De fick ju sitt kapital genom att först arbeta och betala skatt?
Om två personer tjänar lika mycket, en sparar sina pengar och den andra konsumerar den. Den första kommer ackumulera pengar och tjäna pengar på sina pengar. Båda har betalat lika mycket skatt på inkomsten, men den som sparar blir sedan straffbeskattad pga sin sparsamhet. Jag som sparar kanske inte vill skattesubventionera de som slösar?
Nej. Kapitalet fick de genom avkastning på kapital (ja, någonstans någon gång i tiden bör någon ha arbetat men ränta-på-ränta är kraftfulla saker). Exempelvis om jag slår in i valfri sparkalkylator att jag sparar 10 000 kr i månaden i 20 år med 7% avkastning får jag följande resultat:
Men du kan fortfarande inte räkna så. Eftersom man löpande över lång tid kommer behöva ombalansera osv. Vilket utlöser reavinstskatt med förlustavdragsrätt löpande över investeringsperiden. Det blir inte precis som medelvärdet. Men strunt samma det spelar inte så stor roll. Räntan är den viktiga faktorn.
Det är väl jättenaturligt att koppla en kapitalschablonskatt till statslåneräntan?
Blir den ju per automatik kopplad till hela kapitalmarknaden. Obligationsmarknaden är väl rejält mycket större än hela aktiemarknaden?
Folk kanske bara vill bevara sitt kapital, alltså följa inflationen. Till pension t.ex. En del vill kanske inte ha såg hög risk och hög avkastning. Men samtidigt vill de inte förlora 2 % om årer i inflationen. Förmögensskatt blir en jättestor faktor, eller bara något höjd ISK skatt när man inte vill ta så hög risk.
Nej, inte alls på samma sätt. Med inflationen ökar lönerna med den. Därför facken mäter reallöneökningar och inte nominell ökning. Medans kapital ruttnar med inflationen.
De pratar ju om förmögenhetsskatt där bostäder är undantagna.
Kanske jag som missat något men så länge man inte håller på med blandfonder så har man väl inte obligationerna på ett ISK?
Beroende på hur hög avkastning man förväntar sig så kan man anpassa om man vill ha det på ett ISK eller inte. Fördelen med ISK som konstruktion (bortser från skattesatser nu) skulle jag säga är att alla aktieköp/försäljningar inte behöver redovisas vid deklaration vilket underlättar för alla inblandade.
Diskutabelt huruvida KPIF som är nivån löneökningarna brukar ligga kring speglar inflationen korrekt eller ej. Men det är en annan diskussion. Skulle ändå säga att det över lag att även en konservativ portfölj över tid avkastar med än genomsnittslöneökningarna.
Vilket specificerats som höjd skatt på ISK för belopp kring över 3 miljoner.
Det är precis det här jag menar. Om en person är smart och sparar / investerar sina redan hårt skattade medel så straffas personen med ytterligare skatt. Om en slösaktig person istället behöver låna så får de ränteavdrag. Man straffar sparsamhet och premierar slösande och konsumtion. Låt folk få behålla de pengar de redan skattat på och låt dem tjäna pengar på sina smarta val istället för att kvotera så att smarta val bestraffas och mindre smarta val premieras.
Håller inte med att man straffas för att man sparar eftersom skatten ligger på avkastningen, inte på pengarna som du redan har sparat ihop. Vad som sker är att du istället för att ha pengarna på ett nollräntekonto väljer att köpa en del av ett företag för pengarna. Företaget tjänar pengar och efter att material mm är betalt delas resterande pengar ut i form av löner till de som skapat värdet i företaget och även i form av utdelning till aktieägarna för att de bidrog med pengar i ett tidigare skede när verksamheten skulle byggas upp. På lönerna betalar företaget arbetsgivaravgift till staten och på pengarna som kan delas ut till aktieägarna betalas vinstskatt. Därefter tar staten ut en löneskatt för löntagaren och en kapitalskatt på aktieägaren.
