Skulle jag hamna i ett läge där villahemförsäkring behöver sägas upp ör det nog aktuellt med flytt till hyresrätt ändå. Livförsäkring är oförskämt billigt så förstår inte vad som skulle ske för att man ska vara tvungen att säga upp den.
Kan inte motivera varför andra ska göra saker. Det valet får var och en göra på samma sätt som föräldrar får välja om man väljer bra mat till barnen eller om man väljer vettig bilbarnstol. Barn är det viktigaste för mig och då är det också där jag sist drar in på kostnaderna. Andra kanske inte bryr sig lika mycket eller prioriterar annat och då får de göra det.
Högsta ersättningsbelopp är strax över 3 miljoner för vår barnförsäkring om jag inte minns fel.
Angående sistnämnda tänker jag också att har man 6 miljoner i ISK blir det väl avkastning på 240.000 - 480.000 kr per år i genomsnitt. För att bibehålla avkastning på lång sikt (genom att inte behöva ta av kapitalet) är det då direkt korkat och dumsnålt att INTE betala 2.400 kr per år för en barnförsäkring.
Försäkra det du inte har råd att ersätta. Även om risken för att ditt barn blir sjukt är låg så kan du kanske inte klara den finansiella börda som uppstår vid en eventuell svår sjukdom.
Det kan handla om stora livsavgörande belopp som är omöjliga att spara till själv för ca 250 kr/mån (därav att det är en försäkring). Om ditt barn t.ex. hos Folksam med barnförsäkring stor utvecklar en sjukdom med resulterande medicinsk invaliditet efter behandlingar på 50% och ekonomisk invaliditet på 50% blir ersättningen 130% av försäkringsbeloppet + 50% av försäkringsbeloppet. Utöver detta aktivitetskapital på cirka 60 000 per år, engångsersättning 10% av försäkringsbeloppet om det t.ex. beror på cancer, eventuellt ärr efter operation, vårdkostnader som nämnts ovan. I aktuellt exempel alltså minst cirka 5,7 miljoner kronor i fasta ersättningar utöver löpande ersättning.
Det är som någon nämner skillnaden mellan att barnet i vuxenlivet kommer att behöva leva på en väldigt begränsad summa pengar och att kunna leva med en relativt genomsnittlig standard om denne bara kan arbeta 50% i aktuellt exempel.
Det behöver inte heller handla om det man typiskt sett “tänker” sig för att det ska räknas som medicinsk invaliditet, det man kanske tänker sig är något som gör så att barnet t.ex. inte kan gå. Svårbehandlad epilepsi kan t.ex. ge uppemot 60% invaliditet och det är väldigt svårt att arbeta med det. Det kan handla om autoimmuna sjukdomar som ofta tenderar att hopa sig, har man en autoimmun sjukdom är risken stor att man har två eller flera och i invaliditetsberäkningar så “plussar” man ju diagnoserna (likaså “plussas” arbetsförmågenedsättningen för personen/barnet).
Och om man t.ex. själv har 5+ mkr på banken, kanske med syfte FIRE eller att kunna gå ned i arbetstid, är du villig att själv “skjuta” upp det eller leva med en mycket lägre standard än planerat för att sprida pengarna på flera personer när du istället kunnat gå ned i tid med stöd av ditt eget kapital som inte behövts tas av för att exempelvis kunna vara med barnet alla de kommande åren?
Det är mycket pengar (premien) för många personer men har man möjligheten att betala det och man inte har väldigt, väldigt mycket pengar själv där 5-10 mkr inte spelar så stor roll så tycker jag att det är värt det. Sen kanske man har tur och inte har behövt använda försäkringen men du kan åtminstone kanske känna dig glad över att ditt försäkringsbelopp då gått till något annan familj. Därför jag också gillar Folksam/LF, känns inte som att allt bara finansierar höga löner.
Och som tillägg till mitt eget svar ovan. Har noterat att många i dessa forum, kanske inte just RT men många ekonomiskt inriktade forum, tänker att staten inte kommer ta hand om oss som är 20-45 år gamla när vi väl går i pension och därav sparar extra mycket. Kanske en tro om att pensionssystemet inte kommer hålla osv. Om man har denna tro, varför tror man att skyddsnätet i övrigt kommer vara oförändrat? Jag förstår att det kanske inte är samma personer som både överväger att avsäga sig barnförsäkringen och som inte tror att pensionssystemet håller men det är något att fundera över. Då är behovet av “eget kapital” (som t.ex. fås via försäkring eller mycket stort sparande) ännu viktigare. Det räcker med en regering som gör någon större ändring i systemet för att det ska bli katastrofalt, det har ju också hänt tidigare när det gäller förändringar i bl.a. sjukersättning.
Säger varken för eller emot, men även privata försäkringar kan ju få förändrade villkor. Men visst är det bra att ha både hängslen och livrem om någon del skulle fallera.
Många bra inlägg som förespråkar barnförsäkring i den här tråden. Jag håller helt och hållet med om att man ska försäkra det man inte har råd att ersätta och har själv tecknat barnförsäkring med högsta möjliga försäkringsbelopp för mitt barn.
Vill bidra med ett, inte lika viktigt men kanske ändå tänkvärt, perspektiv. Min syster ramlade illa i 11-årsåldern och fick ett synligt ärr på hakan. Först var hon förtvivlad och rädd att ärret alltid skulle vara synligt och ”fult”. Våra föräldrar hade tecknat en barnförsäkring och fick ut kanske 7000-8000 kronor. De bestämde sig för att ge henne pengarna att göra precis vad hon ville med. (Nej, hon investerade dem inte i en billig global indexfond) Hon köpte en superfin cykel med extra allt och blev avundad av varenda unge i kvarteret. Ärret gick från att vara hemskt och fult till något hon stolt visade upp tillsammans med cykeln. Min poäng är att försäkringspengar ibland också kan bidra med annat än enbart det monetära värdet, särskilt för ett barn. Det finns ett värde i att det är mina pengar som jag har fått på grund av något jag har varit med om.
