Jag är medlem i Akavia och i Akademikernas a-kassa.
Som medlem i båda får jag del av fackets inkomstförsäkring som kompletterar a-kasseersättningen för den del av min lön som överstiger ersättningstaket på 33 000 kronor i månaden före skatt (upp till 100 000 kr/mån). Inkomstförsäkringen gäller i 120 arbetsdagar.
Igår fick jag reda på att jag kan utöka längden på inkomstförsäkringens skydd från 120 arbetsdagar till 300 arbetsdagar genom att teckna ”tilläggsförsäkring TID” mot en månadsavgift som baseras på min lön. Vilket givetvis skulle vara tryggt om jag (som statligt anställd i myndighetens kärnverksamhet) i framtiden skulle förlora jobbet under en utdragen lågkonjunktur och inte återgå till en anställning på över ett år.
Jag har givetvis räknat på det och om jag tecknar tilläggsförsäkringen idag och behåller den för resten av mitt arbetsliv motsvarar det en kostnad om ungefär 1,5x summan jag skulle få över tilläggstidens ersättningsperiod.
Med tillägget hade ekonomin månad för månad gått runt som i dagsläget under förutsättning att min sambo inte också blir arbetslös. Samtidigt föreställer jag mig dock att ganska stora förändringar på utgiftssidan hade vidtagits vid en sådan situation som långvarig arbetslöshet är.
Frågan jag ställer mig är hur sannolikt det är att jag skulle behöva den i relation till kostnaden. Alternativet som jag ser det är att utöka min buffert med motsvarande belopp som försäkringen skulle ersätta. Det skulle innebära att jag nästan behöver dubbla storleken på min bufferthink.
Jag har svårt för att komma till ett beslut, hjälp mig tänka!
Finns det någon här som brottats med samma eller liknande frågeställning?
Har ni andra som också tjänar över ersättningstaket valt att teckna tilläggsförsäkring?
Om ni går runt utan den med bromsning av utgifter hade jag inte tecknat den, jag är förövrigt inte med i a-kassan heller., vi skulle kunna klara oss på en lön men det skulle inte bli så mycket bio och liknande. Men det hänger väl lite ihop med vilken risk för att bli uppsagd man bedömer man har, hur många som är före på arbetsplatsen och hur svårt man tror det kan vara att få nytt jobb. Det blir också kostsamt om man ska ha försäkringar mot allt även om det känns tryggt
Jag håller helt med @Finilo här! Vad man har för yrke, hur lätt det är för ngn med det yrket att hitta nytt jobb när de har din bakgrund, och risken att bli uppsagd med det yrket spelar stor roll för att svara på frågan. Är man tex barnmorska med ett par års erfarenhet så behöver man ingen a-kassa, eftersom man kan få nytt jobb nästa dag om man är beredd att flytta. Detsamma gäller ganska många yrken i nuläget.
Är man däremot superspecialist på ngt som riskerar att försvinna helt (tänk textilarbetare i Borås på 60-70-talet, varvsarbetare på Hisingen under 80-talet, eller yrkeschaufför när självkörande bilar och lastbilar kommer), då kan det säkert vara bra med en inkomstförsäkring under tiden man ställer om till ett annat yrke. Likaså om man arbetar med ngt som är väldigt cykliskt (tex restaurangpersonal under covid) där inkomstförsäkringen låter en vänta in när jobben kommer tillbaka. Dessa mer utsatta yrken tror jag dock är ganska ovanliga.
Slutligen är det som alltid så att om man har en ekonomi som är precis på gränsen, tex ensamstående medelinkomsttagare med 3 barn, så är det extra viktigt med bra försäkringar. Det är dyrt att vara fattig!
Jag valde aldrig att teckna tilläggsförsäkringen just pga av det du räknat fram, att det kostar mer än det smakar (1.5 X). Dessutom har du ju redan 4 mån täckning. Aldrig själv varit arbetslös mer än 2-3 mån och det var under 90 tals krisen.
Jag hade tänkt så här i den situationen du målar upp där du funderar på antingen eller. Summan netto som tilläggsförsäkringen ger minus det ni utan att ge för mycket avkall på livskvalitet kan sänka er kostnad med = det jag i så fall hade stärkt bufferten med i dessa tider, om du känner behovet.
Det här är en given knäckfråga som jag måste ha i åtanke inför beslut. Det är dessutom en sådan sak som jag inte har en aning om just nu. Jag behöver söka efter mer information och göra en bedömning.
Ja, men med brasklappen att beräkningen baseras på att jag har flera decennier kvar i arbetslivet. Blir jag långvarigt arbetslös bara två gånger innan pension har den smakat mer än den kostat.
Mer därtill! I grundutförande täcker inkomstförsäkringen 120 arbetsdagar – så ungefär 5,5 månad.
Tack, det här är ett nytt sätt att tänka på saken, som ju liknar det sätt som man kan räkna ut storleken på bufferthinken i hink-principen.