Sätter du pengarna i arbete tycker jag inte att det är konstigt att det ska betalas skatt eftersom det är så det fungerar med allt annat i samhället. Vill du inte sätta dem i arbete utan har dem på ett nollräntekonto kommer du inte behöva betala någon skatt på ditt sparande.
Ja du har missat att obligationernas avkastning sätter grundkrav på bolagens avkastning.
Pengar flödar från aktiemarknaden till obligationer om riskpremien blir lägre.
Bolagen som lånar pengar får också betala mer i ränta vilket ökar på deras avkastningskrav.
Så aktiers avkastning går upp (genom att priset på dem går ner) med höga räntor.
Men du vet ju inte innan hur aktierna kommer avkasta…
Men då tar du fortfarande rejäl risk. 2-3% avkastning i en värdebevarande portföljen äts redan till 2 % upp av inflationen.
Löneökningarna styrs av andra mekanismer och ökar med inflationen.
Det är inte min uppfattning, båda sakerna ligger under diskussion!
Jag tycker som dig till största del men den som slösar bidrar också genom att den betalar skatt när den konsumerar, moms och kanske alkoholskatt etc.
Om alla människor hade den sparkvot som många på det här forumet har skulle förmodligen samhället kollapsa! Det krävs nog att många slösar för att samhället ska fungera, tyvärr.
Rent teoretiskt så är statslåneräntan ganska rimlig. Värt att tänka på här är att när du investerar i depå så blir staten i praktiken 30% delägare i ditt innehav och delar risken med dig—de tar 30% av dina vinster och täcker upp för 30% av dina förluster. Med ISK ligger hela risken istället på dig och staten räknar med en schablonavkastning. Då är frågan vilken nivå denna schablon ska ligga på för att ISK ska vara hyfsat skattemässigt neutralt, dvs att den riskjusterade skatten ska vara liknande.
Från statens synvinkel så är den riskfria räntan statslåneräntan. Om staten hellre skulle vilja ha risk och intäkter/förluster motsvarande depåbeskattningen skulle de i teorin kunna låna motsvarande 30% av det totala innehavet på alla ISK, betala räntan med ISK-skatten, och investera dessa pengar i aktiemarknaden. Om vi antar en ISK-schablon motsvarande precis statslåneräntan (så som det var ursprungligen) så täcker skatten precis upp räntan för detta lån, och slutresultatet av detta skulle då vara samma som depåbeskattningen (bortsett från effekter från timingen av transaktioner i depå).
Om man istället vill att det ska vara skattemässigt neutralt från hushållens perspektiv så kanske en rimligare riskfri ränta är bolåneräntan (normalt någonstans kring statslåneräntan + 1%, dvs den nuvarande ISK-skatten). De flesta medborgare som investerar har bolån, och det riskfria alternativet skulle då vara att amortera på lånet istället för att investera på börsen.
En lite mer utförlig variant av detta resonemang finns på denna länk. Riksrevisionen har även gjort en jämförelse av förväntad avkastning över tid på depå och ISK, se sida 30 och framåt i denna rapport. De har då jämfört en 100/0-portfölj i depå med en 70/30-portfölj i ISK för att få samma risknivå. Deras slutsats är att “beskattningsnivån inte gjort ISK till en skattemässigt tydligt förmånlig sparform”. Sedan har ju ISK såklart varit i efterhand väldigt förmånligt de senaste åren med låg ränta och stark börsuppgång, men det säger ju inte så mycket om framtiden, eller vad resultatet blir för ett långsiktigt sparande över en eller flera konjunkturcykler.
(Ett litet sidospår: innan jag började läsa på kring detta med anledning av den nuvarande debatten så hade jag aldrig reflekterat över att risknivån är olika på ISK och depå i och med att staten tar 30% av risken med depå. Sparar man i depå behöver man alltså använda hävstång för att nå upp till samma risk som på ISK.)
Det som jag ser som den stora vinsten med ISK är ju dock enkelheten, samt att man inte blir inlåst i sina nuvarande placeringar pga skatteeffekter. I depå så blir den effektiva skatten betydligt lägre för långvariga placeringar, vilket gör att det kan löna sig att stanna kvar i dyra fonder istället för att byta till billiga indexfonder. Det vore synd ifall dessa fördelar med ISK begränsades i och med en missuppfattning om att ISK-modellen skulle vara en “skatterabatt”.
