Vi delade på totalkostnaden för ringarna. Har förvisso bara varsin ring men jag funderade på att ha två men såg inte riktigt poängen med det då jag inte har så mycket smycken i vanliga fall. Vi hade delat på kostnaden även om jag hade valt att ha två ringar. Tänk på att ringarna bara är en liten del av kostnaden. Hur ska ni göra med t.ex. brudklänningen som nog kommer vara mycket dyrare än kostymen? Många verkar ju gå även på salong och få håret och sminket fixat också. Kostar nog en slant också kan jag tänka mig (hade svägerskan som hjälpte mig med håret och sminkade mig själv). Det gör ju inte männen. Jag skulle nog skapa en gemensam budget för förlovnings och bröllopskostnader och sen dela 50 / 50 eller procentuellt av nettolönen.
Du är nog påverkad av den amerikanska traditionen att mannen friar och köper en ring.
I Sverige har man alltid förlovat sig gemensamt och köpt ringar ihop. Traditionellt hade man släta ringar som ju inte var så fasligt dyra heller. I usa skall väl en förlovningsring kosta 3 månandalöner.
Vi påverkas dock av amerikansk kultur.
Frågan är väl, precis som när det gäller delad eller separat ekonomi som diskuteras i en annan tråd, vad ni tycker är rätt! Gör det ni tycker känns rätt (oavsett vad en gammal gubbe som jag tycker).
Är inte kvinna, men den som friar betalar väl rimligen för ringarna?
Man har väl vid det tillfället lärt känna den andre så pass väl att man någorlunda känner till förväntningar på ring och sin egen ekonomi. Fest och bröllop delar man på eftersom beslutet är gemensamt.
Tillägg: förlovad 2 gånger, gift 1 gång, numera endast sambo . Romantiken sitter inte i ringarna, ej heller avgörande om hur betalning av dessa skett.
Är själv inte gift, eller förlovad, men har tänkt på TS frågeställning ett tag nu.
Skulle jag förlova mig, så skulle jag troligen inkludera ringarna i hela bröllopets kostnad och dela rakt av. Med det sagt så är jag en person som gärna har fina, men enkla, begagnade smycken. Även bröllopet skulle gärna vara av enklare typ, äktenskapet är viktigare än bröllopet.
Men vore kul med en vintagering av prisvärd modell, så jag skulle våga bära den.
Sen är det viktigaste att den man gifter sig med är på samma nivå och att man pratar ihop sig. Vad som är rätt för ett par behöver inte passa för ett annat.
När vi började prata om att gifta oss sa jag att jag hade två krav men att hon fick bestämma allt annat så att det blev precis som hon ville.
-
Bröllopsresa direkt efter bröllopet. Har ingen förståelse för att åka senare om man gillar att resa.
-
Jag skulle betala för hennes ring. Hon var med hos guldsmeden, samma som med hjälp av mig designade förlovningsringarna, men räkningen tog jag. Jag tror att den kostade 27000.
Den ringbudgeten skulle troligen räcka till min hela bröllopsbudget.
Allt skall ju tydligen delas lika idag så varför inte?
Kan dock gissa på att just detta område är ett sådant där tradition tydligen skall leva kvar och killen skall betala.
Enligt äldre tradition så ska kvinnans föräldrar stå för hela bröllopet.
Men idag när de flesta är självförsörjande, så är det rimligt att paret betalar för kalaset själv och även delar på kostnaden.
Men hur den kostnaden delas upp är upp till varje par, kvinnor är inte omyndigförklarade som förr och kan vara med och betala. Äktenskap handlar om ett partnerskap idag, förr handlade det nog ofta mer om överlevnad.
Ja men sådana traditioner gagnar inte dem, så de glöma gärna bort.
Jag betalade gladeligen min frus ring, som kostar 10 ggr så mycket som min.
Men i dessa jämnställdhetens tider så verkar den stora massan att man ska dela på allt, men bara när det passar.
Känner inte en enda kvinna som skulle lägga 100k på en ring ur egen ficka, men tycker det är fullt rimligt att deras män ska göra det åt dem.
Alla mina 30 närmaste kompisars fruar/sambos resonerar så.
Sen är jag ödmjuk för att det är ett litet statistiskt underlag, men min tro är att det är så alldeles för många tjejer tänker idag.
Helt galet!
Men det beror nog mycket på vilka kretsar man har vänner i. Skulle själv aldrig vilja bära en ring för mer än 5 000kr. Tänk så mycket annat roligt det finns i livet att spendera pengar på än en ring.
Kanske därför 50%? av äktenskapen slutar som de gör. Mer yta än innehåll.
Jag tycker det är jättekonstigt.
Jag är gift och allt vi har är vårt gemensamma, finns inget ditt eller mitt. Och innan dess betalade jag allt själv för oss båda inklusive våra ringar.
