Hej,
Jag har gjort ett nytt konto för att vara lite mer anonym, om detta är emot några regler ber jag om ursäkt. Inlägget handlar inte om att hänga ut någon utan om att få råd om hur jag kan tänka i min situation, av alla kloka som läser detta forum. Jag driver ett litet konsultbolag inom IT / systemutveckling, med en viss specialisering men oxå en del blandade kunder och projekt som det lätt blir.
Personen i fråga är anställd som (Senior) utvecklare i bolaget, hen är allmänt trevlig, mycket intelligent, allmänbildad inom programmering och har specialistkompetens.
Men, hen har mycket svårt för att göra klart uppgifter i tid utan sitter och finlirar så länge som möjligt, går ut i sidospår och fixar små detaljer som inte tillför så mycket. I ett fåtal fall är denna detalj orientering bra och nödvändig men oftast gör den ingen nytta för oss eller våra kunder.
Remote arbete gör även det värre, jag får frågor / meddelanden en eller flera dagar efter att hen har påbörjat en uppgift som visar på att hen har missförstått och vill fixa allt möjligt i projektet som har en vag koppling till uppgiften. Vi har numera två dagar som alla ses på kontoret, mestadels på frivillig basis, men oftast (50%- 75% av fallen ) så har hen någon anledning att stanna hemma.
Jag är oftast väldigt tålmodig och försöker förklara och hjälpa gång på gång, idag var nog första gången på flera år som jag sa till på skarpen. Jag känner mig väldigt frustrerad eftersom jag ofta får rycka in och jobba extra på kvällar, samtidigt som jag betalar personen lön.
Jag känner oxå att hen egentligen har kompetensen för att göra de arbetsuppgifterna och förmågan att förstå vad jag menar, men inte riktigt vill. Ibland känns det som att det vore lättare att göra sakerna själv från början.
Jag vet inte om det är frågan om ‘Quiet Quitting’, men jag har alltid uppfattat personen som rak och ärlig. Alternativt har personen blivit allt för isolerad under pandemin och kämpar med något internt, jag är ingen psykiatriker dock, men jag får intrycket av att hen träffar väldigt få personer utanför jobbet.
Vad kan jag göra, eller tänka i denna situation, det ta emot att avskeda någon som är nästan en vän, men samtidigt missar jag tid med mitt barn på grund av extra arbete och när jag läser vad jag skrivit här verkar detta vara enda utvägen?