konflikter, första gången det blir såhär.

1 gillning
11

Du kan vara hur hård/tydlig du vill om du samtidigt är genuint hjälpsam och en god kamrat. Jag drar mig inte för att kalla en spade för en spade, men har ändå alltid haft en bra relation med mina kollegor inkl. att man umgås utanför och även efter att man bytt arbeten.

En viktig faktor är även hur du själv reagerar om du är mottagare av samma behandling, att dela ut men inte kunna ta emot funkar inte.

1 gillning
12

Beror även mycket på ens arbetskollegors personlighet också.

Visa tar att man kallar en spade för en spade som ett personangrepp eller att man blir irriterad på frågor eller att förbättringsförslag ses som kritik på deras arbete. Personligen ogillar jag att arbeta med denna personlighetstyp då blir så otroligt mycket mer fokus på känslor, välmående och må bra känslor för att komma framåt istället för att fokusera på uppgiften.

3 gillningar
13

Jag tror den nämnts förut här, men en intressant bok på ämnet kan vara Dale Carnegies nästan 100 år gamla bok How to Win Friends and Influence People.

Den handlar i grunden inte om att få nya kompisar, utan om att skapa meningsfulla relationer. Ofta ur ett professionellt perspektiv. Det kan båda handla om att föra fram sin mening utan att uppfattas som ett ahole, men även att få folk runt sig att växa. Något som brukar leda till bra saker både för företaget och sig själv. Boken och tankarna har använts av ett flertal företagsledare för att vända trenden från en autoritär ledarstil till att istället odla lojalitet.

Det kan vara något att se på. I sämsta fall får du inblick i hur somliga hanterar relationer. I bästa fall nya infallsvinklar som hjälper dig med de problem du upplever. Den finns både i tryck och som ljudbok om du kan offra några dagars pendligstid. :wink:

4 gillningar
14

Min erfarenhet är att det gäller att skilja på roll och person och när det behövs kritisera, eller snarare komma med konstruktiv feedback till rollen snarare än personen. Samt att man måste titta på vilka förutsättningar personer har att göra ett bra jobb. Ofta när folk är “dåliga på jobbet” så är det för att dom har riktigt dåliga förutsättningar att göra ett bra jobb och har dom haft det nog länge har dom gett upp/tappat motivationen att försöka.

15

Hej
Vad är det du hehöver bevisa?
Varför inte vänta ut dina kollegor?
Var mindre på o hetsig.
Förmodligen skaver ditt förhållningsätt gentemot dina kollegor eftersom du nog uppfattas som en streber.
De kanske blir nervösa i din närhet när du håller på? Kanske inte kan tänka klart?
Så lite empati från din sida skulle inte skada. De tycker kanske inte att du e sympatisk. Din hållning väcker antipati. Du kan bara förändra o påverka din omgivning om du själv ändrar dej.
Så lycka till!

16

Folk som gillar att kritisera o vara sk ärliga brukar ogilla kritik. Hur tar du själv emot kritik?

1 gillning
17

Tack för din öppenhet @Anonym

Här kommer mina korta tankar på din fråga. Jag tror inte att man kan vara mindre av den som man redan är. Det vill säga det kommer inte att fungera långsiktigt att du ska vara mindre rak. Det ingår i din personlighet och ja, du kan anpassa dig, men det kommer att över tid kosta dig energi eftersom det är inte den som du är.

Det som jag däremot tror på är att istället för att skruva ner volymen på saker i ens liv, så tror jag på att man istället lägger till saker. Det vill säga att man kan ställa sig frågan:

Vad kan jag lägga till i mitt beteende som neutraliserar eller tar bort nackdelarna från det beteendet som jag har?

I ditt fall upplever jag det egentligen ganska enkelt (men inte lätt). Om vi tar en metafor och överdriver den för att skapa tydlighet. Låt oss leka med att vi är på en brinnande båt. På båten så finns tre olika typer av ledare. Den förste ledaren är “coachen”. Hen kommer ställa frågor såsom:

Så vad betyder brand i ditt liv? Vilka andra områden i livet brukar du se att det brinner? Vad tycker du själv att vi ska göra i den här situationen?

Den andra typen av ledare skulle vi kunna kalla för “dagisfröken”. Hen kommer säga saker som:

Kom nu alla barnen, var inte rädda, nu gör vi det här tillsammans. Ingen panik, det kommer lösa sig, låt oss nu går här tillsammans. Hur känns det?

Den tredje typen skulle vi kunna kalla för militären. Hen kommer peka med hela handen och skrika:

Ner i livbåtarna för f-n. Nu, direkt. Marsch!

Alla dessa tre personer har olika fördelar. Alla skulle säkert löst situationen, men med olika resultat och konsekvenser. Jag påstår att jag själv hade nog först velat ha “militären” som är rak, tydlig och pekar med hela handen för att komma ner i livbåtarna. Men när vi väl är i livbåten, då hade jag nog önskat “dagisfröken” som kommer med relation. I någon slags after-action-review hade jag önskat coachen.

Min poäng här är att om du är en person som är rak och tydlig, så skapar det vissa resultat. Ofta att projekt, företaget och händelser går framåt i en önskad rikning. Men precis som du skriver så kommer kostnaden i form av relation.

Därför skulle mitt tips och råd vara - fortsätt vara rak och tydlig OCH - med stora bokstäver - börja träna på att lägga till relation efteråt. Prata om “sockerkaka och katter”, “fråga hur det landade hos folk”, “gå in till dem efteråt och stäm av” etc.

7 gillningar
18

Tar gärna emot kritik (både bra och mindre bra), hur ska jag annars utvecklas?

Tycker det är tydligt att folk läser in massa saker. Av en grupp på säg 14-15 är de max 2-3 kollegor detta gäller, flertalet har t.o.m sagt att de verkligen uppskattar att jobba ihop med mig.

Har arbetat i projektform i ca 7 år snart, första gången jag hamnar i någon form av konflikt.

19

Osäker kring vilken roll du har men personligen hade jag nog löst det genom att sitta i enrum med de 2-3 personer som har problem och gå igenom vad som behöver göras samt hitta en samsyn innan man tar en dialog i större grupp.

Allt kommer ta längre tid men det är tyvärr något man ibland måste acceptera sen hade jag försökt styra i framtida projekt att du inte behöva jobba nära personerna i fråga.

20

Människor som vanligtvis tillskriver sig själva epitet och egenskaper som att de är “raka i sättet man kommunicerar” är enligt min erfarenhet, oftast dåliga på att ta ansvar för det egna humöret och beteendet.

Det är extremt sällan ett aggressivt bemötande är bättre än ett metodiskt lugn.

Så baserat på det du skrev, skulle jag rekommendera att du tar ett par steg tillbaka och skaffar dig ett helikopter-perspektiv. För som det framstår just nu, så reagerar du impulsivt flr varje “mindre” uppkommen situation.

Summering: Det finns (nästan) aldrig skäl till att bete sig illa mot kollegor och hänvisa till att man är “rak”.
Förstålse kan finnas vid dödsfall i eller nära familjen, men inte mycket annat.

4 gillningar