Gifta sig vid bostadsköp?

Jag och min sambo har varit tillsammans i snart 10 år och vi väntar nu vårt första barn och har precis köpt bostad. Vi har varken samboavtal eller testamente.

Skulle det vara vettigt för oss att snabbt gifta oss borgeligt för att säkra upp arvet iaf någon dör eller vi separerar? Vi har varken tid eller lust för något firande den närmsta tiden men det kan man ju ta någon annan gång.

Annars kan vi ju skriva testamente eller samboavtal(som vi sedan blir ogiltligt när vi gifter oss).

2 gillningar

Det kan vara det, allt beror ju på exakt vad ni vill uppnå.
Om man strävar efter en grundläggande ide om att dela på allt och slippa krångla med övriga papper så kan äktenskap vara en bra konstruktion.
Om man tänkt att peta i mittochditt så bör man kanske skriva någon form av avtal ändå.

4 gillningar

Jag tycker att det låter vettigt. Speciellt när barn kommer in i bilden. Vi gjorde så med den skillnaden att barnen var äldre och kunde vara med när vi skrev under “kontraktet”.

2 gillningar

Låter väldigt förnuftigt. Personligen är jag inte speciellt religiöst intresserad utan ser detta mer ur juridisk synpunkt.

Ett råd, unna er en bättre bröllopslunch och tag några kort. Trots allt är det roligt att ha det förevigat.

Om det passar så ta med er era föräldrar. Jag har hört flera klagomål från föräldrar, där barnen gift sig i hemlighet.

4 gillningar

Håller helt med. Min mentor sa till mig och Caroline när vi inte var gifta:

ni måste vara väldigt rika med tanke på hur mycket ni måste lägga på jurister för att hålla allt aktuellt som man får på köpet när man är gift.

7 gillningar

Behöver väl i och för sig inte vara religiöst förankrat för att man ska se det ur någon slags “romantisk” ståndpunkt att hålla bröllop av andra än juridiska skäl.
Jag vet i alla fall att för en i mitt äktenskap, utan att nämna några namn :wink:, var detta viktigt.
Vi gifte oss (borgerligt) långt innan några av de juridiska aspekterna hade någon större betydelse (i alla fall på det ekonomiska planet). Å andra sidan har vi inte behövt tänka på de när deras betydelse ökat heller.

Men som du säger, så är det ju inte nödvändigt att ha bröllopsfesten vid samma tillfälle som själva vigseln, så om båda tycker det är ok så skulle jag säga kör på.

Absolut! Visst är detta också ett viktigt skäl.

Hej,

Som en väninna till mig sa en gång - skaffa barn ihop är ett mkt större åtagande än att gifta sig. Man kan skilja sig om man gift sig, men man kan inte göra ett barn ogjort. Om ni ändå är på skaffa barnnivå i förhållandet är det definitivt läge att gifta sig (av romantiska eller juridiska skäl), det gör livet tryggare och enklare från ett juridiskt perspektiv.

Mvh

Fredrik

2 gillningar

Vad är det som gör det juridiskt fördelaktigt att vara gift vs inte?

Det blir enklare att separera om man är gifta. Det kan bli mera diskussioner om man är sambo om inget är skrivet. Ett testamente och ev samboavtal styr upp det man vill.

2 gillningar

Förenklat: Avlider någon av er så ärver inte sambon utan föräldrarna om ni inte har barn. I annat fall ärver barnen.

Du kan delvis korrigera till detta men inte helt och hållet. Du kan aldrig testmentera bort barnens laglott. Risken är att det blir väldigt bökigt.

Det klassiska exemplet på hur snett det kan slå är Stieg Larsson, författaren till Millenniumböckerna. Han dog i hjärtinfarkt och hans sambo fick ingenting. Hans far och bror ärvde hela mångmiljonförmögenheten.

AV ekonomiska och även känslomässiga skäl är det en självklarhet för mig att vara gift.

7 gillningar

Nja Christer. I de flesta fall räcker inte ett testamente fullt ut om man hsr barn.

1 gillning

Ett testamente kan styra upp att den kvarvarande ska ha fri förfoganderätt över bostaden och bohag.

1 gillning

Är du sambo ärver barnen hälften även med testamente.

Låter som en utmärkt plan att gifta sig i er situation. Gör det så stort eller litet som ni vill, och fira när det passar :grinning::+1:

1 gillning

Kul att det blev så mycket respons i denna tråden!

Visst är det så men det är en hel del jobb att planera bröllop, ordna kläder, boka kyrkan, bjuda in gäster etc. :slight_smile:

Ingen av oss är religösa alls och jag hade gärna gjort det borgeligt och fått det överstökat, jag är introvert och gillar inte att stå i händelserna centrum alls och ett bröllop hade varit en pina, näsintill tortyr för min del. Längtar tills det kommer en app och det räcker att signera med bankid för att gifta sig. :slight_smile:

Tycker det är lite löjligt att göra det för “kärlekens skull”. Vi älskar varandra precis lika mycket oavsett om vi är gifta eller ej. Det är främst den juridiska biten vi vill åt här. Men då kommer vi nog att gifta oss inom kort iaf! Mina föräldrar är inte gifta utan har varit sambos i 30 år så jag är säkert färgad av det också. Känns kanske större än vad det är.

1 gillning

Det finns alla varianter. Jag har en kompis som var sambo med en ledande tjänsteman i ett exportföretag. Hon såg definitivt nackdelarna med inte vara gift. “Har han plockat med sig sin älskarinna?” var den atityden fanns när de gick på olika evenemang utomlands. Det slutade med att de gifte sig.

1 gillning

Låter som mina egna ord. Vi gifte oss borgeligt på andra sidan jordklotet i samband med en semester. En ytterst enkel ceremoni med några lokala vänner. Hela processen blev ett väldigt roligt minne. Ingen här hemma visste något.

Vi gifte oss av juridiska skäl. I praktiken gör det ingen skillnad alls. Det är ingen dag som vi uppmärksammar speciellt. Vi är nog mer rationella än traditionsbundna. Jag trivs inte med smycken så jag har ingen vigselring. Men det är ett väldigt bra äktenskap.

2 gillningar

Inget avtal i världen kan avtala bort en laglott vid ett dödsfall. Barnen har alltid rätt att få ut den, oavsett om mamma/pappa har rätt att bo kvar. Gifta däremot har full förfoganderätt över barnens hela arvslott. Det enda man inte kan göra i det fallet är att testamentera bort den.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/arvsratt/

Där ser man, jag trodde inte att gifta kunde avtala bort barnen. Inte för att vi vill det men ändå intressant.