Nä, det behövs inga centralbankspengar för att genomföra aktietransaktioner.
Enligt riksbanken så krävs det hantering via RIX (central motpart) för att göra transaktioner mellan olika banker och cleara transaktioner av värdepapper och i RIX används endast centralbankspengar.
Du gör en viktig poäng. Inser att jag tänkt lite knasigt då jag snarare snackar om att “transaktionerna” kan inte överstiga mängden pengar i systemet men värderingar kan såklart göra det pga att de alltid sätts med multiplikationer om förväntad framtida vinst/omsättning och en aktie som inte blivit såld och bara sitter på någons konto är inte lika med pengar i systemet då det endast är ett pappersvärde.
Du påminde mig om det klassiska resonemanget “om jag skapar ett bolag med 1 miljon +1 aktier och säljer en aktie till dig för 1000kr, är jag miljardär då”.
Har inte lärt mig hur en gör det snyggt som vissa gör men la in länk till inlägget innan citatet i original kommentaren, du har det även nedan:
1 gillning
Markera text, sedan dyker det upp knappar för att kopiera citat. Det kopierade kan du sedan klistra in där du vill ha det:
2 gillningar
Du har en poäng – långsiktigt kan inte aktiemarknaden växa mycket snabbare än den reala ekonomin. Det kan ske under perioder tack vare exempelvis ökat riskintag eller teknologiska språng, men permanent högre tillväxt än BNP blir orimligt i längden. Till slut behöver avkastningen anpassa sig till den totala värdeskapande förmågan i ekonomin, annars blir värdet på företag absurt högt relativt produktionen. Historisk börsavkastning innehåller dessutom en viss inflation och utdelningar, vilket förklarar en del av skillnaden.
Missar du inte hela poängen i denna post. Anledningen till att man talar om att banker skapar pengar är ju att de kan låna ut mer än vad de har. Alltså för varje krona de har kan de låna ut 10. Så när jag köper ett hus har banken 100000 men jag kan låna 1000000. Dessa 900000 fanns på inget sätt innan. Det enda som händer är att banken behöver avsätta de 100000kronirna och inte göra samma igen med dem. Däremot den dagen min ränta och min amortering nått 100000 så kan de ta den vinsten och låna ut en miljon till någon annan. Och själv klart är detta pengar. Annars hade de två husförsäljarna i exemplet blivit förbannade.
1 gillning
Vinsten per företag är starkt kopplat till dess effektivitet. Många traditionella företag skalar med hjälp av tillskott av personal. Alltså en inte så speciellt aggresiv skalning.
Ett enkelt exempel är jordbruk. Dessa var väldigt manuella förr i tiden och värdet av jordbruket begränsades till att kunna förse den närmaste familjen med mat. När utrustning som traktorer kom kunde man i många moment bli otroligt mycket effektivare. Det var dock ändå kopplat till att en person skulle sitta och köra. Nu är vi gränslandet där ingen behöver köra traktorn och den gör arbetet med en mindre handpåläggning. Detta har skett och sker i massor av branscher, vi blir så effektiva och arbetar bort människan som begränsande faktor. Det handlar alltså inte bara om att minimera personalkostnader de handlar också om skalbarhet som ökar exponentiellt.
Kort sagt om det är någon gång i världshistorien vi borde ha möjlighet att öka på börsens värde så är det nu. Om ett par år har vi Optimus (ai med armar och ben) som tar AI ur den digitala värden. AI började för oss vanliga användare som ett “orakel” (någon man kunde ställa komplexa frågor till som svarade lite svårtolkat. Nästa steg är att AI gör arbetsuppgifter och till sist tar de över roller. Detta kommer också ske i den fysiska världen.
Det är skillnad på pengar och pengar så det beror på hur du definierar det.
Teoretiskt kan jag som privatperson också skapa pengar likt en bank mellan andra privatpersoner genom att skriva en “I owe you” lapp. Det var så handel sköttes långt bak i tiden. Problemet är att i dagens samhälle hade ingen accepterat att använda den “I owe you” lappen som betalning vid transaktioner då inget officiellt institut eller bank backar upp den. Vi accepterar dock sådana lappar för dem flesta transaktionerna om den “I owe you” lappen kommer från en bank, t.ex vid hussköp m.m. Dessa pengar är sk bankpengar. Min åsikt är att bankpengar har ingen egentlig skillnad mot dåtidens “I owe you” lappar då de funkar mångt och mycket på samma sätt, med klausul att antalet centralbankspengar reglerar hur mycket bankpengar en bank kan skapa.
Om en person gör en aktietransaktion måste den i slutändan clearas i RIX pga att alla transaktioner mellan banker clearas i RIX och RIX hanterar endast centralbankspengar. Transaktioner mellan bank och privatperson/företag behöver inte clearas i RIX då det sköts internt inom banken med sk bankpengar. Det går m.a.o inte att cleara större transaktioner inom RIX än vad det finns centralbankspengar i rulljans. Jag har i efterhand reviderat det jag skrev då jag pratat mer om transaktioner än värdering.
Oavsett så kan börsens totala reella värde inte överstiga mängden pengar då du kan inte köpa eller sälja aktier med luft. Det innebär att teoretiskt kan aktiemarknadens reella värde öka lika mycket varje år som mängden pengar ökar, och mängden pengar har inget med BNP att göra, så det är fullt möjligt att aktiemarknadens reella värde ökar mer än BNP.