Det finns barn som är friska och pigga fram till tonåren då tex NPF-problematik visar sig. I värsta fall så pass mycket att barnet senare i livet kommer ha svårt att ha ett vanligt jobb. Nu är försäkringbolag extremt snåla med ersättning vid NPF, oftast ingen alls, men om problemen blir extrema i vuxen ålder finns viss täckning för inkomstbortfall. Byta barnförsäkring ska man aldrig göra. Men håller med dig om att försäkringbolag överlag är typ djävulens advokater… Bli så pass rik att du inte behöver dem är väl mitt bästa tips
Kan nog säkert få en bra slant men varför ska man ha en försäkring som potentiellt kan ge en massa pengar när ens barn far illa om redan har bra ekonomi? Man får ju ersättning av staten.
OK, så dessa barnförsäkringar ger alltså utbetalningar som motsvarar 6 MSEK i NUVÄRDE om barnet visar sig vara arbetsoförmögen?
Dvs:
Om barnet har barnförsäkring, och visar sig inte kunna jobba fullt ut, så får man ersättning upp till minimilön (ett begrepp vi inte har i Sverige?)?
Dessa ersättningar har ett värde på ungefär 6 MSEK idag, om man INTE använder diskontering, dvs om man inte tar hänsyn till att pengar man får i framtiden är mindre värda än pengar i handen idag.
Ersättningen görs som en engångsutbetalning direkt? Annars är ju inte 6 MSEK ett relevant belopp om utbetalningar kommer längre fram i tiden.
Vid en snabb surfning hittar jag själv detta hos if:
Barnet kan få ersättning om det blir så sjukt eller skadar sig på ett sådant sätt att det förlorar sin framtida arbetsförmåga med minst 50 %. För att få ersättning för förlorad arbetsförmåga måste sjukdomen eller olycksfallet även medfört rätt till ersättning för bestående skada (medicinsk invaliditet).
Det finns fyra olika försäkringsbelopp att välja mellan: 500 000 kronor, 1 000 000 kronor, 1 500 000 kronor, 2 000 000 kronor och 2 500 000 kronor.
Antar vi då 50% arbetsoförmåga får man ut 1 250 000 kr, eller då 2,5 MSEK vid 100% arbetsoförmåga. Dvs som mest mindre än hälften av de siffror du nämner.
I övrigt tycker jag försäkringsbolagen skickligt spelar på föräldrarnas känslor, t.ex. att man inte älskar sitt barn om man inte försäkrar det, eller att något hemskt kommer att hända om barnet inte är försäkrat.
Och de verkar ha lyckats, någon i tråden nämnde väl att barnförsäkringen var den försäkring de skulle säga upp sist. Intressant, man riskerar då att bli sittande med miljonlån utan bostad om man råkar ut för en brand. Ja ja, var och en får välja sin väg i livet!
Att försäkra barnet innebär ju i praktiken att man bettar, dvs satsar pengar, på att barnet kommer att skadas, försäkringsbolaget är bettingbolag och hoppas att det inte kommer hända…
Det enda man måste försäkra är väl sin bil? Självklart gör man som man själv vill.
Men om ens barn, eller en själv, får en diagnos som innebär en livslång försämrad inkomst, så täcker vissa försäkringar det. I alla fall delvis. Det var det jag ville få fram.
Går såklart ordmärka, i stället för minimilön så hade jag kunnat skriva existensminimum.
Tack för ett bra inlägg, du är så vältalig och grundlig att man nästan tror du jobbar på någon branschorganisation!
Kan du länka till en hemsida där din beräkning kan bekräftas? Där jag kan se när olika utbetalningar sker, så man kan avgöra nuvärdet, och inte bara addera olika utbetalningar. Räknas senare utbetalningar upp med inflation?
Om ens barn råkar ut för något så livsavgörande ja då får man väl acceptera att det inte blir någon FIRE. (FIRE är inte mitt mål, men för vissa andra här på forumet.)
Din plan att man via sina FIRE-pengar skall bli någon sorts oavlönad personlig assistent låter inte så lockande heller!
Du tar upp en av anledningarna till att jag inte gillar försäkringar, man får sällan de pengar man hoppas på och känner att man har rätt till. Lägg till det all tid det tar att kräva ut pengarna, behövs inte så hög lön för att man lika gärna hade kunnat jobba för majoriteten av ersättningar.
Om jag har 5 mille på börsen och tänkt bli FIRE, men olyckan är framme för mitt barn och jag inte har någon försäkring så får jag ju pengar av staten så att jag inte behöver jobba och får istället ta hand om barnet. Samtidigt ökar pengarna på börsen även fast jag inte har råd att pytsa in mer pengar. Efter några år är jag FIRE och då kanske inte behöver jobba mer med barnet.
Förstår inte hur det skulle vara så mycket sämre än att jag får en massa pengar av försäkringen. Jag kommer ändå behöva lägga min tid på barnet tills det klarar sig själv eller tills samhället tar hand om det.
Det ryktas mycket om någon som någon känner som fåt tusen miljoner på försäkringen, men det är mer tyst om hur mycket man behövt kämpa och slita för att få de pengarna. Eller ännu värre, alla gånger man har kämpat och slitit mitt i all kalabalik med sitt sjuka/skadade barn och ändå inte fått en spänn. Vill man verkligen hålla på att lägga en massa tid och energi att tjafsa med försäkringsbolag när man hellre borde lägga den tiden på sitt barn?
Bli så pass rik att du inte behöver dem är väl mitt bästa tips 