Exakt detta debatterades det mycket runt på 70-talet när arbetslösheten blev allt högre och politikerna skapade olika modeller och regler men inget förändrades i grunden, fuskarna anpassade sig snabbt. Man kunde exempelvis gå urslappa AMS kurser i statens regi för att få fortsatta bidrag och många arbetsskygga valde att gå svetskurser trots att det fanns massor av arbetslösa svetsare från de nedlagda skeppsvarven men under den tiden de gick dessa kurser så var de inte längre statistiskt arbetslösa så politikerna var nöjda och medan kurserna pågick fick de ett bidrag och mellan kurserna så fick de ett annat bidrag. Under en period var man tvingad att gå på minst tre jobbintervjuer framtrollade av arbetsförmedlingen för att få fortsatta bidrag. Jag hade en arbetsskygg kompis som gick på intervjuerna regelbundet men det första han gjorde var att lägga upp fötterna på intervjuarens skrivbord så han fick aldrig några jobb utan kunde lugnt fortsätta leva på bidrag. Fanns det jobb? Svar ja, det fanns jobb. Visst var det en tung tid, till med många civilingenjörer gick arbetslösa men jobb fanns för de som ville jobba men det var oftast jobb utan status, till exempel att städa på en industri i 5-6 timmar efter att arbetarna gått hem för dagen och med ob tillägg kunde man tjäna lika mycket som de gjorde på sina heltidsjobb.
Jag har aldrig påstått att det fungerar bra i praktiken. Blandade pysselsättningar, “utbildningar” och liknande, kombinerat med att det, som du säger, inte är särkilt svårt att inte få jobbet man är anvisad att söka om man inte vill ha det, trots att man “ansöker” om det.
Men, grundfrågan var: Är det moraliskt OK att leva på bidrag om man uppfyller kraven för bidrag? Att fuska på det sättet är inte moraliskt OK, och man uppfyller egentligen inte kraven för bidrag.
(Sen borde fusket stävjas, men det är tyvärr inte så enkelt i praktiken, och en helt annan diskussion.)
Det var fler saker han talade sig varm för, som inte blev så lyckade heller.
Det är absolut moraliskt OK att såväl söka samt ta emot och leva på bidrag om man kvalificerar sig enligt myndigheternas regler man att det finns alldeles för många och lättåtkomliga bidrag är en annan femma. Att fuska är däremot inte acceptabelt men hur många “Svenssons” kan, genom åren, ha sjukskrivit sig p g a en dunkande bakfylla eller för att lägga nya vinterdäck på Volvon? Jag skulle gärna se ett betydligt tunnare bidragsbibliotek som kvittas mot lägre inkomstskatter.
Haha, det kan de kanske ha gjort men inte har de fått några bidrag, de har fått nåt som kallas karensdag…
Det har varierat över tid huruvida vi haft karensdag eller ej…
Innan karensdagar infördes gällde bidrag från dag ett.
Du klagar alltså på något som är löst för över 30 år sedan? 
Problemet löstes aldrig.
@anon97706244 Ett år har gått sedan ditt inlägg, hur har sparandet utvecklat sig? Känns det likadant idag?
Det är ett numera anonymiserat konto tyvärr.
Lyssnade på avsnittet för du är med. 
blev starstruck och så himla fin inställning till livet och tillvaron. Ett föredöme. Intervjun gav mig perspektiv och nya idéer.
Jag/mitt? Isf tack! 