Notera även att jag skriver reella värde. I praktiken kan aktiemarknaden öka mycket mer i värde pga dess teoretiska värde, där jag t.ex kan skapa ett bolag med en miljard aktier varav jag säljer en aktier för en krona. Då är det bolagets teoretiska värde en miljard, men det reella värdet (vilket är supersvårt att värdera) kommer inte vara det då ingen kommer vilja köpa mitt bolag för en miljard.
Pengar handlar alltid om förtroende. Förtroendet för vissa valutor är lägre och därför finns det länder med extrem inflation. Det är alltså en förtroendefråga om en papperslapp är en IOU eller en riktig peng.
Vi har system idag där centralbanker har förtroendet att skapa pengar och vi har en tydlig definition av hur de ser ut rent fysiskt och vilka digitala system som kan/får hantera dem. De pengar som banken skapar genom att låna ut har vi accepterat som tillförlitliga nog så vi får växla dem till fysiska/digitala pengar. Alltså skillnaden mellan din IOU och bankens skapade pengar är precis samma som mellan monopolpengar och en riktig sedel. Den ena är godkänd som valuta den andra inte. Eftersom banken kan skapa godkända pengar som vi kan köpa våra hus för så måste det definieras som “riktiga” pengar.
Det är din åsikt om pengar och jag har en egen. FIAT generellt anser jag vara ett system som i slutändan kommer kollapsa. Sen har detta “förtroende-system” endast funnits sedan Nixon kopplade bort dollarn mot guld så är fel att säga att pengar alltid baserats på förtroende. Innan FIAT skedde i princip alla transaktioner med guld och USD som banknot/mellanhand då dollarn var direkt översatt till en mängd guld som skulle ligga i USA’s federala bankvalv.
Kontentan, och det som relaterar till ämnet, är att du kan inte köpa aktier för bankpengarna utan de transaktionerna sker alltid i slutändan med centralbankspengar vilket gör mängden cebtralbankspengar till en flaskhals. Enda anledningen att du kan köpa ett hus med bankpengar är för att centralbanken/andra banker än din egna ej behöver involveras. Ska pengar betalas mellan banker används också centralbankspengar. Grunden i hela FIAT systemet är centralbankspengar som är en mer “riktig”, fysisk/digital enhet än bankpengar medan bankpengar är bara en massa IOU’s tills den måste hanteras av en centralbank, vid ex aktiehandel.
Är inte nyckelordet här “skulle” ? Världen hade förtroende för den guldbackade dollarn tills den inte hade det längre.
Nja, det var snarare att USA höll inte vad de lovade. De skulle fysiskt ha X antal uns guld per USD men sen kom Vietnamkriget och de började printa pengar som bara den men tog inte in motsvarande mängd guld vilket guld-devalverade övriga hållare av USD så bla Frankrike försökte ta ut alla USD reserver de hade i fysiskt guld men då visade det sig att USA hade typ knappt hälften av guldet som de borde ha haft. Om de bara skött sig så hade inget problem uppstått.
1 gillning
Det är väl snarare tvärtom? Att pengar oftast har baserats på förtroende, och mer sällan baserats på guld. Förtroende är grunden för ett kreditsystem. Kredit som system har alltid funnits och varit väldigt vanligt. Rika människor och aristokrater fick krediter av banker, där krediterna inte säkrades helt av guld (eller andra tillgångar) utan av deras status och inkomst. Vanliga människor handlade på krita eller genom informella skuldsystem inom byn eller samhället där de var välkända.
Jag kan rekommendera Wikipedias artikel om fiat money för en översikt om historiken och användningen av fiat.
Självklart handlades det inte med USD om du går så långt bak att USD inte fanns, jag vet dock inte hur relevant det är att kolla på hur rommarna utförde handeln, men guldstandarden var aktiv från mitten av 1800 och i nutida kontext ser jag ingen poäng att titta längre bak än så.
Historiskt var det dock alltid en fysisk vara, eller ett fysiskt mynt, bakom varje IOU lapp och på den tiden kunde du ju köpa ett hus med kreatur. Rommarna hade sina kopparmynt, Kineserna hade snäckskal för att sen gå över till bronsmynt som backades av staten men alla de systemen var väldigt diffusa. Det fuskades en hel del. Skillnaden med guldstandarden var att det fanns en världsvaluta som var hårt kopplad till en fast råvara där du kunde byta ut dina sedlar mot en bit guld i praktiken när du vill. Sen går det ju såklart att diskutera vad är värdet i guld men det grundar sig i ett ologiskt faktum att det har alltid ansetts värdefullt och kommer troligt alltid att göra det.
Den här tråden skrämmer mig lite. Är slutsatsen att global index övervärderad på ett sätt där man inte kan förvänta sig en vettig avkastning närmaste åren?
Att USAs techbolag har mycket att bevisa råder det ju ingen tvekan om, men det i sig behöver inte vara något dåligt om andra sektorer går bättre samtidigt.
Nej. Tillväxt krävs inte för avkastning.
Tack för ditt svar. Men om vi inte ser någon tillväxt borde väl ändå avkastningen drabbas negativt?
Inte nödvändigtvis. Avkastningen beror på kvoten vad du får betala idag för aktierna och bolagens framtida vinst.
Krympande omsättning är inte något som måste innebära förlust för ett företag. Visst krymper bolagen till noll så blir det ju ingen verksamhet kvar som kan skapa marginal.
Men om alla världens bolag krymper till en omsättning på noll har vi garanterat större problem än pengar. Finns inga verksamheter alls…
1 gillning