Då tillhör du inte längre normalsvensken med normallönen, om du gör det nu. Andra förutsättningar.
Öh? Jo. Om man tjänar t ex 25k efter skatt och gör av med 12,5k så stämmer det fortfarande… och det är ju vad kan skriver.
Jag läste fel men när jag läser rätt så är det exakt vad jag menar, uppoffringarna blir för stora. Det som beskrivs är en så extrem uppoffring för normalsvensken med normallönen att det är helt orimligt. Dessutom så innebär negativa överraskningar som exempelvis 12% inflation, två usla börsår på raken, ett dåligt svampår eller att den oförsäkrade husvagnen brinner upp en säker krasch på väg mot regnbågen.
Jag tillhör normalsvensken som prioriterar att sluta jobba så tidigt som möjligt. Det var väl det det handlade om. Jag har inga speciella förutsättningar.
2 gillningar
Helt okej, så’nt händer ju. Men…
…här håller jag ändå inte med. Alla som har den invändningen verkar utgå ifrån att man går ifrån noll sparande till 50% sparande över natten. Så sker nog väldigt sällan bland de med inbyggd sparsamhet. Jag kan bara utgå ifrån mig själv, men sparandet har kommit naturligt och först gick det till buffert, sedan huslån, sedan fonder och solceller och sedan har det rullat på. Jag började med en femhundring i månaden när jag började jobba och det var då ca 5% av lönen efter skatt. Jag höjde sparandet vid varje löneförhöjning osv (lite förenklat). Idag när jag har allt jag behöver lägger jag ca 30% av min lön
på livskostnader och resten i fonder. Men visst, alla tänker inte så. Men jag har en dyrare hobby och jag lever inte på nudlar, även om en del tycks tro det.
Detta är inbyggt i Trinitystudien.
…och här kommer ju allt prat om buffert in. Man är inte dum för att man tänker FIRE. Man är snarare påläst eftersom det är av yttersta vikt.
Men skärp dig. Lite högre nivå kan du väl hålla? Eller är det din Königsegg som skurit eller kappseglarkatamaranen som fått slagsida? Att tänka FIRE innebär inte skogsmulle och gröna vågen för alla. Och alla som bor på Östermalm sabrerar inte champagne till frukost heller. 
Fy fasen för husvagn (men det är säkert kul för andra). Jag trivs bra i min obelånade villa i storstadsområde. Frågor på det?
9 gillningar
Något extremt sparande tycker jag inte det varit. Har sparat ca hälften ända sedan jag hade 15 000 i lön på ett fabriksjobb för länge sen. Jag anpassar mitt liv och mina utgifter efter lönen så det alltid finns goda marginaler och stora möjligheter att spara eller resa. Blir det för lite pengar över ser jag till att det blir mer pengar över genom att höja inkomsten, sänka utgifterna eller både och. Någon husvagn har jag aldrig haft. Tricket är ju just att inte samla på sig en massa utgifter i form av tex sådana prylar. Husvagn kan man hyra vilket vi gjort vid ett antal tillfällen. Sen behöver man ju inte spara just 50 procent. Man kan spara 25 procent (allt annat lika) och få då fjärdedels kortare arbetsliv.
1 gillning
Den bästa förutsättningen att få en riktigt bekväm ekonomi är att först bli skuldfri.
Få klarar att ens spara 10% av sin normalinkomst utan att få lite draghjälp på något vis av den tidigare generationen.
Skulle snarare säga att alla med heltidslön enkelt klarar det och mycket mer genom om de bara vill. Om det du påstår stämmer så skulle det ju vara totalkaos ute på stan nu med alla som blivit hemlösa efter 10+ procents inflation och med bolåneräntor som gått upp 400 procent. Helt plötsligt har “alla” en jävla massa marginal i sin ekonom 
10 gillningar
Vänder mig mot att i alltför hög utsträckning koppla samman finansiell frihet med FIRE. Att sätta upp mål som man sedan jobbar mot, och förhoppningsvis lyckas uppfylla är positivt oavsett om det gäller ekonomi eller t.ex hälsa och relationer.
Men att som målinriktad och yrkesverksam och sträva mot RE är sannolikt utmanande - för vad baseras den drömmen på? En egen vilja, eller inspiration och intryck genom t.ex bloggar som drivs av människor som kanske är väldigt annorlunda mot dig?
Finansiell frihet är eftersträvansvärt, sannolikt för alla människor, då det skapar förutsättningar för såväl guldkant som ärlighet mot sig själv 
2 gillningar
Vill man må bättre och känna att det man gör om dagarna ligger linje med de personliga värderingarna tror jag man ska börja i en annan ände, FIRE kan vara en del av lösningen, men behöver inte alls vara det och i vissa fall kan det till och med vara en del av problemet.