Lika lön för lika arbete är ju en grund sen finns det så klart individuell lönesättning i den häraden… Halmgubbe?
Glöm inte skatten på inflationen. Även med noll real avkastning tvingas den som sparar betala skatt. Historiskt har detta utgjort en betydande del av skatten på kapitalvinster.
Precis det här. Jag håller helt med om orättvisan men den samhällsekonomiska effekten blir motsatt om man inför höga arvsskatter m m.
Jag förstår vad du menar men det är inte riktigt så enkelt. Pengarna som sparas ligger ju inte i madrassen utan sätts på bank som sedan lånas ut, investeras i företag, etc (multiplikatoreffekten har jag för mig den kallas). Men visst, i slutändan bygger vårt nuvarande samhälle i slutändan på någon form av konsumtion, på gott och ont (men kanske ett tema för en annan tråd 
).
Jag håller helt och hållet med dig. Om alla slösade på pengar och inte investerade så skulle samhället garanterat kollapsa!
Att några slösar och några investerar är det som krävs.
Håller inte med att man straffas för att man sparar eftersom skatten ligger på avkastningen, inte på pengarna som du redan har sparat ihop.
Skatten på ISK är i realiteten en förmögenhetsskatt. Den finns ingen relation mellan skatt och avkastning. Däremot en relation mellan skatt och genomsnittlig förmögenhet + insättning under året.
Det spelar ingen roll om man lyckas få 2% eller 100% avkastning. om genomsnittligt kapital är lika så blir skatten lika i de båda fallen. Alltså är skatten på ISK i realiteten en förmögenhetsskatt.
Du behöver inte betala ISK skatten om du inte vill. Du kan ha samma värdepapper på AF-konto och direktbeskattas 30% på reavinsten.
En förmögenskatt är en skatt på alla tillgångar, inte en valfri alternativ reavinstbeskattning.
Jag omfördelar alltid alla förmögenheter lika efter varje varv i monopol.
Den definitionen hade vi inte i Sverige då vi hade förmögenhetsskatt. Där fanns en uppräkning på vad som skulle ingå i förmögenheten. Det var endast detta som var underlag för beskattning.
Sen skulle vissa aktier endast tas upp till 30% av deras notering. Man kan ju säga att det var 30% av deras värde eller 30% av aktierna som skulle ta upp. Men det är ju bara hårklyverier.
Va? Du verkar blanda ihop saker.
I dagens skattesystem kan du välja olika kontoformer att ha dina värdepapper i. Ett av dessa är ISK och en annan är AF-konto/depå.
Vi har en en generell reavinstbeskattning på 30%. Så i ett AF-konto behöver du deklarera din reavinst varje år och får betala 30% skatt på den.
I ett ISK får du istället deklarera (banken skickar automatisk uppgifterna) ett schablonbelopp på din reavinst i kronor. Den schablonen på reavinsten beskattas med 30%.
Schablonbeloppet beräknas på innehavets genomsnittliga värde.
Alltså om du väljer ISK så beskattas du på beloppet med en schablon för vad din förväntade avkastning är. Eller så väljer du AF-konto så får du betala 30% på den faktiska reavinsten.
En förmögenhetsskatt tas ut utöver reavinstbeskattning och på allt som definieras som tillgångar. Den är inte valbar.
Om du har dina värdepapper i ett AF-konto så måste du redovisa varje köp/försäljning. Utifrån denna beräkning betalas skatt (eller får avdrag) Du måste alltså veta hur stor vinsten var för att kunna beräkna skatten.
På ett ISK betalas vinst utifrån behållen förmögenhet. Den skatt du ska betala har ingen med hur stor din vinst varit. Att konstruktionen är 30% av 1,25% har ju ingen betydelse. Det är fortfarande 0,375% på genomsnittsbehållningen som är skatt helt oberoende av avkastningen.