Jag valde att gifta mig för att dela allt med personen i fråga, i nöd och lust genom vått och torrt.
Skulle jag inte vilja göra det hade jag aldrig gift mig.
Jag tror det är viktigt att vara fullt investerad. Har man en backup plan med egna pengar vid sidan av inbillar jag mig att man utnyttjar den om det börjar blåsa istället för att gå vidare tillsammans.
Har väldigt traditionella tankar här och det är ifrån ett perspektiv att min partner skulle bli miljonär på min bekostnad om vi delar oss då vi kommer från brett skilda samhällsklasser och livssituationer. Påverkar mitt ägande i företag, sommarhus, båtar, bilar och andra fastigheter.
Min kvinna är min gudinna och jag skulle aldrig göra så att vår relation handlar om kronor och ören.
Min man köpte alla våra 3 ringarna, då guldet var inte lika dyrt som det är idag (15år sedan).
Vill man ha guld ringar idag känns det ganska dyrt om man inte ska dela kostnaderna, för människor med vanliga inkomster☺️
På tal om ringar och bröllop, vad lägger många par på sitt bröllop?
Jag förstår att det är som att fråga hur långt ett snöre är, men det kanske finns statistik?
De flesta i min bekantskapskrets har haft små bröllop, ofta på mindre ställen, i deras trädgård eller i skogen. Sen så har vissa också slagit på stort förstås och hyrt större exklusiva ställen.
Men känner själv att alla bröllop jag har varit på har varit fantastiska på sitt sätt och att de mer bekostade inte blivit sämre om de varit mindre påkostade. Det är ofta paret man vill fira, hur det firas är kanske mindre viktigt i det stora hela.
Behöver inte vara något oromantiskt med det alls, tycker jag!
Beror helt på hur ni trivs bäst med att göra. Vi gjorde så som vi kommer vilja göra med vår ekonomi framöver; köpte ringarna från ett gemensamt konto, för vi såg dem som en gemensam kostnad oavsett hur mycket varje ring kostade. Håller med tipsen kring att ta tillfället till att prata om hur ni vill ha det framöver också, om giftemål och ett gemensamt liv är planen.
Är syskonen med på era tankegångar kring arv och enskild egendom? Tänkte att då måste de också skriva ett liknande äktenskapsförord. Ett tänkbart scenario kan annars bli att den där svågern/svägerskan du inte riktigt kommer överens med blir den som i slutändan ärver din andel.
Vi gifte oss borgerligt utomhus utan massa gäster, bara vittnen. Sen middag ute.
Efter det hade vi fest för närmsta släkten som vi aktivt umgås med samt vänner. Hyrde lokal, fixade mat själva, åkte till Tyskland och köpte dricka etc.
Jag tror vi med vigselring, klänning, frisör, mat, dricka, lokal etc la max 25 000kr. Vi hade inte så mkt pengar att lägga då för ganska så många år sedan, båda hade ganska nyligen slutat plugga, jag tror inte någon av oss hade fast tjänst ens utan gick på vikariat. Det var en superkul fest
Skönt att höra att det går att ha festligt för mindre också! Lätt att tro att alla har tokstora och glammiga bröllop om man bara får information från media och Instagram!
Nej nu när du säger det inser jag att jag inte pratat om det med min bror, får fråga hur sambon gjort med sin syster! Som tur är tycker jag om min svåger och min brors flickvän men jag förstår din poäng
Jag tror nog som du säger att det beror mycket på vilken umgängeskrets man har. Kan inte komma på många, om ens någon, av mina kvinnliga vänner som skulle resonera så som du beskriver det. Jag själv är totalt ointresserad av förlovning och giftermål och allt traditionellt romantiskt som hör till. Min pojkvän skulle få kämpa för att få på en ring på fingret på mig, jag skulle nog mest ha den av för att jag inte trivs bra i sånt ”lull-lull”. Det finns liksom andra saker man kan lägga de pengarna på.
Och antagligen blir det väl säkert så att jag umgås med vänner som är lite mer som mig och som delar mina värderingar och sätt att se på relationer. Det är bara några av dem som ens är gifta trots långvariga relationer och barn, villa osv.
Vi körde på det amerikanska sättet - jag fick en förlovningsring, och sen har vi matchande vigselringar utöver det. Min man betalade förlovningsringen (som jag fick välja), och har för mig att vi betalade för varandras vigselringar. Men det är ett tag sen så kan vara så att jag kommer ihåg fel. Tror att vi la max 15000 för alla ringarna.
Vi hade inte gemensam ekonomi innan vi gifte oss, men skaffade det direkt när vi gift oss, så det spelade ju ingen roll egentligen vem som betalade vad. Vi gifte oss väldigt unga, som studenter och utan några tillgångar, så kändes som helt naturligt att ha gemensam ekonomi. Det har vi fortfarande