På frågan: " Hur kan jag göra mer av det jag tycker är roligt?" Är det enda svaret sällan FIRE
2 gillningar
Om vi ska in på det spåret så tror jag att vi redan passerat gränsen där marginalerna blir allt stramare, planer ändras och sparandet sänks eller till och med uteblir. Ingen kris än, tillvaron är fortfarande hanterbar men står och väger.
1 gillning
För lite perspektiv innebär det att man har ungefär lika stor privat konsumtion som någon som 1984 gjorde av med nittio procent av lönen, givet att inkomsten följt den svenska produktivitetsutvecklingen.
2 gillningar
Kanske, men enbart pga generationsbaserad livsstilsinflation. Jämför med:
Så, går man vilse i konsumtionssamhället är det jobbigt att spara. Det säger sig ju själv.
1 gillning
Vi är nästan i exakt samma läge som trådskaparen. Det jag tycker är mest utmanande nu är just att det är en lite tråkig fas som också sammanfaller med att “skimret” avtagit. Familjen hade så kul i början av allt nytt som hände. Vi gjorde mycket mer tillsammans (och gör fortfarande). Alla vanor vi etablerade då är kvar och vi mår bra av vårt liv - men upptäckandefasen och allt det nya är borta och ersatt mer vardag. En vardag vi mår bra i, men som sagt, vardag.
Att det tar tid att spara visste jag men det är inte förrän man lever det som man känner och förstår det. Vi började från noll 2018 har kommit 30-40% av vägen mot våra 6 msek som var planen.
5 gillningar
Hej,
Har också liknande förutsättningar som trådskaparen.
Vi känner inte samma frustration. Däremot är det såklart kännbart att de cirka 500k vi sparade förra året åts upp av börsnedgång. Vänder man dock på det så har vi grymt bra förutsättningar vid en kommande uppgång då vi köpt på oss.
Sen är ju såklart det tråkigt att betala 3ggr mer i ränta i år. Vi försöker dock vara kreativa och spara pengar på annat håll genom att tex köpa begagnat.
Tror det är viktigt att ha förväntningar att resan kommer vara krokig och innebära utmaningar längs vägen. Viktigt att tro på sin process o arbeta vidare även i motgångar. För att orka med detta är det nog viktigt att hitta sitt varför? Vi har inget fast mål i kr eller ett årtal utan det som driver oss är snarare trygghet och att möjliggöra förändringar som kan göra livet bättre. En sån skulle kunna vara att arbeta mindre men där finns mycket annat också som vi inte bestämt ännu.
Vår sparsamhet började på sätt o vis innan vi tog examen och började jobba. Men med heltidslöner har vi hållit på cirka 7 år och sparat cirka 50 % av våra löner. Det har tagit oss till en passiv hink på 3.5 mnkr, 0,5 mnkr mellanriskhink och ett ägt boende med cirka 60-70 % belåning.
Känner att vi är noga med medvetna beslut men tycker inte att vi har en särskilt låg levnadsstandard. Däremot prioriterar vi hårt i vad som är viktigt och vad vi lägger pengar på.
Tror att en av de viktigaste egenskaperna för att komma vidare med få en bättre ekonomi är tron på att det går att påverka o förändra den genom egna val och kunskap.
4 gillningar
Skulle säga att FIRE är den ultimata lösningen medan det så klart går att ta vissa steg för att göra sitt liv lite mer drägligt trots att man sitter fast i löneekorrhjulet.
Detta går att göra parallellt med att man siktar mot den ultimata lösningen.
Du skrev nyss att det var sällsynt med att ens kunna spara tio procent. Uppenbarligen kan vi ha en helt sjuk inflation och en “fyrdubbling” av bolåneräntan utan att det blivit några större problem så nog fan har folk haft tio procent över… Och mycket mer än så.
2 gillningar
Det styrs av egen vilja att få så fri som bara möjligt. Detta borde vara ganska grundläggande i varje människa och jag kan ju se på mitt eget liv så långt bak jag blicka att jag alltid önskat vara fri. För ca 25 år sen funderade jag på möjligheten att leva på sparränta och hur mycket pengar som krävdes för att kunna sluta jobba. Då fanns inte börsen i min tankesfär så det som har hänt de senaste typ tio åren med bloggar osv är att jag fått nys om börsen och att det med hjälp av börsen faktiskt är möjligt att bli fri från lönearbete.
De senaste kraftiga räntehöjningarna har ännu inte slagit igenom på bostadsmarknaden, utom möjligen för de som nyligen köpt eller skrivit om sina lån. Det finns en eftersläpning och många privata bostadslån med låga räntor kommer att skrivas om under resten av året plus många BRF lån. Det är först därefter vi kommer att få se effekterna av den senaste tidens räntehöjningar. De som drabbas av en betydligt högre räntesats på sina bolån framledes kan nog få det tufft om de inte är redo. Det finns faktiskt människor som inte vet att räntorna på deras bolån kommer att stiga och det finns även människor med lån som inte riktigt förstår vad ränta är men de hänger nog inte här på RT.