Jag har funderat på det tidigare. Som jag uppfattar det nu är kostnaderna för höga och krånglet för stort. Dock kan det komma nya livssituationer där läget blir annorlunda.
Det jag däremot funderar över är möjligheten att mer långsiktigt ha 1-2 inneboende. När barnen flyttar ut vore det möjligt att hyra ut deras rum.
Det skulle paja möjligheten att hyra ut huset via Airbnb men man kan ju välja hyresgäster som man gillar.
Så länge barnen bor hemma så är husbyte ett intressant format. Det kan också kombineras med korttidsuthyrning.
Om man ska räkna matematiskt måste man väl ha en horisont på flera år (typ 3-5?) för att man ska kunna ”räkna med” att använda som amortering istället om behovet skulle uppstå. Alternativet att ha det på sparkonto men då ska väl den räntan jämföras mot lånets ränta med någon sannolikhet att amorteringsbehov ska uppstå?
Jag lutar mer åt amortering för att minska risken, men det kanske bara är en känsla jag har för att vi har hög belåningsgrad med bolånet, även om den stora delen är bunden.
Hög belåningsgrad i detta klimat: amortera! Uteblir finanskris finns inget alternativ till räntehöjningar. Känns det som att de tidigare räntehöjningarna bitit på inflationen? Den stigerju fortfarande, från riktigt höga nivåer.
Var och en blir salig på sin fason. Jag amorterar som ett sätt att sprida risken. Kanske är mer rätt att investera allt, men det ökar ju rimligtvis risken.
Jag och frugan satt just och diskuterade lite i samma banor men kom fram till att det vore dumt att amortera med vår nuvarande situation.
Vi har rörlig ränta på 3,74% och lån på 3 370 000. Efter ränteavdrag betalar vi alltså en ränta på 2,64%. Samtidigt har vi ett räntekonto med fria uttag och en ränta på 3%.
Med denna situation ser jag inget incitament att amortera men är det någon parameter som jag glömmer att ta hänsyn till?
Bra formulerat Jetman . Det beror lite på nivån. En stor motgång neråt kan kännas fördjävlig. Och en medgång från god nivå inte så viktig. Därför prioriterar jag ofta hängslen,livrem och säkerhetsnål (Likt Gunnar Sträng) Framför chans till stor avkastning.
Jag har lyckats få ett bolån med flexibilitet. När jag har pengar över kan jag sätta in dem på mitt bolånekonto för att få ner summan jag betalar ränta på, men det är ingen amortering och jag kan ta ut dem igen om jag vill, tex för att betala semesterresa. Tänker att jag har ett bra sätt att få ut max effekt av min buffert.
Däremot undrar jag om det finns någon baksida på upplägget. Är det något jag inte tänker på?
Den där lösningen hade jag kompisar som använde i England och i USA för 10+ år sedan. Det låter ganska bra, men kostar inte flexibiliteten dig något alls map räntan? Skulle du inte fått 0.1% bättre ränta eller något liknande med ett standardupplägg? Banker brukar ju se till att ta betalt för att vara flexibla…. Annars ser inte jag någon nersida. Tvärtom skulle ju en dylik lösning tex kunna innebära att man inte behöver någon buffert alls, vilket ju sparar en del pengar i långa loppet.
Tack för input, låter ju bra då.
Nix, ingen avgift eller lägre ränta. Aktuell ränta är nu 3,39% och ja, min strategi är att bugga upp min buffert där.
Är lite av en newbie på ekonomi-området då min man tidigare skötte allt sånt men shit happens och står nu på egna ben och tyckte jag hittat en bra lösning. Dock ingen att bolla dessa frågor med och därför är det så fantastiskt med detta forum där andra redan tänkt på det mesta
Alla kapitalvinster du gör från räntekontot dras av från kapitalförlusten som ligger till grund för ränteavdraget i deklarationen, vilket gör att du lika gärna kunde ha pengarna på ett 0-räntekonto med samma ekonomiska resultat. Skatten och avdraget är båda på 30%.
Det gör att det är mer fördelaktigt att amortera av de två alternativen.
