Vilken bra filosofi! Jag föreslår då att du börjar med att titta lite på sambandet mellan månads/årsutgift och storleken på FIRE-kapital, så du får åtminstone en rudimentär känsla för hur mycket/lite man behöver spara, och hur länge man sedan bör kunna klara sig på detta.
4%-regeln från Trinity-rapporten används t ex ofta som en tumregel när man är nybörjare, för att komma igång och börja räkna och få en första uppfattning. Jag postade en bra graf ovan angående detta, som visar sambandet, och det finns många bra artiklar att läsa som förklarar grunderna, t ex har Mr Money Mustache skrivit en som fortfarande ofta hänvisas till.
Väldigt viktigt är att göra en ordentlig inventering av sina utgifter, och fundera på vilka utgifter som är nödvändiga, och vilka som är flexibla (används för guard-rail-uttagsregler). Glöm inte periodiska utgifter! Dessa kan vara svåra att få koll på.
När du gjort din grundläggande research kan du gå vidare och titta på olika typer av simuleringar för framtiden, där du blandar in osäkerheten med investeringsutfall baserat på chans/slump/risk. Jag har gjort en tråd om hur du kan använda ett MonteCarlo-simulerings-verktyg som kanske kan hjälpa. Tråden diskuterar även hur man kan beräkna värdet efter skatt, för de investeringar som behöver skattas vid uttag och fortlöpande.
Lycka till med din research! Kom ihåg, precis som du syftar till själv ovan, ingen behöver förbli en okunnig medelmåtta om de är redo att anstränga sig lite!
Den här kommentaren dyker upp ganska ofta i samband med FIRE och jag förstår inte vad folk får det här ifrån riktigt.
För att bli FIRE krävs oftast en medianinkomst men många som vill bli FIRE siktar på högre inkomst än så. Högre inkomst = betala mer skatt = ge mer till samhällets aparat.
Det tar ofta 10-20 år att nå fire så betala hög skatt i 10-20 år vs betala lägre inkomstskatt 10-20 år är skillnad. Samt så betalar man skatt på det kapitalet man har via ISK varje år och har man rena aktier skattar man 30% vinstskatt.
Man fortsätter även konsumera när man nått FIRE vilket innebär skatt på de varorna också.
Jag tror att om man skulle räkna ihop alla skatter betalda på någon som är FIRE vs någon som inte är det, tror jag inte skillnaden skulle vara särkillt stor, kan till och med vara så att den som är FIRE har betalat mer då den eftersträvat större lön på ett annat sätt.
Så när du säger FIRE är egoistiska kapitalister låter de mer som att du inte riktigt har koll.
Jag tycker inte man behöver försvara sig mot det där argumentet. Inte om man bor i en fri demokrati. Att fritt kunna välja bort arbete blev möjligt samtidigt som slaveriet avskaffades. Arbete blev en rättighet och inte en skyldighet.
Moraliserar man över andras fria val så har man nog inte fullt ut uppskattat vad en liberal demokrati innebär.
Fast är det inte det som är poängen med kapitalism som samhällssystem? Dvs att genom att äga kapital så kan man leva på andras arbete. Eller ska olika regler gälla för olika människor i nuvarande samhällssystem? Liknande problematik (dvs att produktiva människor kliver ur samhällsproduktionen) gäller f.ö. även personer som frivilligt väljer att arbeta deltid.
Håller med Mathias. I tillägg så vet vi inte vad alla individer vill göra efter att de uppnår FIRE. Att alla vill ligga på playan och sippa drinkar är nog mest en nidbild. Vill man exempelvis syssla med filantropi så kan man säkert ut utilitaristiskt hänseende göra långt större nytta än om man är en ”lönearbetare”.
Innebär din tolkning av liberal demokrati att det då också är helt ok att aldrig någonsin arbeta och i stället leva på bidrag inkl. all samhälls- och välfärdsservice tills man dör…?
Politikernas röstfiske och dribblande gör det svårt för många privatpersoner att nå sina mål. Nu vill S lägga en “tillfällig” skatt på våra bankers vinster och dela ut pengarna till hushåll som inte kan sköta sin egen ekonomi av olika anledningar. Detta drabbar i första hand aktieägare, såväl FIRE kämpar som andra med bankaktier i sina pensionsfonder och privata portföljer. Nästa gång kanske de inför en “tillfällig” skatt för alla privatpersoner som har mer än en miljon på banken eller 5 miljoner i tjänstepension. Politiker älskar att flytta målet när du redan lagt din straffspark.
S vill beskatta bankernas räntevinst med 10 miljarder
Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas svällande räntenetton. Enligt partiet skulle åtgärden inbringa 10 miljarder kronor som i stället kan användas till att stötta hushållen. Det uppger Mikael Damberg.
Ja, vi lever ju (än så länge) i en hyfsat liberal demokrati så det är helt ok att ha olika uppfattningar samtidigt som vi därmed också (än så länge) har rätten att moralisera över andras uppfattningar. Det är tom. ok att moralisera över att andra inte borde moralisera…
När det gäller bidrag är det min (moraliska) uppfattning att man inte skall missbruka välfärdssystemet genom att inte vilja arbeta och som jag skrev tidigare leva på bidrag hela livet trots att man är 100% arbetsför i någon mening. Om allt för många skulle göra det kan inte samhället i längden hjälpa dom som av någon anledning inte kan jobba, att få ett så bra liv som möjligt.
För att återgå till frågan i rubriken för tråden är det min uppfattning att det är en stor strävan för väldigt många att uppnå så mycket FI man kan så tidigt som möjligt i livet (=trygghet). RE riskerar då bli mindre ekonomiskt jobbigt för den som av någon anledning inte kan fortsätta arbeta till demokratiskt beslutad pensionsålder.
Inte riktigt. Jag försöker säga att man visst får tänka precis exakt som man vill. Man har fullt ut rätt att moralisera, till och med förarga genom yttranden (det är vi alla experter på nu).
Men, vissa tankar fungerar inte så bra tillsammans i en argumentation.
Tex om jag säger att jag respekterar allas fria val, och att alla ska få välja fritt att arbeta. Och sedan säger att ett av valen är fel (moraliskt). Då tycker jag att det inte är förenligt med den första tanken med att fullt ut respektera det fria valet. Det finns en motsägelse när man säger båda sakerna tillsammans. Då blir det ett dåligt argument. Men definitivt ett argument man får säga hur mycket man vill
Alltså. Jag tycker det ser ut som att ni är överens. Om man är fullt arbetsför och inte kan försörja sig själv utan bidrag så är man skyldig att stå till arbetsmarknadens förfogande och ta vad jobb man kan få. Så, att inte vilja jobba trots att man kan uppfyller inte kraven för att få bidrag.
Så borde det väl vara för de flesta större bidragen kan man tycka. Någon sosse kanske kan förtydliga.
Ett specialfall är väl kanske pensionen iofs. Det kan nog kännas orättvist för de som jobbar att den som väljer bort jobb ändå får nästan samma allmänna pension. Men så är ju reglerna, oavsett moraliska värderingar.
Men vi behöver inte fördjupa oss i detta, vi verkar iaf. vara överens om att det som är en laglig rättighet i en liberal demokrati kan moraliskt tolkas olika. Peace!
